Att antalet ungdomar som väljer att konfirmeras i Svenska Kyrkan minskar, styrs inte av någon naturlag. Konfirmationsfrekvensen skiljer sig mellan de tretton stiften. Flera enskilda församlingar går mot den allmänna trenden. Det ger hopp och visar att framtiden kan påverkas.
Sundsvalls Tidning skriver om två framgångsrika församlingar, Gustav Adolfs och Skönsmons i Sundsvall:
HÅFS. Så stavas framgångsreceptet. Det står för hav, ådal, fjäll och stad och det är platser som konfirmandernas fyra läger förläggs till under utbildningen. Plus veckoträffar. Sedan konceptet infördes för fyra år sedan har andelen konfirmander gått från 32 procent till 53,3 procent.
Församlingarna har ökat budgeten för konfirmandundervisning med 40 procent för att klara verksamheten, men det krävs också att det finns präster och annan personal som vill åka på läger och tycker att det är positivt för att det ska bli meningsfullt.
Församlingarna släpper sedan inte taget om ungdomarna utan de erbjuds en ledarutbildning för unga. Flera av dem deltar också i konfirmandundervisningen. I dag är det närmare ett 70-tal före detta konfirmander som deltar i olika verksamheter.
Exempel från Sundsvall är inte så unikt som Sundsvalls Tidning väljer att beskriva saken. Församlingar som går mot den allmänna trenden finns på många håll i Svenska Kyrkan. Det är viktigt att notera att det inte finns ett enda framgångsrecept som vilken församling som helst kan följa. Men som i andra fall när församlingar får det att funka - om det så är med gudstjänstlivet, barnverksamheten eller diakonin - är att ledning och medarbetarlag har en vision, en plan och sätter till nödvändiga resurser. I Sundsvall får konfirmanderna kosta, men så gör man också vad som kan liknas vid en långsiktig och lönsam investering. Främst en investering i tro och relation, mindre bör den ses i ekonomiska termer.
Sundsvalls Tidning berättar att GA och Skönsmons konfirmerar 53,3 procent av ungdomarna och det ska jämföras med riksgenomsnittet på 32 procent. Att församlingarna inte "släpper taget" och erbjuder ungdomarna att fortsätta sitt församlingliv. Uppföljningen är så framgångsrik att man nästan inte kan ta emot alla unga som vill vara ledare för sina yngre kamrater.
Unga ledare stärker hela församlingen och kyrkan.
Härnösands stift har målmedvetet i tio år satsat på unga ledare. Den som tar en titt i bakspegeln kan se hur framgångsrika perioder i Svenska Kyrkans stift och församlingar under 1900-talet har haft samband med en strategisk och målinriktad satsning på unga medlemmar, på att ge dem samma värde som vuxna medlemmar, ge dem uppgifter och roller som har verklig betydelse: Ungkyrkorörelsen är ett tidigt exempel vid förra sekelskiftets början, den så kallade Västerås-modellen någon generation senare och treterminssatsningen i Kyrkans Ungdom i mitten på 1970-talet.
Använd gärna kommentarfältet för att berätta om goda exempel från din egen församling eller andra församlingar du känner till. Och dela gärna med dig av en fundering över varför de mer omfattande och långsiktiga satsningarna på ungdomar i Svenska Kyrkan trots en hel del prat, trots alla kända fakta, inte är så vanligt förekommande som de skulle behöva vara.
Nätverket Livet i Svenska Kyrkan har plats för att diskussionsforum om ungdomarnas plats och roll i Svenska Kyrkan. Välkommen att bli medlem i
Nätverket Livet i Svenska Kyrkan och diskutera frågorna om Svenska Kyrkans liv och framtid.
