Volontäråret i Svenska Kyrkan - en hotad institution

För mindre än två dygn sedan öppnades Facebooksidan Rädda Volontäråret. När den här bloggposten skrivs har redan över 500 människor anslutit sig till sidan för att ge Volontäråret i Svenska Kyrkan sitt stöd. När statliga Ungdomsstyrelsen drar in sitt stöd behöver kyrkostyrelsen och kyrkomötet täcka upp så att verksamheten kan fortsätta.

Många skriver nu personligt om vad Volontäråret (tidigare Diakonala Året) har betytt för dem, deras församling och för Svenska Kyrkan. Deras ord är församlingsberättelser och berättelser av människor som tar sitt medlemskap i Svenska Kyrkan på allvar, med engagemang och glädje. Måtte budskapet nå fram till kyrkostyrelsen och de runt omkring ledamöterna där som har makten att påverka.

Att jag gjorde volontäråret har betytt mycket både för min tro och för den människa jag är i dag. Jag fick möjlighet att växa utifrån där jag var just då, blev sedd, fick utmaningar och blev tagen i anspråk på ett sätt som jag inte mött tidigare. Volontäråret behövs i Svenska kyrkan, både för de ungas skull och för Svenska kyrkans församlingars. Blir bara så arg över att detta inte tas på allvar. Jag jobbar just nu som församlingspedagog och mitt liv hade blivit något helt annat om jag inte fått vara med om de möten och erfarenheter som Volontäråret innebär. Vi som kyrka måste våga satsa på barn och unga och låta de få synas inte bara i text utan också i pengar och handling.

Maria Wingård, församlingspedagog i Enköpings församling

Jag är förvånad över att något så etablerat och väl fungerande kan bli ifrågasatt! Volontäråret hjälper unga att se en framtid i kyrkan , antingen som anställda eller frivilliga medarbetare. Vi har och har haft ett långt pärlband med goa, duktiga och engagerade ungdomar som verkligen gjort en insats för församlingen! Det är bara att säga tack!

Cecilia Carlsdotter

Nästa år är det volontärår i hela världen. FN firar 10 årsjubileum för Volontäråret 2001 och EU-kommissionen har proklamerat Volontärår 2011. Vore illa om Svenska kyrkan skulle tappa sitt Volontärår nu när alla andra börjar fatta hur viktigt det är inte bara för unga, utan för alla människor av god vilja, att göra sitt volontäruppdrag.

Cina Kedwall, Gävle

Tack vare Volontäråret är jag nu distriktsordförande för Svenska Kyrkans Unga i Härnösands stift, vik. församlingsassistent i Svenska kyrkan i Arnäs församling och ser min framtida yrkesbana inom Svenska kyrkan. Volontäråret gav mig mycket och jag hoppas att ännu fler ska kunna få gå den vägen. Volontäråret är verkligen en möjlighet att få testa på, få lära känna Svenska kyrkan på ett helt annat plan än som "bara" en deltagare i verksamhet.

Sofia Strinnholm

Mitt volontärår 2008/09 betydde grymt mycket för mig, det kan alla som känner mig intyga. Volontäråret gav mig en chans att i lugn och ro hitta mig själv utan att genast kastas in i ett osäkert studentliv. Nu lär jag mig spela orgel och siktar på att bli kantor, inspirerad av mina kollegor från volontärårstiden! Jag hoppas verkligen att Volontäråret får finnas kvar i framtiden.

Anna Lindquist

Med risk för att bli beskylld för att ha lillebrorskomplex, men känns inte nedläggningsbeslutet väldigt mycket som ett Stockholm/Uppsala-beslut?! I Göteborg har Volontäråret alltid varit en succé! Ser man tillbaka på historien har vi alltid haft många ungdomar som velat vara hos oss, men även församlingarna har varit glada och villiga i att ta emot ungdomar. Anledningen till att jag anklagar Stockholm/Uppsala är att Volontäråret har alltid varit svagt i den delen av landet, och följdaktligen blir nedläggningen det ett logiskt beslut att ta. Dock är det utifrån ett östkustperspektiv. Hade Kyrkans hus legat i Göteborg hade detta aldrig kommit på tal.

Henrik Brosché

Som kyrkoherde i Svenska kyrkan sen 20 år kan jag bekräfta hur välsignat volontäråret har varit. Att lågprioritera eller lägga ner verksamheten är att såga av den gren man sitter på. Jag hoppas (skulle vilja våga tro) att förnuftet ska segra så att verksamheten kan fortsätta!

Mikael Hirsch, kyrkoherde i Arbogabygdens församling

Jag arbetar bl.a med rekrytering av församlingspedagoger och ledarutbildning för unga ledare i Strängnäs stift. I detta arbete med inrikting på att svenska kyrkan skall stå väl rustad inför framtiden (hur den nu kommer att se ut) så är volontäråret en mycket viktig del. Om volontäråret läggs ned så utarmas rekryteringsgrunden för de unga människor som vill arbeta i Svenska kyrkan. Självklart fyller volontäråret en massa andra viktiga funktioner också för den enskilde och för Svenska kyrkan och evangeliet.

Nils-Åke Carlsson, stiftspedagog i Strängnäs stift

Jag är en av dem som inte skulle ha varit i kyrkans tjänst om inte Volontäråret (Dåre-året som det kallades då) funnits. Hamnade i Lund, Skåne, i en fantastisk församling där jag lärde mig mycket nyttigt. Både om församlingen och mig själv.  Och jag blev kvar i staden efter mitt år. Var medlem i ungdomsgruppen i många år under mina studier och är nu sedan snart 4 år i tjänst som präst. Tror att vi är fler än 5% som numera jobbar i församlingar på ett eller annat vis, tack vare dåre-/volontäråret. Vi behöver Volontäråret om vi ska kunna få in nya unga människor i kyrkan!

Niclas Thoor

Volontäråret är awesome, inte en chans att det får läggas ner! Bara efter 3 månader i min församling så känner jag verkligen att detta är det bästa beslut jag någonsin tagit, att få lägga ett år av mitt liv till att få jobba i kyrkan.

Matilda Svensson

Nu i min församling har vi två döva volontärer och det är omistligt både för oss och för dem. Jag förstår inte varför volontäråret ska läggas ned, det är en av de saker som Svenska kyrkan har gjort bäst!

Anders Burman, diakon i Nikolai församling Örebro

Läs även andra bloggares åsikter om volontäråret, svenska kyrkan, kyrkan, kyrkopolitik