Svenska Kyrkan 2010 - en krönika

Kalenderåret går mot sitt slut när ett nytt kyrkoår fortfarande är ungt. Välkommen att vara med och bidra till en krönika om hela livet i Svenska Kyrkan 2010. Följ den här länken till Forum i communityn och nätverket Livet i Svenska Kyrkan.

Skriv kort eller långt, med eller utan egna länkar och bilder, om livet i din församling och ditt stift under året som gått. Vilka är händelserna du vill minnas? Vilka beslut var du med om att fatta? Vad var du engagerad i? Vilka människor mötte du? Bidra med det som visar på bredden och djupet.

Läs även andra bloggares åsikter om årskrönika, krönika, svenska kyrkan, kyrkan, församling

Lund: - Det var mäktigt, säger Thomas 49 som konfirmerade sig i somras

Eva och Thomas är två ideella ledare i den grupp av katekumener på en vuxenväg till tro som samlas i Helgeands församling i Lund. Sydsvenskan har intervjuat dem.

- Vi lever i en ytlig tid, jag tror det är ett skäl. Det handlar mest om karriär och utseende. Men jag tror det finns andra behov. Och behov av att diskutera djupa frågor. Men var och med vem gör man det?

Katekumenerna i Lund och andra delar av landet blir allt fler. Och allt fler församlingar erbjuder grupper för vuxna som vill samtala om livet och tron och hitta vägen tillbaka till livet som kristen.

Mer om Katekumenatet på Svenska Kyrkans gemensamma webbplats.

Hällefors: Gubbarna fixar julbordet

Hällefors-Hjulsjö församling kör med matkurs för gubbar. Arne Rubin och Bosse Gustavsson är kockande ledare. Arne är också kyrkoherde i församlingen.  Nu i december är det julbordets rätter som gubbarna tränar på. Programmet börjar med en kopp kaffe och slutar  med man slår sig ner vid bordet för att äta tillsammans och avgöra resultatet.

Nerikes Allehanda berättar mera

Klicka vidare till Nerikes Allehanda och se de käcka kepsarna gubbarna på matkursen har på knoppen.

Sollentuna: En julbok och en CD till alla hem i församlingen

Kyrkporten heter Sollentunas församlings tidning sedan många år. En jämförelsevis påkostad församlingstidning med en stor upplaga i en stor församling. Nu i advent konverterades Kyrkporten till en Julbok och med den en CD där församlingens körer sjunger julens sånger. Hela paketet har delats ut som en julgåva till alla hem i Sollentuna.

Julboken innehåller bland annat julevangeliet, artiklar om julen – dess uppkomst och historia – en saga om Helga Hund av Lars Collmar, korsord, recept och böner som hör julen till. 

Församlingens kyrkoherde Anders Roos berättar Sollentuna församling inspirerades av en motion till Svenska Kyrkans kyrkomöte om en julbok till alla hem i hela Sverige. Den motionen sa kyrkomötets majoritet nej till.

En annan julbok har bloggen Livet i Svenska Kyrkan berättat om, den som församlingarna i Skövde gjort tillsammans: en bok med böner insamlade i församlingarna. Den fick titeln En kraft som vill bära

Följ länken till en hela Julboken från Sollentuna församling som en PDF

Kiruna: Ett skruvat och rockigt julspel

Rockaren får en uppenbarelse i det annorlunda julspel som idag har premiär i Jukkasjärvi församling och spelas för ungdomar som går i högstadiet och första året på gymnasiet i Kiruna kommun.

Församlingen har anlitat Johannes Timander, som nyligen gått ut estetlinjen och är nominerad till årets Kirunabo. Han producerar julspelet. Grunden är naturligtvis julevangeliet, men Johannes har ”skruvat till” berättelsen på ett spännande sätt, berättar församlingens diakon Ingert Rauhala Öhberg för Luleå stiftswebb.

Läs även andra bloggares åsikter om rock, musikal, julspel, ungdom, kiruna, jukkasjärvi, svenska kyrkan, kyrkan

Gävle: Oh My God!

Med den hösttermin som snart är slut drogs ett skolprojekt igång av Svenska Kyrkans församlingar i Gävle. Projektet ska hitta nya vägar för existentiella samtal med ungdomar som går på gymnasiet. De medarbetare som jobbar för projektet använder mötesplatser som redan finns i skolvärlden och tänker sig att skapa nya. Man söker samarbete med skolledare, lärare och fritidsgårdar. Projektet finansieras till en del med rikskyrkliga pengar och det kommer att pågå under tre år.

Målet är att ge gymnasieungdomar i Gävle möjlighet att reflektera över sina liv, val och värderingar. Att
hitta mötesplatser och arenor som gör dessa samtal möjliga. Projektet ska jobba med spontana samtal som bygger på närvaro och förtroende. Och projektet ska drivas i samarbete med skolan, genom lektionsmedverkan, temadagar och samtalsgrupper. Det ingår också satsningar på kultur och aktiviteter med social inriktning.

I september stod projektgruppens medlemmar som matchvärdar när Gefle IF spelade boll mot Brommapojkarna.  Och i slutet av oktober anordnades en skrivarverkstad med musikern och låtkrivaren Tommie Sewón. I november gjorde Jonas Helgesson uppskattade framträdande på flera skolor.

Oh My God har en egen plats på webben och finns på Facebook med en grupp. 

I oktober ägnade biskop Ragnar uppmärksamhet åt projektet i sitt visitationstal.

Uppsala: En annorlunda julkrubba i Gottsunda

På biblioteket i Gottsunda centrum finns i år en julkrubba utifrån temat Abrahams Barn där kristen och muslimsk tradition möts. Runt krubban finns texter om Jesus i krubban ur både Bibelns Lukasevangelium och ur Koranens sura 3. Båda texterna finns på originalspråk och på svenska. Det är ett samarbete mellan Gottsunda församling, Kristallens öppna förskola och Gottsundabiblioteket. Man vill på detta sätt visa på det gemensamma i kristen och muslimsk tro och öka förståelsen. Abrahams Barns julkrubba syftar till att erbjuda barn, ungdomar och vuxna ett tankeväckande och gränsöverskridande möte.
Gottsunda församling erbjuder visningar för grupper från förskolor, skolor och andra intresserade.

Foto: Kristina Lemos  Mer info: Carina Fredriksson, pedagog, telefon 018-430 38 35, carina.fredriksson@svenskakyrkan.se

Läs även andra bloggares åsikter om julkrubba, uppsala, abraham, jesus, islam, kristendom

Hela pressmeddelandet från Gottsunda församling

Stickprojektet i Ersboda

Under hösten har det pågått ett stickprojekt på Ersboda i Umeå. Många människor har stickat varsin ruta som sedan resulterat i två filtar och en kudde som går under namnet ”Mångfald berikar”.

Svenska Kyrkans egen tidning i Umeå heter Spira. Från den kommer fotot som Peter Lindegren tagit.

– Vi vill visa att tillsammans blir vi bättre! Tanken bakom detta var att göra något synligt, positivt och gemensamt i bostadsområdet som också visar på att mångfald berikar. Dessa färggranna rutor blir något nytt när de sätts ihop, säger Kersti Sundquist, diakon i Ersbodakyrkan.

De färggranna resultaten består av 370 rutor i olika färger, mönster och kvaliteter. Olika personer har uppmanats att sticka en ruta som är tio gånger tio centimeter som sedan sytts ihop till två filtar och kudde. Trettio personer har deltagit i arbetet och lämnat in sina rutor till kyrkan, slöjdföreningen, ABF eller biblioteket.

Kersti Sundquist från Ersbodakyrkan och Christina Hedström från ABF har drivit idén som sedan har spritts via Nätverket ”Vi tillsammans” som arbetar med barn och unga på Ersboda.

Filtarna och kudden visades upp på Ersbodabiblioteket fram till går. Då lottas alla ut bland dem som varit med och stickat och sytt ihop filtarna.

Att organisera en församling med känsla

Jag fångar upp en för mig ny uppsats med god hjälp av det automatiska mejlet som filtrerar uppsatser från svenska universitet och högskolor åt mig. Uppsatser.se är verklig en av toppentjänstermna på webben.

Uppsatser jag hämtar hem har den här titeln:

Att organisera med känsla : en fallstudie av hur en intern organisation inom Svenska Kyrkan, och dess problem, kan förstås. 

Svenska Kyrkan beskrivs i uppsatsens inledning som en stor religiös rörelse i Sverige men som också utgör en stor organisatorisk enhet med ca 25 000 anställda. Med etnografens metoder har 

Åsa Magdalena Rydhard studerat ett pastorat inom Svenska Kyrkan med 70 anställda medarbetare fördelade på tolv mindre arbetsplatser. Hantering av känslor utgör en stor del av kyrkans profession, som en tjänst riktad till församlingsbor och omgivande samhälle.  Uppsats frågar sig vilket utrymme känslor har inom kyrkans interna organisation och hur kan man förstå dessa känslors betydelse. Syftet är att med ett kulturanalytiskt perspektiv utreda en kyrklig organisations karaktär som arbetsplats, med fokus på de känslor som uppstått i samband med att en ny organisationsplan införts.

Det är metoderna och dem dem infallsvinkeln som gör uppsatsen till en intressant läsning.

I uppsatsen ställs flera frågor: Hur kan man förstå de starka känslor som kom till uttryck i organisationens dagliga liv på grund av organisationsplanen? Vilka var problemen med den nya organisationsplanen? Hur kan man förstå orsaken till dessa problem? Hur kan man förstå organisationsplanens roll i organisationen? Vilka konsekvenser har förståelsen av denna organisations specifika karaktär för arbetet med att organisera och leda densamma? 

Utgångspunkten för uppsatsen är att organisationen är formad och definierad av deltagarna själva i form av ett socialt nätverk, som får sin egen karaktär eftersom det konstruerar sin egen specifika verklighet. Då individens berättelser förmedlar viktiga sanningar om gruppens föreställningar om livet har arbetet med att analysera och förstå prat varit vitalt för förståelsen av organisationens värderingar, sammanhang och meningsskapande. En viktig nyckel till förståelsen av vad som menas är att förstå de känslor som är inbäddade i arbetsgruppens relationer och individens uttryck. 

Åsa Magdalena Rydhard kommer fram till att ett pastorat, en församling är en kyrklig organisation som utgör ett emotionellt nätverk med - vad hon kallar - en gestaltande verksamhet som verkar likt en metafor för sina medlemmar men också för samhället i stort.  Pastoratets unika karaktär som emotionellt nätverk är viktigt att ta hänsyn till i arbetet med management. Det påverkar valet av metoder i arbetet med organisationsutveckling, ledarskap och kommunikation. 

En annan slutsats i uppsatsen är att en organisationsplan inte kan förstås som en instruktion eller karta utan bör förstås som en metafor för organisationen och behöver därför konstrueras i enlighet med organisationens värderingar, vanor och världsbild. En viktig tes som skulle behöva uppmärksammas mycket mer inom Svenska Kyrkan än vad som varit fallet under senare decennier.

Läs även andra bloggares åsikter om medarbetarskap, management, etnografi, svenska kyrkan, kyrkan

Umeå: Kyrkfönster av plast

Unga församlingsbor ställer ut kyrkfönster ställer ut på Stadsbiblioteket i Umeå. Svenska Kyrkans tidning Spira berättar om de många fönstren. En del målade på byggplast, andra gjorda med silkespapper.

Läs mer i Tidningen Spira på nätet

Foto: Peter Lindegren

Läs även andra bloggares åsikter om umeå, svenska kyrkan, konst, kyrka, barn

Diakonen Jan Johansson är en snäll och jobbig typ

Svenska Kyrkans magasin Amos är delas i dagarna ut till en halv miljooo.ooon hem på många orter runt om i landet. I det senaste numret intervjuar Göran Tonström sin vän diakonen Jan Johansson i Linköping.

Läs hela intervjun här: – Ibland förlitar jag mig på det ovetenskapliga i att ett under ska ske. Inte sällan inträffar det undret och ingen blir då mer förvånad än jag.

Amos är en av Sveriges största tidningar med en upplaga på runt halvmiljonen varje nummer.

Inte mycket klår gratistidningen med en upplaga på 500 000. Tänk att så fantastisk läsning finns så tillgänglig för så många. Amos handlar om livsfrågor och kristen tro med avstamp i det allmänmänskliga. Som redaktionen skriver:

Relationer, livsval, människovärde. Ämnen som humor, ånger, snällhet, arbetslöshet, vänskap, vrede, sorg och längtan. Vi har utvecklat vårt eget sätt att göra magasinsjournalistik av eviga frågor. En blandning av högt och lågt, humor och allvar i reportage, intervjuer och kommentarer. Du kan fråga prästen, tävla om religiösa prylar och höra kändisen svara på frågor som andra tidningar inte ställer.

Amos ges ut av Berling Press AB, som också ger ut Kyrkans Tidning och Sändaren, och ägs av Svenska Kyrkan och Svenska Missionskyrkan. Det kommer sexnummer om  året och har omkring 25 olika lokala editioner. Första numret kom ut till påsk 2001, så nästa år firar Amos tioårsjubileum.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, amos, journalistik, kommunikation, diakoni, linköping

Lokala julkampanjer i Svenska Kyrkan

Välkommen in i värmen i Örebro och Strålande Jul i Skövde. På flera håll inom Svenska Kyrkan tar församlingar fasta på att budskap och relationer förstärks när man går från det allmänna och något avlägsna till det lokala och nära tilltalet. Så gör man till exempel i Skövde och i Örebro. Och på så sätt förstärker man och bidrar till den stora insamlingen från Advent till Trettondagen som pågår i hela Svenska Kyrkan under det nya namnet Hela Världen (Det som förut var Svenska Kyrkans Mission). "Nu tändas tusen juleljus" är det nationella temat i år för hela Svenska Kyrkan.

Församlingarna i Skövde samlar sig kring temat Strålande Jul. För julen är verkligen en strålande idé. Prästen Karin Långström Vinge skriver så här i församlingarnas gemensamma tidning som delats ut till alla hem i Skövde:

Prova att låta ditt ansikte lysa mot någon annans ansikte - och se hur du får stjärnglänsande blickar tillbaka! Monstervärlden kommer inte att förvandlas till mönstervärld förrän Gud skapar en ny himmel och en ny jord, men till dess har vi uppdraget att vara Guds händer, Guds fötter, Guds öron och ögon på jorden. Helt enkelt - vi behöver hjälpas åt att låta julen stråla. Har du tänkt ljuset? (Hela Karins text på hennes blogg) 

Församlingarna i Skövde har under året som gått uppmärksammat att hela 2010 haft bön som tema i Svenska Kyrkan. Det har funnits en särskild bänk för bön och tankar i Sankt Johannes kyrka och det har arrangerats pilgrimsvandringar i somras med mycket bön. Och så har man samlat skövdebornas böner till en bok som fått titeln En kraft som vill bära. Den finns nu till försäljning i församlingarna.

Välkommen in i värmen! säger församlingarna i Örebro. Här syns och hörs kampanjen som mest från Andra söndagen i Advent 5 december. Då finns Svenska Kyrkan med som en av värdarna på Sveriges största utomhuskonsert - O, Helga Natt, mitt på Stortorget med Sankt Nicolai kyrka som fond. Under konserten finns medarbetarna från församlingarna på plats för att möta de som kommer för att sjunga in julen och lyssna på musik och sång. Tillägg 16 december: 6000 muggar med varm chocklad gick det åt den här söndagen och nästan lika många tygkassar med ikonbild på. Läs mer och se bilder här.

Örebroarna kommer också att inbjudas till ljus och värme i biomörkret under hela december, då församlingarna visar reklamfilm. På församlingarnas gemensamma webbplats finns pysselhjälp med julbudskap. Vill du göra din egen ängel? Mall och enkla instruktioner finns på webbplatsen.

Läs även andra bloggares åsikter om jul, insamling, svenska kyrkan, örebro, skövde

Ung mässa i Örebro

Ungdomar och deras ledare i Svenska Kyrkans församlingar i Örebro skapar UngMässor tillsammans. 6-7 januari 2011 åker en grupp ut från staden till församlingarnas egen gård Solliden för att arbeta vidare med att utveckla de här gudstjänsterna.

UngMässa firas en söndagskväll i månaden i S:t Nicolai kyrka i Örebro.

Samordnare för UngMässorna är Peter Tikkanen 070-340 96 00 eller peter@dbdmusic.se 

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, ungdom, gudstjänst, örebro

Fler adventskalendrar och levande julkrubbor

I lördag före Andra söndagen i advent återkommer den levande julkrubban för andra året i rad på torget i Lidköping. Det är med andra ord på god väg att bli tradition. Kommer kamelen tillbaka i år?

I Snavlunda ordnade församlingen en adventsvandring för skolbarnen. Också i Kävlinge församling inbjöds barn till en levande julkrubba. Men där höll det på att gå snett. En övertolkning av Skolverkets besked kunde ha fått ett kommunalt förbud för barnen att gå till kyrkan. Enligt Sydsvenska Dagbladets beskrivning redde det ut sig i sista minuten. En annan församling i Lunds stift, Skurups församling har ett julspel för skolbarnen, som Ystads Allehanda berättar om.

I Öregrund i Roslagen har konfirmanderna tillsammans med kyrkoherden skapat en adventskalender. Varje dag kommer ett fönster någonstans i Öregrund att avtäckas, som en ny lucköppning fram till julafton. En liknande fönsterkalender i Umeå har Livet i Svenska Kyrkan redan uppmärksammat. Idag har Kyrkans Tidning i pappersupplagan ett reportage om den adventskalendern.

Använd gärna kommentarfältet för att berätta om fler adventskalendrar, julspel och levande julkrubbor.

Läs även andra bloggares åsikter om adventskalender, julkrubba, svenska kyrkan

Umeå: Adventskalender i Mariakyrkan fönster

Varje dag visas en ny bild av adventstid och jul i ett av fönstren på Mariakyrkan i Umeå. För Västerbottens-Kuriren berättar diakonen Carola Malmhed om den speciella kalendern:

- Det är roligt att så många engagerar sig i adventskalendern. Det är barnfamiljer, pensionärer, grupper från Öppen Gemenskap och Cafe Vaniljdrömmen som bland många andra som vill visa sin bild av jul och advent.

Finns det fler liknande adventskalendrar i Svenska Kyrkan? Berätta vad du vet i kommentarfältet?

Piteå församling: En mötesplats för unga när ungdomsgården lades ner

I Piteå ingen ungdomsgård sen Regnbågen lades ner förra året.  Kommun valde att flytta ut ungdomsverksamheten ut i byarna, men på Kyrkcenter i centrala Piteå lyser det fortfarande i ungdomslokalerna. Här är Svenska Kyrkans Unga är en mötesplats de unga.

- När man kommer till kyrkans unga ska man känna sig omtyckt och känna att det finns vuxna som bryr sig om. Man ska också ha möjlighet att växa i sin tro, men även som människa. Varje träff avslutas med en aftonbön, det är ett väldigt bra sätt att avsluta kvällen på, säger Peter Werner till Piteå-Tidingen.

Lär dig mer om Piteå församling

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, livet i svenska kyrkan, piteå, svenska kyrkans unga

800 firade gudstjänst tillsammans i Conventum i Örebro

- Bara genom att mötas och prata tillsammans är mycket vunnet, säger församlingspedagogen Andreas Axinge till SVT Tvärsnytt. Kyrkoherden Lars B Stenström säger att Svenska Kyrkan i Örebro mår bra och kan bli bättre, genom att se över sitt språk och bli bättre i mötet med människor. Linköpings stift blivande biskop Martin Modeus var en av huvudtalarna när örebroförsamlingarna höll konvent i Conventum.



På domsöndagen gick bussar från stadens kyrkor och församlingarna höll en gemensam mässa med 800 gudsjänstfirare i Örebros mässhall.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, örebro, gudsjänst, martin modeus

Svenska Kyrkans församlingar i Örebro möttes till samråd, ett slags konvent om man så vill på kongresscentret Conventum den gångna helgen. Och man firade en stor mässa tillsammans igår söndag.



SVT Tvärsnytt var där och rapporterade
Nerikes Allehanda bevakande och visar ett bildspel.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, gudstjänst, örebro

Storfors församling: Hårdrockmässa ut på turné

Både Martin och John har på sig svarta t-shirtar med texten Heaven Metal – Judgement Day Tour, Olle Carlesjö har matchat prästskjortan med slitna jeans, rapporterar NWT från Storfors församling.

Förutom vanliga rocklåtar kommer bandet Broken Sticks att spela tre psalmer i rocktappning nu ikväll torsdag 18 november. Det blir Härlig är jorden, O store Gud och Pärleporten. Själva mässan inleds med att prästen Olle Carlesjö bytt ut den gamla 1100-talsmelodin till Kiss-låten I was made for loving you.

Sen ska Härdrockmässan på turné i Karlstad stift. Först till Åmål, Grums och Karlstad.

Sveriges radio rapporterar från Storfors församling
Storfors kommun berättar om Hårdrocksmässan
TVPlay visar ett reportage från Storfors församling
Svenska Kyrkans Unga i Karlstad stift bloggar om Hårdrockmässan

Storfors församling finns på Facebook.

Läs även andra bloggares åsikter om musik, svenska kyrkan, storfors, hårdrock

Ny bok om församlingens kommunikation - recensionen

Den nya dialogen - en bok om kommunikation i Svenska Kyrkan av Tomas Linbom

Författarens egen programförklaring är att det här är mer än en kommunikationsbok: Det är en bok om församlingsutveckling. Och det vill jag mena är en varudeklaration som har täckning. Tomas Lindbom ägnar uppmärksamhet åt det här med omvärldsbevakning, organisationsutveckling och verksamhetsplanering med mål och strategi. Han pekar ut nya sätt att uttrycka det kristna budskap som är Svenska Kyrkans ärende och skriver om de allra nyaste kanalerna för människor att nå varandra med.

Tomas Lindbom har en till helt övervägande del positiv framtidssyn när det gäller Svenska Kyrkan och församlingslivet. Han har skrivit en lärobok där hans egen personliga vandring med kyrkan lyser igenom på flera ställen. Det personliga engagemanget stärker boken och gör att man som läsare manas att ha överseende med några passager som man med ett mer kritiskt öga annars kunde ha hängt upp sig på.

Det här är boken som argumenterar för nya sätt att uttrycka kyrkans tro och budskap och välkomnar nya kanaler för att människor ska nå fram till varandra. Tomas Lindbom drar dig inte för att kritisera den utbredda och etablerade dagspressannonseringen som kostar Svenska Kyrkan stora pengar.

En av flera bra saker med boken är att flera röster får komma tilltals. Författaren är generös med citat och har intervjuat människor som arbetar med kommunikation i olika sammanhang: en informationsdirektör på Vägverket får samsas mellan pärmarna med en vice vd på bokförlaget Gleerups, några forskare och (räknar jag rätt) ett tiotal församlingsmedlemmar från norr till söder.

Den nya dialogen kan mycket väl ge anledning till en bokcirkel i församlingen med anställda medarbetare, kyrkoherden, ett par förtroendevalda och mycket gärna några medlemmar som är volontärer. Tomas Lindbom har en lika riktig som ovanlig utsaga om Svenska Kyrkan: Hon har en platt organisation. Och det ger goda förutsättningar för dialog och nya sätt att kommunicera.

I början av boken inbjuder författaren till respons och kunde därför ha stoppat in lite mer av sina kontaktuppgifter. Men egentligen gör det ingenting. Det går att googla på hans namn och hitta honom för att tycka till om det man tyckte om.

Tomas Lindbom rekommenderar en fri läsning av boken, där man som läsare kan dyka ner i just det kapitel man tycker verkar mest intressant och inte alls behöva läsa i ordning från fram- till baksida. Bra och det får mig att önska hela boken som en webbplats med många ingångar och dessutom plats för kommentarer och en massa länkar in och ut.

Den här boken är utgiven av Seglora Smedja och finns att köpa hos flera nätbokhandlare (om den nu inte finns i din vanliga bokhandel). Den kostar 152 kr hos Kulturbutik den 17 november 2010

Seglora Smedja länkar tillbaka till Livet i Svenska Kyrkan.

Läs även andra bloggares åsikter om böcker, kommunikation, svenska kyrkan, dialog, tomas lindbom

Volontäråret i Svenska Kyrkan - en hotad institution

För mindre än två dygn sedan öppnades Facebooksidan Rädda Volontäråret. När den här bloggposten skrivs har redan över 500 människor anslutit sig till sidan för att ge Volontäråret i Svenska Kyrkan sitt stöd. När statliga Ungdomsstyrelsen drar in sitt stöd behöver kyrkostyrelsen och kyrkomötet täcka upp så att verksamheten kan fortsätta.

Många skriver nu personligt om vad Volontäråret (tidigare Diakonala Året) har betytt för dem, deras församling och för Svenska Kyrkan. Deras ord är församlingsberättelser och berättelser av människor som tar sitt medlemskap i Svenska Kyrkan på allvar, med engagemang och glädje. Måtte budskapet nå fram till kyrkostyrelsen och de runt omkring ledamöterna där som har makten att påverka.

Att jag gjorde volontäråret har betytt mycket både för min tro och för den människa jag är i dag. Jag fick möjlighet att växa utifrån där jag var just då, blev sedd, fick utmaningar och blev tagen i anspråk på ett sätt som jag inte mött tidigare. Volontäråret behövs i Svenska kyrkan, både för de ungas skull och för Svenska kyrkans församlingars. Blir bara så arg över att detta inte tas på allvar. Jag jobbar just nu som församlingspedagog och mitt liv hade blivit något helt annat om jag inte fått vara med om de möten och erfarenheter som Volontäråret innebär. Vi som kyrka måste våga satsa på barn och unga och låta de få synas inte bara i text utan också i pengar och handling.

Maria Wingård, församlingspedagog i Enköpings församling

Jag är förvånad över att något så etablerat och väl fungerande kan bli ifrågasatt! Volontäråret hjälper unga att se en framtid i kyrkan , antingen som anställda eller frivilliga medarbetare. Vi har och har haft ett långt pärlband med goa, duktiga och engagerade ungdomar som verkligen gjort en insats för församlingen! Det är bara att säga tack!

Cecilia Carlsdotter

Nästa år är det volontärår i hela världen. FN firar 10 årsjubileum för Volontäråret 2001 och EU-kommissionen har proklamerat Volontärår 2011. Vore illa om Svenska kyrkan skulle tappa sitt Volontärår nu när alla andra börjar fatta hur viktigt det är inte bara för unga, utan för alla människor av god vilja, att göra sitt volontäruppdrag.

Cina Kedwall, Gävle

Tack vare Volontäråret är jag nu distriktsordförande för Svenska Kyrkans Unga i Härnösands stift, vik. församlingsassistent i Svenska kyrkan i Arnäs församling och ser min framtida yrkesbana inom Svenska kyrkan. Volontäråret gav mig mycket och jag hoppas att ännu fler ska kunna få gå den vägen. Volontäråret är verkligen en möjlighet att få testa på, få lära känna Svenska kyrkan på ett helt annat plan än som "bara" en deltagare i verksamhet.

Sofia Strinnholm

Mitt volontärår 2008/09 betydde grymt mycket för mig, det kan alla som känner mig intyga. Volontäråret gav mig en chans att i lugn och ro hitta mig själv utan att genast kastas in i ett osäkert studentliv. Nu lär jag mig spela orgel och siktar på att bli kantor, inspirerad av mina kollegor från volontärårstiden! Jag hoppas verkligen att Volontäråret får finnas kvar i framtiden.

Anna Lindquist

Med risk för att bli beskylld för att ha lillebrorskomplex, men känns inte nedläggningsbeslutet väldigt mycket som ett Stockholm/Uppsala-beslut?! I Göteborg har Volontäråret alltid varit en succé! Ser man tillbaka på historien har vi alltid haft många ungdomar som velat vara hos oss, men även församlingarna har varit glada och villiga i att ta emot ungdomar. Anledningen till att jag anklagar Stockholm/Uppsala är att Volontäråret har alltid varit svagt i den delen av landet, och följdaktligen blir nedläggningen det ett logiskt beslut att ta. Dock är det utifrån ett östkustperspektiv. Hade Kyrkans hus legat i Göteborg hade detta aldrig kommit på tal.

Henrik Brosché

Som kyrkoherde i Svenska kyrkan sen 20 år kan jag bekräfta hur välsignat volontäråret har varit. Att lågprioritera eller lägga ner verksamheten är att såga av den gren man sitter på. Jag hoppas (skulle vilja våga tro) att förnuftet ska segra så att verksamheten kan fortsätta!

Mikael Hirsch, kyrkoherde i Arbogabygdens församling

Jag arbetar bl.a med rekrytering av församlingspedagoger och ledarutbildning för unga ledare i Strängnäs stift. I detta arbete med inrikting på att svenska kyrkan skall stå väl rustad inför framtiden (hur den nu kommer att se ut) så är volontäråret en mycket viktig del. Om volontäråret läggs ned så utarmas rekryteringsgrunden för de unga människor som vill arbeta i Svenska kyrkan. Självklart fyller volontäråret en massa andra viktiga funktioner också för den enskilde och för Svenska kyrkan och evangeliet.

Nils-Åke Carlsson, stiftspedagog i Strängnäs stift

Jag är en av dem som inte skulle ha varit i kyrkans tjänst om inte Volontäråret (Dåre-året som det kallades då) funnits. Hamnade i Lund, Skåne, i en fantastisk församling där jag lärde mig mycket nyttigt. Både om församlingen och mig själv.  Och jag blev kvar i staden efter mitt år. Var medlem i ungdomsgruppen i många år under mina studier och är nu sedan snart 4 år i tjänst som präst. Tror att vi är fler än 5% som numera jobbar i församlingar på ett eller annat vis, tack vare dåre-/volontäråret. Vi behöver Volontäråret om vi ska kunna få in nya unga människor i kyrkan!

Niclas Thoor

Volontäråret är awesome, inte en chans att det får läggas ner! Bara efter 3 månader i min församling så känner jag verkligen att detta är det bästa beslut jag någonsin tagit, att få lägga ett år av mitt liv till att få jobba i kyrkan.

Matilda Svensson

Nu i min församling har vi två döva volontärer och det är omistligt både för oss och för dem. Jag förstår inte varför volontäråret ska läggas ned, det är en av de saker som Svenska kyrkan har gjort bäst!

Anders Burman, diakon i Nikolai församling Örebro

Läs även andra bloggares åsikter om volontäråret, svenska kyrkan, kyrkan, kyrkopolitik

174 artiklar och fler än två i 60 olika ämnen

Bloggen Livet i Svenska Kyrkan får påfyllning vecka för vecka, dag för dag med berättelser om församlingsliv runt om i Svenska Kyrkan. Under det första året har det blivit 174 artiklar och fler än två i 60 olika ämnen.

Uppe till vänster på bloggen finns en sökruta. Testa att använda den för att finna artiklar om de frågor du är engagerad i och intresserad av.

Ett stycke ner i högerspalten finns ett ämnesorden listade. Klicka här och du får artiklarna som är taggade med just de orden presenterad för dig.

Kommentera gärna både nya och lite äldre artiklar. Nätverket Livet i Svenska Kyrkan ger plats för samtal och diskussioner i Forum.

I högerspalten finns också den långa länklistan till webbsidor som är resurser för en medarbetare i Svenska Kyrkan. Använd det som finns här och bidra gärna med fler webbadresser. Mejla tips till martin.garlov@svenskakyrkan.se

Den här bloggen länkar till kunskapsbanker som 24tretton och Kommunicera mera och Landsbygdsutveckling, för att ta några exempel.

Höör: Keltisk gudstjänst

På den helige Andreas dag, Saint Andrew's Day 30 november firas en keltisk mässa i Höörs kyrka. Kl.18:20 startar gudstjänsten med musik. Efter gudstjänsten serveras skotskt fika, som består av shortbreads & tea. 

Nyss hemkomna resenärer berättar om sin resa till Skottland och det bjuds på musik och sång. Pubmat och mer sång och musik blir det i församlingshemmet efter gudstjänsten. 

Oats & Barley medverkar vid båda tillfällena. Gudstjänsten leds av Gullbritt Sörensen.

Gratis rum i levande församling

En god berättelse återgiven av tidningen Dagens Carl-Henric Jaktlund hör hemma här i bloggen Livet i Svenska Kyrkan. Den handlar om en församling som tar ut en hyra när församlingens lokaler hyrs utan att någon medarbetare från församlingen medverkar och där det är gratis att vara i församlingshemmet och kyrkan för grupper som tackar nej till församlingsmedarbetarnas medverkan.

I takt med att församlingar i Svenska Kyrkan oftare får ta ställning till andra sätt att finansiera församlingslivet än med medlemsavgifter gäller det att prissätta rätt saker och på rätt sätt. Då är det sällan det som är lätt att sätta pris på som ska ha prislapp. Och inte heller de nya verksamheterna man ska ta betalt för.

Gratis skolavslutning med pedagoger, präst och musiker på plats, men om rektorn inte vill se dem där - ja då är det rätt att ta ut en hyra. Konfirmandläger bör inte kosta något för konfirmanden och hennes familj utan bör ingå i medlemsavgiften. Men kanske kulturprogrammet med den kände författaren är värt att ta ut en peng för.

En fallgrop kan vara att ta ut små avgifter där administrationen av dessa blir en högre kostnad. Lägg till det en försämrad godwill och det blir en ren förlustaffär för församlingen. Bättre då att sätta pris på det som människor kommer att uppvärdera, just därför att de får lägga en slant på det.

Vilken strategi har man i din församling när det gäller avgifter? Och hur gör ni med uthyrning av församlingshemmet och kyrkan? Kommentera gärna den här bloggposten eller skriv några rader till martin.garlov@svenskakyrkan.se och berätta.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kyrkan, lokaler

För bra för att göra reklam för: Gud och spagetti

En helt vanlig torsdag kan barn och föräldrar  komma för att fira gudstjänst tillsammans på barnens vilkor i Tomaskyrkan i Linköping. Efter vardagsgudsjänsten kl. 16 en gång i månaden serveras köttfärssås och spagetti. 

Det var nu hösten 2010 som Domkyrkoförsamling i Linköping startade Gud och Spagetti och gensvaret har varit stort. "Vi vågar inte annonsera mer, för det är redan fullt varje gång" berättar en medarbetare. För billiga 30 kr för stora och 10 för barn äter man sig mätt i Tomaskyrkan och den goda gemenskapen med Gud i centrum är gratis.

Bild från Tomaskyrkans webbplats.

Gud och Spagetti är en vardagsgudstjänst och måltidsgemenskap också i Birgittakyrkan i Kalmar. Där är det onsdagseftermiddagar som gäller. Senast förra veckan och nästa gång 8 december. Församlingsprästen Anders Göranzon berättar på sin blogg om ett samtal med en av de yngre gudstjänstfirarna den 10 november.

Livet i Svenska Kyrkan har tidigare i höst berättat om uppskattade och välbesökta Middagspaus i Kågedalens församling.

Kommentera gärna den här bloggposten och berätta om vad måltidsgemenskapen betyder i din församling. Vilka fler församlingar bjuder in till Gud och Spagetti? Hur är det med vardagsgudstjänster för barnfamiljer där du bor?

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kalmar, birgittakyrkan, tomaskyrkan, linköping,

Krokom: Efter vattenskadan bygger församlingen en helt ny kyrka

I början av 2010 ställde vatten till elände i Krokoms kyrka. Nu har kyrkonämnden i samfälligheten för pastoratet som församlingen ingår i kommit fram till att ett nytt kyrkbygge är ett mycket bättre alternativ än renovering. Redan tidigare bar kyrkobyggnaden i dåligt skick. 

Så nu satsar Svenska Kyrkan i Rödön med samfällighetens hjälp  15 miljoner på sin nya kyrka. Och man för samtal med Krokoms kommun om att samutnyttja de nya fina lokalerna.

Östersundsposten rapporterar

Livet i Svenska Kyrkan om andra nya kyrkobyggnader.


Läs även andra bloggares åsikter om kyrkobyggnad, krokom, rödön, svenska kyrkan, kyrkan

Strategidag i Umeå: Den som säger bröllop talar som folk

När Svenska Kyrkans församlingar i Umeå samlade nyckelmedarbetare till en strategidag var chefen för Svenska Kyrkans analysavdelning i kyrkokansliet Jonas Bromander en av föreläsarna.

Han berättade att det blir vanligare att ungdomar blir medlemmar i Svenska Kyrkan när de blir konfirmander. I sitt föredrag, berättar församlingarnas gemensamma tidning Spira, tog han också upp fördelen med att välja vanliga ord på kyrkliga händelser. Till exempel säga och skriva bröllop hellre än vigsel. Bara en sådan sak att bröllop är ett så mycket vanligare sökord på nätet gör att församlingens webbplats lättare blir hittad med anpassat ordval.

Lästips: Jonas Bromanders bok Församlingens guide till omvärldsanalys, Verbum förlag

Läs även andra bloggares åsikter om omvärldsanalys, omvärldsbevakning, kyrkan, Svenska kyrkan,

Årsta: 10 kr för en tegelsten och en femhundring till en ny kyrkbänk

Svenska Kyrkan i Årsta söder om Stockholm bygger en ny kyrka intill ett församlingshus med kyrksal. I söndags 7 november 2010 hölls en murningsgudstjänst på byggarbetsplatsen. Svenska Kyrkans Tidning var där och kyrkbygget i Årsta får ett helt uppslag i veckans pappersupplaga.

På församlingens webbsida kan man följa kyrkbygget vecka för vecka.

Den nya kyrkan i Årsta är ritad av Johan Celsing. Bilder på modeller av kyrkan.

Om Årsta kyrksal och lite om den nya kyrkan på Kyrkokartan. Här har den flitige Tom Wollecki lagt upp många bilder och berättar om kyrksalen.

19 oktober 2010 berättade Svenska Kyrkans Tidning om den planerade murningsgudstjänsten.

Läs även andra bloggares åsikter om johan celsing, arkitektur, kyrka, svenska kyrkan, årsta, kyrkokartan

Uppsala: Unga röster sjunger gamle Händelse Messias

– Vi ordnar en ungdomskörhelg för körer från hela Uppsala stift, berättar Maria Oldeberg Huusko, musikkonsulent i Uppsala stift. För den som kommer från en liten kör ger det en ny dimension att få sjunga i en jättestor kör i Uppsala domkyrka. 


I ett gemensamt nyhetsbrev från Domkyrkoförsamlingen och Helga Trefaldighets församling kan man läsa att närmare 200 unga sångare från hela Uppsala stift kommer att samlas för att sjunga i domkyrkan nu på söndag 14 november 2010. Efter övning blir det konsert med fri entré kl. 16.


Läs mer på Domkyrkoförsamlingens webbplats

Läs även andra bloggares åsikter om körsång, uppsala,

I växlingen mellan att jobba med eller utan lön i pengar

Församlingslivet i Svenska Kyrkan bärs av många människors arbete. En stor grupp har förmånen att få göra sin kyrkotjänst som ett arbete med lön. Också. För även de gör i de allra flesta fall även oavlönade insatser för sin kyrka.

En ännu större grupp medlemmar bygger kyrka med ett arbete som inte ger lön i pengar. Vad ska man kalla  dem om de nu inte är anställda? Prästen och kyrkoherden Lars B Stenström i Örebro funderar över det i sin blogg. Han gör en historisk återblick några decennier och resonerar även om orsakerna till att oavlönat arbete i församlingen kommit att bli så aktuellt i Svenska Kyrkan.

När Ideellt Forum i Svenska Kyrkan senast samlade till Idédagar var prästen Mikael Mogren en av talarna. I sitt föredrag valde han att tala om förtroendeanställda. Han har hämtat ordet från sin tid i USA. Så här förklarar han saken. Och här använder han ordet i sitt föredrag i Söderledskyrkan 1 oktober 2010. Även domprosten Mats Hermansson i Visby talar om förtroendeanställda, som här i sina sju teser om frivillighet.

Språket är böjligt. Men ord är inte alltid utbytbara. Vilka ord använder du i din församling? 


Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, volontärer, frivilliga, ideellt,

Kungsholms församling: Barnens altarskåp invigt

Det första barnens altarskåp i sitt slag - Lek-sacer - står i Västerås Domkyrka. Nu har ett likadant tagits i bruk av barnen i Kungsholms församling. Det berättar Dagens Nyheter. Det blir det första i Stockholms stift i Svenska Kyrkan.

Tidigare bloggposter om barn i kyrkan: Västerås, Umeå,

I brist på rätt till bilder från Kungsholms kyrka får en medeltida mantelmadonna illustrera kyrkan som en mor med plats för alla barnen.

Tillägg söndag 14 november: Svenska Kyrkans Tidning berättar om barnens altarskåp i Kungsholms kyrka och visar bilder.

Tillägg torsdag 18 november: Tidningen Dagen har gjort ett reportage om barnens altarskåp i Kungsholms kyrka

Läs även andra bloggares åsikter om barn, altarskåp, lek, kyrka, kungsholmen

Snart drar vi igång: Tänd hoppets ljus i jul!

Förberedelser inför Svenska Kyrkans stora insamling från Advent till Trettonhelgen är i full gång.

Församlingar berättar på sina webbplatser om kommande syföreningsförsäljningar och missionsauktioner (får man säga så nu för tiden?).

Årets julkampanj vill sprida hopp och trygghet till alla de miljoner kvinnor som lever i fattigdom, utan mat, på flykt, utan möjligheter att påverka sin tillvaro. 

Hur får julkampanjens budskap ta plats i din församling, i kyrkan och i församlingshemmet? Det gemensamma insamlingsmålet är 40 milj000.000ner kronor. Vilket är målet för din församling?

Det finns många tillfällen under kampanjperioden att sprida foldern tillsammans med de nya ljusen eller tändsticksasken från 2009-års kampanj. Foldern med inbetalningskort berättar om kampanjen och ger exempel på det arbete vi stöder. Tändsticksasken informerar bland annat om möjligheten att ge via sms och påminner omatt gåvor till kampanjen kan tända hoppets ljus för utsatta kvinnor runt om i världen.

På Svenska Kyrkans nationella intranät finns beställningsformulär 

Facebookgruppen för det internationella arbetet i Svenska Kyrkan ger en möjlighet för församlingar att dela idéer och erfarenheter med varandra.

Läs även andra bloggares åsikter om insamling, internationellt, svenska kyrkan, kvinnor

Örebro: Bussar församlingsmedlemmarna till mässa i mässhallen

Svenska Kyrkans församlingar i Örebro flyttar Domsöndagens högmässa från de olika kyrkorna i staden till mässhallen Conventum vid Olof Palmes torg i city. Två dagar är det här platsen för en ölfestival. Men sen på söndagen 21 november drar kyrkans folk in för att fira kyrkoårets sista söndag.

Bussar tar med gudsjänstfirande församlingsbor från kyrkan hemma till den stora gemensamma gudstjänsten. Det blir söndagsskola under predikan och ett jättestort kyrkkaffe efter mässan.

För Svenska Kyrkans Tidning berättar Mia Bylander, som är församlingarnas gemensamma informatör, att det hela började med en dag för anställda, förtroendevalda och ideella, med diskussioner om framtidsvägar för församlingarna tillsammans. Sedan växte det till en gemensam mässa också, och nu bjuds alltså alla gudstjänstfirare in. Det kan bli ett tusental människor från församlingarna som kommer att samlas till bön, lovsång och nattvard.

Det händer nu och då att församlingar i Svenska Kyrkan på en ort firar gudstjänst tillsammans. När hände det senast hemma i din församling? Hur gick det till? Vad har ni för planer för framtiden? Vad är det bästa med att komma samman på det här sättet? Skriv gärna en kommentar till den här bloggposten.


Tidningen Bohuslänningen berättar om en sammanlyst gudstjänst i Kungsahamn för två helger sedan. Där firades en gospelmässa och författaren Stefan Edman var gästande predikant. Efter mässan blev det sopplunch.


Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, örebro, gudstjänst, mässa

900 muggar glögg hälldes upp på kyrkogården

På de sju kyrkogårdarna som Svenska Kyrkan i Märsta har hand om bjöds besökarna på glögg och pepparkaka under allhelgonahelgen. Det berättar tidningen Sigtunabygden. 300 reflexänglar fick sina nya ägare under helgen.

Helgen som gick har människor strömmat till många kyrkogårdar och andra begravningsplatser som Svenska Kyrkan vårdar. Vad hände i din församling? Hur tar ni emot människorna som kommer?

Svenska Kyrkans Tidning uppmärksammade vallfärderna den gångna helgen på sitt sätt genom att ägna uppmärksamhet åt trafikproblem på och i närheten av kyrkogårdarna.

Göteborgs-Posten visar ett litet bildspel från Östra Kyrkogården. Eskilstuna-kuriren och många fler dagstidningar visar bilder på sina webbplatser från de upplysta kyrkogårdarna.

Läs även andra bloggares åsikter om kyrkogårdar, alla helgon, allhelgona, alla själar

Psalmkaraoke på CD med Svenska Kyrkan i Simrishamn

I Simrishamns församling arbetar Nadja Eriksson med musik. Nu har hon och Dick Örnå samlat melodierna till tolv psalmer ur den Svenska Psalmboken på en CD. Det berättar Ystads Allehanda.

- Jag vill visa unga att det finns bra sånger i psalmboken. Jag har arrangerat 12 av dem, säger Nadja till tidningen. Man ska känna pulsen i musiken. Känna glädjen. Man får en känsla och blir berörd på ett helt annat sätt, säger hon.

Vilka fler församlingar i Svenska Kyrkan har producerat egna CD? Skriv och berätta i en kommentar till den här bloggposten eller skriv till martin.garlov@svenskakyrkan.se 

35 000 ljus i mörkret delas ut i Stockholm idag

Som Svenska Kyrkans Tidning berättade igår så delar medlemmar i Svenska Kyrkan idag ut 35 000 ljus till pendlande stockholmare. Gåvan räcks i de flesta fall från en medlem till en annan. Det vill gärna bli så i en kyrka med många medlemmar.

Stockholms Stift i Svenska Kyrkan samordnar ljusutdelningen i allhelgonatid för tredje året i rad. Alla som ställer upp och är med för att dela ut ljus har varit med på förträffar och är förberedda på att lyssna på vad människor har att säga och är beredda på att svara på frågor: Vem får jag det här av, och varför gör kyrkan det här?

Till ljuskampanjen hör en särskild avdelning på stiftets webbplats Ljus i mörker

Kommentera gärna här på bloggen för att tycka till om ljusutdelningen. Och apropå allhelgonahelgen, berätta gärna vad som händer i din församling: på kyrkogården, i kyrkan under helgen som kommer.

http://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bilder/Bilder/dfc4a83f-8a62-470d-8323-61470117fb9f~__H.jpg

Tystnad är lyx - församlingen bjuder in

– När man slappnar av börjar man lätt att frysa, vi har höjt temperaturen i lokalerna, säger prästen Andrea Olming till tidningen Helsingborgs Dagblad.

Det är tredje hösten hon leder en retreat i Billeholms kyrka. Den här gången samlar retreaten kvinnor, men inga män. För dem som inte varit med förr förklarar Andrea att man kan reagera på olika sätt och att allt är normalt och inget är konstigt. Efter gemensam frukost och genomgång av dagen börjar retreaten med en andakt. Sedan går man in i tystnad. Årets retreatdfag hölls i torsdags den 28 oktober 2010.

I Guds tystnad får jag vara ordlös, still utan krav...

Du som följer Livet i Svenska Kyrkan känner säkert till fler församlingar som erbjuder kortare eller längre retreater. Ge gärna en kommentar till den här bloggposten och berätta hur det går till i din församling eller ge ett annat exempel. Länka gärna till en webbsida om retreat i Svenska Kyrkan.

Norberg-Karbennings församlingar höll retreat hela den gångna helgen. I Hässleholms församling blir det retreat om ett par veckor. Ungefär vid samma tid hålls retreatdagar i Botkyrka församling.

Livet i Svenska Kyrkan har tidigare skrivit om retreat i Örsundsbro.

Läs även andra bloggares åsikter om retreat, tystnad, svenska kyrkan,

Ny nattkyrka i Umeå har öppnat

Nattkyrkor öppnar sina portar på alltfler orter i landet. Livet i Svenska Kyrkan har tidigare uppmärksammat Nattkyrkorna i till exempel Ystad och Malmö. För någon vecka sedan öppnades Umeå stads kyrka. Här kommer Nattkyrka med program erbjudas varannan fredag framöver. Imorgon är det dags igen.

Hela artikeln i Svenska Kyrkans tidning Spira i Umeå.

Fler församlingar öppnar kyrkan för en enstaka natt. Som i Uppsala under den årliga kulturnatten i september eller som här i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm, som författaren Inger Edelfeldt berättar om på sin blogg.

Läs även andra bloggares åsikter om nattkyrka, nattöppet

Församlingstidningen Livet i Danderyd vann guld

Danderyds församlingstidning Livet kammade hem full pott i kategorin Medborgartidningar i årets tävling av Svenska Publishing-Priset, berättas på Svenska Kyrkans intranät.

I tävlingen bedöms bland annat textinnehåll, grafisk form och tryck. Juryns motivering: För nytt innehåll åt ett uråldrigt ämne, bra målgruppsanpassning i text och färgval samt ett tilltalande omslag.

I kategorin årsredovisningar - organisationer placerade sig Årsredovisningen för Svenska Kyrkan, riksdelen, på andra plats.

Svenska Kyrkans Tidning rapporterar om guldet till Danderyds församling

Läs även andra bloggares åsikter om grafisk form, design, kyrkan, svenska kyrkan

Ungdomsrummets fönster blir varje dag en personlig lucka hela advent

I år vill medarbetarna i Mariakyrkan i Umeå sprida lite extra adventsstämning till medmänniskor som går förbi kyrkan. I ett fönster till ungdomsrummet som sitter nära utomhusanslagstavlan visas varje dag en ny lucka. Från första advent och fram till julafton.

Varje dag är det en ny person som ställer i ordning detta fönster och det hålls öppet från kl 9 till dagen därpå. Mellan 8 och 9 på morgonen stängs fönstret och gårdagens lucka tas bort och dagens sätts på plats.

Nu söker Carola Malmehed de församlingsmedlemmar som vill illustrera något som symboliserar eller känns advent och jul. Man behöver inte själv ha tillverkat det som ska ställas dit, utan kan få välja hur fönstret ska se ut och även få hjälp att ordna till det man hittat på. Det kommer att delas ut en kalender i slutet av november som berättar vilka olika personer som kommer att illustrera fönstret i advent 2010.

Kontakt i församlingen är Carola Malmehed 090- 200 27 94 carola.malmehed@svenskakyrkan.se

Telefonen är ett av de sociala medierna

Svenska Kyrkans Tidning publicerade i veckan en debattartikel skriven av prästen Dan Bernspång. Han är kyrkoherde i Backa församling i Göteborg. Han skriver att han har svårt att förstå de kyrkoherdar som förbjuder sina medarbetare, de anställda medlemmarna i församlingen, att använda Facebook för sina kontakter med församlingsmedlemmarna.

Om att bli en mer social församling genom att använda sociala medier handlade det seminarium som Ideellt Forum arrangerade för ett par veckor sedan. Ett seminarium som fick sin fortsättning i en Facebook-grupp. Där diskuteras nu det Dan Bernspång tar upp i sin artikel.

Ideellt Forum stöder det ideella medlemsengagemanget i Svenska Kyrkan. Och det är nog så att de nya medierna, varav av flera är mer sociala än de äldre i den mening att de är "rör" för kommunikation som är lika breda i båda ändarna, uppskattas och används av många ideella krafter. Bland annat för att frivilliga, volontärer, förtroendeanställda eller vad man nu kallar oss inte har samma tillgång till de etablerade kanalerna som anställda medlemmar har.

Telefonen är ett socialt medium. Den som ringer och blir uppringd har vanligen samma bandbredd i båda riktningarna. Så kan det bli ett samtal. Telefonkedjornas tid, minns du? Nu stöds nätverken av mejlinglistor, Facebook och olika forum. I Svenska Dagbladet har påbörjat en serie läsvärda artiklar om nätverk. Inspirerande läsning för den som tar livet i Svenska Kyrkan på allvar.

Ett exempel på nätverkande inom Svenska Kyrkan är Nätverket Livet i Svenska Kyrkan. De hundra första medlemmarna rekryterar nu i sin tur fler medlemmar och delandet har bara börjat.

Läs även andra bloggares åsikter om kyrkan, svenska kyrkan, församling, sociala medier, relationer, kommunikation

Nytänkande vaktmästare i församling öppen för barn och ungdom

Vimmerby Tidning uppmärksammar livet i Mörlunda-Tveta församling Jesus-ordet om att låta barnen komma till honom är ledord för de anställda medarbetarna. Arja Bergström kom från en större församling och tog med sig nya idéer. Jörgen Petterson var vaktmästaren som tog egna initiativ för ungdomarnas skull och nu fått sin tjänst anpassad till verkligheten.

Läs hela artikeln här

Astrid Lindgren-gudstjänst i Umeå

På söndag är det Böleängskyrkans tur att fira Astrid Lindgren-gudstjänst, den fjärde i Tegs församling och även nu lär det bli fullsatt, berättar Svenska Kyrkans tidning Spira. De som vill, kommer som figurer  ur Astrid Lindgrens sagor. Barngrupperna har övat sångerna: Jag är fattig bonddräng och Mio min Mio är några av de som skrivits in i gudstjänstagendorna.

- Tanken bakom är att foga ihop det människor faktiskt känner igen sig i, med det som händer här i kyrkan, mässan. I mellanpratet öppnar vi dörrar mellan det vardagliga och det kyrkliga och drar in vardagslivet i kyrkan och kyrkan tillbaka i vardagen, säger församlingspedagog Kerstin Olofsson.

Alla åldrar är inbjudna och Ängskören medverkar tillsammans med församlingens musiker Richard Öberg. Barnen kommer att duka altaret inför mässan. 

Ny bok om församlingens kommunikation

Seglora Smedja presenterar en ny bok om församlingens kommunikation av Tomas Lindbom. Den har fått titeln ”Den nya dialogen” och Lindbom vill diskutera vad det är att vara en kommunicerande kyrka. Den lämnar också en rad förslag till hur anställda eller frivilliga medlemmar  i en församling kan arbeta med redskap som bland annat internet, trycksaker och utåtriktad verksamhet.

Jag har inte läst boken en, men ska köpa ett ex och får säkert anledning att återkomma med en recension.

Tillägg fredag 22 oktober: Jag har beställt Tomas bok. När den kommer och jag läst den återkommer jag med en bloggpost. Tills dess, håll tillgodo med vad Angelica Karlsson skriver om boken.

Möt medlemmar som ifrågasätter sitt medlemskap

Under hösten aktualiseras alltid frågor om medlemskap i Svenska Kyrkan och hur de med särskilt informationsansvar kan tala om medlemskap med andra medlemmar.

Kyrkokansliet i Uppsala påminner därför om de sidor på Svenska Kyrkans intranätetsom handlar om kommunikation och där det finns ett avsnitt om att kommunicera medlemskap. Förhoppningen är att sidorna ska kunna väcka intresse och inspiration för att tala om medlemskap i församlingarna. Så här står det på intranätet:

"Nu är det dags att kommunicera om medlemskap och vad man som medlem är en del av. Oktober månad är den månad som har flest utträden och många människor funderar över kyrkan och religionens roll. Svenska kyrkan behöver öka synligheten och inbjuda till samtal på olika sätt."

Långt ifrån alla medlemmar i Svenska Kyrkan har full koll på vad som händer och sker i deras församlingar, på den breda verksamheten och vad medlemsavgiften ska räcka till. Det finns så mycket att berätta om.

På intranätets sidor om att kommunicera medlemskap finns material och inspiration av olika slag:
exempel från församlingarnas webbplatser, "sju själ för medlemskap",  intervjuer med Christina Jutterström och Elin Grelsson för användning i församlingblad och på webb, information om sökordsoptimering exempel på hur Svenska Kyrkans Informationsservice bemöter utträdare länkar vidare till annat material, bland annat om satsningen på bönewebb och bönepocket.

Se här hur nysatsningen på bönewebben beskrivs i Svenska Kyrkans Tidning.

Läs mer: Kommunicera medlemskap

Du som är medlem i Svenska Kyrkan men saknar inloggning till intranätet kan ta kontakt med din församling och fråga om hur du ska kunna ta del av den allmänna information som finns i nätet.

Murande medlemmar bygger ny kyrka

Enskede-Årsta församling i Stockholms stift bygger ny kyrka och församlingsmedlemmarna inbjuds att vara med att mura. Den 7 november blir det Murningsgudstjänst. Läs mer i ett pressmeddelande från församlingen.

Tillägg tisdag 19 oktober: En notis om nya Årstakyrkan i Svenska Kyrkans Tidning

8 sätt att be

Svenska Kyrkans församlingar i Umeå har en gemensam tidning. På papper och på nätet.

En av de senaste artiklarna i nättidningen Spira handlar om bön. Det är ett Bönens År i Svenska kyrkan under det pågående kyrkoåret.

Imorgon lördag 9 oktober 2010 kan man komma till Mariakyrkan i Umeå och prova åtta olika sätt att be.

Det blir en heldag om bön, med plats för både stillhet och rörelse, såväl ord som färg.

- Vi pratar och umgås också, säger Örjan Bildt, präst i Mariakyrkan till tidningen Spira. Hans eget favoritsätt att be är klassiska andliga övningar som andlig läsning och återblick över dagen som den helige Ignatius av Loyola lärde ut.

Carina är informatören som vågar prova

En av föreläsarna på Ideellt Forums Idédagar 2010 i det inledande seminariet var Carina Etander Rimborg från Göteborg. Seminariet handlade om hur sociala medier kan brukas i Svenska Kyrkan för mer och bättre kommunikation ideella krafter emellan. Carina berättade hur hon i kyrkans tjänst börjat använda de nya sociala medierna utan att egentligen förstå sig på så mycket av det tekniska. Här är Carinas bilder som hon talade till på seminariet.

Carina Etander Rimborg: Sociala medier


Carina arbetar som informatör för föreningen Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan. Hon är redaktör för föreningens webbplats, hon bloggar flitigt och använder både Facebook och Twitter.

Sociala medier – en möjlighet till engagemang och initiativ

Ideellt Forum i Svenska Kyrkan samlade 1-3 oktober 2010 till Idédagar. Årets upplaga av detta "kyrkomöte" för en mix av medlemmar som är frivilliga, förtroendevalda eller anställda i Svenska Kyrkan inleddes med ett seminarium om sociala medier och hur de kan främja kommunikationen i Svenska Kyrkan på ett sätt som stöder de ideella krafterna.

Inför seminariet om sociala medier startades Facebookgruppen Ideellt Forum: Sociala medier i Svenska Kyrkan. Seminarieledare var Martin Garlöv och medverkade gjorde Carina Etander Rimborg, Ulrika Knutsson och Anders Ahlberg.

Bilder till Martin pass i seminariet finns på Prezi. Så snart Carinas och Ulrikas presentationer är tillgängliga kommer de också att läggas ut på nätet och länkar kommer i en uppdaterad version av den här bloggposten.

Svenska Kyrkans Tidnings Annika Ahlefelt var på plats och rapporterade från seminariet, där också tidningens chefredaktör och tillika vd medverkade.

Ideellt Forum: Sociala Medier för Ideellt Forum on Prezi

Från Ideellt Forums Idédagar finns några föredrag refererade här på bloggen Livet i Svenska Kyrkan:

Mikael Mogrens föredrag

Anna Karin Hammars föredrag

Bertil Johanssons föredrag finns på Carina Etander Rimborgs blogg