måndag 31 maj 2010

Konfirmanderna i Sundsvall blir fler tack vare H.Å.F.S.

Att antalet ungdomar som väljer att konfirmeras i Svenska Kyrkan minskar, styrs inte av någon naturlag. Konfirmationsfrekvensen skiljer sig mellan de tretton stiften. Flera enskilda församlingar går mot den allmänna trenden. Det ger hopp och visar att framtiden kan påverkas.

Sundsvalls Tidning skriver om två framgångsrika församlingar, Gustav Adolfs och Skönsmons i Sundsvall:

HÅFS. Så stavas framgångsreceptet. Det står för hav, ådal, fjäll och stad och det är platser som konfirmandernas fyra läger förläggs till under utbildningen. Plus veckoträffar. Sedan konceptet infördes för fyra år sedan har andelen konfirmander gått från 32 procent till 53,3 procent.
Församlingarna har ökat budgeten för konfirmandundervisning med 40 procent för att klara verksamheten, men det krävs också att det finns präster och annan personal som vill åka på läger och tycker att det är positivt för att det ska bli meningsfullt.
Församlingarna släpper sedan inte taget om ungdomarna utan de erbjuds en ledarutbildning för unga. Flera av dem deltar också i konfirmandundervisningen. I dag är det närmare ett 70-tal före detta konfirmander som deltar i olika verksamheter.
Exempel från Sundsvall är inte så unikt som Sundsvalls Tidning väljer att beskriva saken. Församlingar som går mot den allmänna trenden finns på många håll i Svenska Kyrkan. Det är viktigt att notera att det inte finns ett enda framgångsrecept som vilken församling som helst kan följa. Men som i andra fall när församlingar får det att funka - om det så är med gudstjänstlivet, barnverksamheten eller diakonin - är att ledning och medarbetarlag har en vision, en plan och sätter till nödvändiga resurser. I Sundsvall får konfirmanderna kosta, men så gör man också vad som kan liknas vid en långsiktig och lönsam investering. Främst en investering i tro och relation, mindre bör den ses i ekonomiska termer.

Sundsvalls Tidning berättar att GA och Skönsmons konfirmerar 53,3 procent av ungdomarna och det ska jämföras med riksgenomsnittet på 32 procent. Att församlingarna inte "släpper taget" och erbjuder ungdomarna att fortsätta sitt församlingliv. Uppföljningen är så framgångsrik att man nästan inte kan ta emot alla unga som vill vara ledare för sina yngre kamrater.

Unga ledare stärker hela församlingen och kyrkan. Härnösands stift har målmedvetet i tio år satsat på unga ledare. Den som tar en titt i bakspegeln kan se hur framgångsrika perioder i Svenska Kyrkans stift och församlingar under 1900-talet har haft samband med en strategisk och målinriktad satsning på unga medlemmar, på att ge dem samma värde som vuxna medlemmar, ge dem uppgifter och roller som har verklig betydelse: Ungkyrkorörelsen är ett tidigt exempel vid förra sekelskiftets början, den så kallade Västerås-modellen någon generation senare och treterminssatsningen i Kyrkans Ungdom i mitten på 1970-talet.

Använd gärna kommentarfältet för att berätta om goda exempel från din egen församling eller andra församlingar du känner till. Och dela gärna med dig av en fundering över varför de mer omfattande och långsiktiga satsningarna på ungdomar i Svenska Kyrkan trots en hel del prat, trots alla kända fakta, inte är så vanligt förekommande som de skulle behöva vara.

Nätverket Livet i Svenska Kyrkan har plats för att diskussionsforum om ungdomarnas plats och roll i Svenska  Kyrkan. Välkommen att bli medlem i Nätverket Livet i Svenska Kyrkan och diskutera frågorna om Svenska Kyrkans liv och framtid.

Visby: Församlingens ungdomar flyttar upp från källaren

I Visby domkyrkoförsamling har en ny del av församlingshuset invigts för att bli en mötesplats för församlingen ungdomar. Fram till nu var de hänvisade till källaren. Församlingspedagogen Pia Tofténius är glad  Gotlands Tidningar rapporterar:

Ungdomarna i Rauk, Kyrkans unga, är minst lika glada.
- Tidigare brukade vi bara vara ute, eller på Puma, eller Tjelvar. Men nu kommer vi nog att vara här, säger Nina Berggren, 15 år. Hennes kompis Maja Pedersen förklarar varför hon kommer hänga på den nya lokalen.
- Kanske är det lite mer lugnt här eftersom det är kyrkan som håller i det. Här kommer det inte vara några som dricker och så, säger hon.
Stället blir drogfritt men Pia Tofténius lovar hög stämning.
- Vi får berusa oss med glädje och droga oss med lust!

Hur ett församlingshem används och inredningen säger mycket om de rådande värderingarna och visionerna. Hur ser det ut i din församling? Ger lokalerna en rättvisade bild av församlingen? Vad får den som kommer in in genom porten för intryck första gången?

fredag 28 maj 2010

Spira - Svenska kyrkans tidning i Umeå i ny dräkt på webben

Det finns flera bra lokala tidningar i Svenska Kyrkan som ges ut av församlingar eller av några församlingar tillsammans. En av de bästa är Spira, Svenska Kyrkans tidning i Umeå har fått nytt utseende på webben.

Att Spira inte använder publiceringssystemet ContentStudio som handlats upp av det nationella kyrkokansliets informationsavdelning i Uppsala och inte heller använder Svenska Kyrkans nationella grafiska profil tål att fundera på.

Spira är inte den enda bland de lokala satsningarna i Svenska Kyrkan på kommunikation som inte tycks platsa i de mallar kyrkokansliet skapar och lägger ner stora resurser på. Kanske skulle Spira och flera har bättre bruk för ett bidrag till innehållet från informationsavdelningen i Uppsala. Vad tror du?

Svenska Kyrkan i Västerås har sin tidning Basilika som delas ut tillsammans med den lokala gratistidningen flera gånger om året. Basilika är också vinjetten på den helsida som Svenska Kyrkan har varje vecka i samma gratistidning.  

tisdag 11 maj 2010

Använda kyrkorummet på många och nya sätt

Igår startade en stor konferens om att använda kyrkorum på olika sätt, på nya sätt och församlingen tillsammans med andra. Det är Svenska Kyrkan och Riksantikvarieämbetet som står som inbjudare när 150 människor under två dagar är samlade under temat Mångbruk Sambruk Nybruk.

Carina Etander Romborg skriver om konferensen och kyrklig compact living på sin blogg och bjuder på flera länkar till församlingar som använder sina kyrkor på ett nytt eller annorlunda sätt. Hon länkar också till en artikelSvenska Kyrkans Tidning och till Göteborgs-Posten.

Prästen Mikael Mogren har skrivit och talat klokt om kyrkobyggnader och kyrkomiljöer med kyrkogård, prästgård och församlingshem. Vid en fortbildning för präster 2008 sa han:


Kanske är det ingen tillfällighet att när man i Sverige talar om ”kyrkan” menar man i regel en kyrkobyggnad. Kroppen, materien bär språket. Oberoende av materien existerar ingen kommunikation. Jag vill pröva en tanke. Fungerar inte kyrkomiljöerna som en slags tecken? Kommunikation är beroende av språk. Språk är tecken i materia. Formgivning kan man också kalla det. Det är en akt av överföring, där formgivaren omsätter känslor och tankar i materia. Ordet design kommer av latinets designare. Under renässansen betydde verbet designare att teckna, men också att skapa ett visuellt begrepp för något. Tecknandet var något mer än enfinmotorisk övning. Det var en träning av tänkandet.

Mikael Mogren visar på och argumenterar för en stor försiktighet och medvetet ansvarstagande i bruket av kyrkobyggnaderna. Kyrkor är laddade byggander, inte vilka hus som helst som kan bytas ut eller som församlingen inte utan konsekvens kan vara utan.

Förra året skrev Mikael Mogren en debattartikel i Svenska Kyrkans Tidning om kyrkor och bidrag till vården av dem.

Levande kyrkorum är rum där varje tid gör ett avtryck. 2007 bloggade jag om den första ljusbäraren, som kom till Uppsala Domkyrka 1968. Länk till en intervju med biskop Martin Lönnebo som var med om att ordna den saken.

Mycket kan en kyrka användas till utan att det invigda rummet missbrukas. Med ett nytänkande i möblering och lite avkall på bekvämlighet så kan en församling göra mycket i sin kyrka både vardag och helg. 

Skriv en kommentar och berätta om en församling som du tycker använder sin kyrka på ett annorlunda och bra sätt.

fredag 7 maj 2010

Kyrkoherde och fåraherde släpper ut Nilssons tackor och lamm kring prostgården

Stora Tuna och Torsängs församlingar i Borlänge engagerar nu familjen Nilssons får för att ansa grönytorna vid prostgården och nedanför Stora Tuna kyrka.

På måndag 10 maj blir det fårsläpp med sex tackor och 12 lamm. Fåren hjälper församlingens trädgårdsingenjör att lösa ett arbetsmiljöproblem på ett miljövänligt sätt.

För att få veta mer, kontakta Peter Ebbesson, peter.ebbesson@svenskakyrkan.se 073-048 73 67

måndag 3 maj 2010

Diakoni är handlingens språk

Kyrkans diakoni är det handlingens språk - som biskop Martin Lönnebo formulerade det - som är uppskattat av så många och som gör kristna församlingar trovärda. Det är uppenbart att Orsa församling i Svenska Kyrkan har  ett diakonalt arbete som är både bra och känt. Och när Körslagets vinnare Team Moreaus skänker prispengarna hit, då blir det än mer känt. Med stor säkerhet kommer nu en halv miljooo.ooon kronor nu i trygga händer. För allkristna dagstidningen Dagen berättar Moreus att pengarna kommer att räcka till mycket i församlingen: till kvinnojour, ungdomsgård, ungdomskör och brottsoffer. Västerås stifts biskop Thomas har offentligt tackat alla i kören Team Moreaus för gåvan.

Diakoni är en del av varje församlings liv och verksamhet, i hela Svenska Kyrkan. Det säger sig självt att mycket  av det som handlar om att hjälpa människor inte kan göras allmänt känt. Givetvis ska mycket ske i det tysta. Men det får inte leda till att diakonin får för få företrädare där besluten fattas om hur resurserna inom Svenska Kyrkan ska fördelas.

Diakonin blir mest levande och får störst genomslag när den är en integrerad del av hela församlingen: en del av gudstjänsten, av undervisningen och missionen. Därför är det en fördel när diakoner syns i gudstjänsten, leder bön och sång, dukar bordet för nattvarden och är med och delar ut vin och bröd. Därför ska diakoner också finnas med som lärare i församlingen och missionera, genom att i ord och handling föra det glada budskapet om Jesus vidare.

Bland diakonerna i Svenska Kyrkan är medelåldern förhållandevis hög. När diakoner går i pension finns risken att tjänster dras in. För att mota frestelsen behöver församlingarnas styrelser och ledning se till att man har en aktuell plan, som får styra vilka nya diakoner som ska rekryteras. Diakoni som vänder sig till barn och ungdomar behövs det mer av. Det som är bra för barnen är bra för alla.

Svenska Kyrkans egen Kyrkans Tidning har ännu inte uppmärksammat den stora gåvan till Orsa församling, men det kanske kommer något på webben senare i veckan eller i prasseltidningen på torsdag. Däremot refererar Kyrkans Tidning idag till en en sak som gick snett i Rättviks församling, men nu rättats till: Församlingsledningen hade försökt förmå en diakon att avstå från att uttala sig om sociala orättvisor i samhället. Det var fel, för det hör till diakonins väsen och till diakonens uppdrag att protestera mot orätt och göra så att de som annars inte hörs blir hörda. Politisk diakoni är den slags opinionsbildning som hör till den kristna kyrkans profil.


Använd gärna kommentarfältet för att berätta om bra diakoni som du själv arbetar med eller vet om. Länka till församlingar som gör bra saker. Skriv vad du tycker det är aktuellt för Svenska Kyrkan att protestera mot idag.