Kyrkoherde i Örebro: Vissa avhoppare kommer tillbaka

I en intervju för Sveriges Radio Örebro berättat kyrkoherden i Nikolai församlingar att han möter människor som hoppat av Svenska Kyrkan men nu kommer tillbaka.

Församlingarna i Örebro gjorde för några år sedan en undersökning där 100 som sagt upp sitt medlemskap i Svenska Kyrkan det senaste året fick frågan om de kunde tänka sig bli medlemmar igen. Då svarade varannan att det var tänkbart.

Om skälen för att säga upp sitt medlemskap säger Ingemar Söderström till Sveriges Radio:

– En del säger att man inte har råd helt enkelt. Man sitter kärvt åt ekonomiskt, och tycker inte att man vill prioritera att vara medlem i kyrkan. En och annan säger ju att jag är inte religiös, eller jag har inte intresse och så.

Och det han säger stämmer väl överens med flera undersökningar som gjorts inom Svenska Kyrkan på senare år. Ekonomiska skäl för att inte vara medlem överväger och en stor grupp avhoppare är unga män.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kyrkan, utträden, tro, ekonomi

Kommunicera med antecknade som kan bli nya medlemmar

Hur Svenska Kyrkans församlingar ska möta de odöpta barn och ungdomar som är antecknade i kyrkobokföringen får en särskild aktualitet de närmaste åren. 2014 blir de unga myndiga som är födda 1996. Det var det året som nya medlemsregler i Svenska Kyrkan trädde i kraft.

Livet i Svenska Kyrkan uppmärksammade förra veckan ett debattinlägg i Svenska Kyrkotidning skrivet av prästen Johan Blix. En version har han lagt ut på sin egen blogg. Det han skrev fick Mikael Pålsson att fatta pennan. Han är också präst, har varit kyrkoherde och är nu stiftsadjunkt i Uppsala stift. Men Mikaels tillåtelse publiceras hans text här:

Johan Blix har både rätt och fel 

Johan Blix skriver om de antecknade ”18-åringarna som kastas ut ur kyrkans register”. Det handlar om den grupp barn och ungdomar som fram till sin myndighetsdag står antecknade i kyrkobokföringsregistret i avvaktan på dop eller meddelande om kyrkotillhörighet. (Kyrkoordningen, Kap. 56 3§) Att de står som antecknade innebär inget annat än att församlingen har tillgång till deras personuppgifter för att kunna inbjuda till dop och konfirmation.  

I detta håller jag helt och hållet med Johan Blix. De antecknade är inte medlemmar i Svenska kyrkan och därför handlar det inte om förlust av medlemmar den dag de fyller 18 år utan enbart en om förlorad möjlighet att enkelt komma åt deras personuppgifter. De har aldrig varit medlemmar, men församlingen har haft 18 år på sig att inbjuda dem till dop och konfirmation. 

Nu är de myndiga och kan därför inte längre stå antecknade i församlingens register på grund av att minst en av vårdnadshavarna tillhör Svenska kyrkan. 

Johan Blix skriver: ”därför skall vi, enligt nu gällande regler, tillskriva dem på 18-årsdagen och påpeka för dem att de faller ur registret om de inte döps”. Detta är inte korrekt. Det finns inget sådant krav i Kyroordningen, inte ens någon uppmaning. Det gör det däremot vad gäller den andra gruppen som Johan Blix talar om; de medlemmar som är under 18 år och inte är döpta. Dessa odöpta medlemmar blev antingen medlemmar enligt den ordning som gällde före 1996, eller så är de av sina föräldrar aktivt anmälda som medlemmar utan dop, vilket är möjligt att göra enligt Kyrkoordningen, 29 Kap. 3§. 

Enligt Kyrkoordningen 19 Kap 9§ skall unga personer som tillhör Svenska kyrkan utan att vara döpta informeras om bestämmelserna för kyrkotillhörighet samt erbjudas dopundervisning och dop. Detta skall alltid göras året före 18-årsdagen och det är kyrkoherdens ansvar att det blir gjort. Svenska kyrkan är en kyrka som först och främst grundar sitt medlemskap på dopet och markerar detta genom att inbjuda till dopundervisning och dop inför myndighetsåldern. De som väljer att inte bli döpta kommer att tillhöra Svenska kyrkan så länge de så önskar. 

Johan Blix undrar om man inte borde ha kontaktat 18-åringarna tidigare. Detta görs både därför att kyrkoordningen föreskriver det och som en del i församlingens uppgift att utföra sin grundläggande uppgift; gudstjänst, diakoni, undervisning och mission. Församlingen är skyldig att inbjuda alla antecknade till dop innan sex månaders ålder, alla medlemmar och antecknade året innan de fyller 15 till konfirmation samt alla odöpta medlemmar till dop året innan de fyller 18. (Kyrkoordningen, 19 kap. 8-9§ och Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete sid. 29 punkt 4.) Detta är vad som krävs, men naturligtvis gör de allra flesta församlingar långt fler inbjudningar av olika slag fram till att de antecknade fyller 18 år. 

Hysterin kring 18-åringarna är överdriven och ofta felaktig. I detta ger jag Johan Blixt Blix rätt. Vad gäller de antecknade handlar det enbart om att ta vara på den sista chansen att inbjuda innan möjligheten försvinner. Vad gäller de odöpta medlemmarna är en inbjudan inför myndighetsåldern rimlig utifrån att Svenska kyrkan vill grunda sitt medlemskap i första hand på dopet. 

Mikael Pålsson, stiftsadjunkt och konfirmandinspiratör, Uppsala stift 

Om samma sak med citat från Johan Blixs debattartikel här i bloggen Livet i Svenska Kyrkan förra veckan.

Hur tänker du om saken? Hur vill du att församlingar ska göra? Har du bra exempel att dela med dig av? Vad  skulle kunna göras bättre och vad behöver läggas till? Skriv en kommentar eller skriv till martin.garlov@svenskakyrkan.se

Det är något heligt med dopet

Artikeln är uppdaterad med fler länkar torsdag 14:15 

Idag kom första numret av Svenska Kyrkans Tidning för detta nya decennium, 2010-talet. Mycket i tidningen handlar om dopet. (När detta först skrivs har tidningen inte lagt ut något färskt material på webben. Jag hoppas få komplettera med direktlänkar) Svenska Kyrkans Tidning har talat med Erika Brundin och Jonas Bromander på kyrkokansliet i Uppsala. De redovisar en framtidsprognos med sikte på hur det är med medlemskapet i Svenska Kyrkan 2020. Båda pratar om dopet. Om hur viktigt det är att vända trenden, så att dopen blir fler. Jonas Bromander säger till Kyrkans Tidning:

Döpta barn konfirmeras i större utsträckning än odöpta. Den större andel av de konfirmerade döper sina barn, än bland icke konfirmerade föräldrar.

Han tror inte att man kan påverka medlemsminskning och att det blir färre döpta och konfirmerade i framtiden.

I samma tidning finns idag också en artikel om en annorlunda dopordning som används i Alingsås församling i Skara stift. När den nu nått Luleå stift har den blivit ett ärende för domkapitlet. Den kända författaren Margareta Melin har skrivit texterna som används för en alternativ dopgudstjänst. Hon säger.

Jag vill hitta ord som stämmer för kyrkan och som också är meningsfulla för föräldrarna.

Dag Tuvelius ledare tar sin utgångspunkt i artikeln om kyrkokansliets dystra medlemsprognoser. Han konstaterar att antalet medlemmar säger ytterst lite om hur Svenska Kyrkan kan komma att förändras. Han ser risken att Svenska Kyrkan kommer att agera mindre efter egen övertygelse och mer utifrån tidens tecken:

Svenska Kyrkan har alltid gjort bäst ifrån sig när hon inte sneglat på opinionssiffror utan agerat utifrån människors behov.

På kultursidorna intervjuas prästen Anna Karin Hammar. Hon har nyligen blivit teologie doktor på en avhandling om dopet. Alla teologer tänker inte som Augustinus och Luther, de båda som mest präglat Svenska Kyrkans dopteologi och därmed dopgudstjänstens ordning, säger Anna Karin Hammar.  Hon skriver i sin bok om kyrkofäderna Irenaeus och Chrystosomos, som inte alls på samma sätt talade om en människa född i synd som skulle befrias genom dopet. Mer betonade de mänsklighetens sårbarhet. Anna Karin Hammar vill hellre tala om arvsansvar istället för arvssynd. Människor ärver ett ansvar för hur det ser ut i världen och skulden är att låta orättvisor och förtryck av människor och natur få fortsätta.

Hela doktorsavhandlingen Skapelsens mysterium, Skapelsens sakrament kan fritt laddas hem som pdf här


I avhandlingen ingår en analys av dopordningar i Svenska Kyrkan. Hammar har också granskat den alternativa ordningen som används i Alingås församling. Margareta Melin skriver själv om sitt arbete tillsammans med Alingsås församling på sin webbplats. Den ordning för dopgudstjänst som används i Alingsås församling ser ut så här.

Uppsala stift har genomfört ett projekt om dopet som flera församlingar har deltagit i. Projektledare har varit stiftspedagogen Nina Carlsson Garlöv. Här berättar hon om projektet. Anna Karin Hammar är stiftsadjunkt och har varit med i projektgruppen.  Uppsalaprojektet har rest ut i Europa för att möta andra kyrkors arbete med dopet. Projektet har gett ut boken Dopet i vår tid.

Bloggande kyrkomedlemmen Carina Etander Rimborg skriver om dopet. Carina är som informatör för POSK ansvarig för de Kyrkodagar som hålls i Uppsala den 23-24 januari. En av programpunkterna handlar då om den nya handboken med ny ordning för dop som håller på att skrivas. Prästen Lena Petersson som är med i handboksgruppen kommer att tala på Kyrklodagarna.


Mer om dopet

Oratorium för dopet - skrivet av poeten och författaren Christine Falkenland och med musik av tonsättaren Stefan Klaverdal. Beställt av Svenska Kyrkan Lunds stift.



Tillägg måndag 11 januari 2010


Kyrkans Tidnings artiklar om ordningen för dopgudstjänst i Svenska kyrkan och dopteologi fick fart på en och annan bloggare. Storasyster i Vassen diskuterar befrielsebönen och på Kognitiv Dissonans kritiseras den beskrivning av dopet som ges på den rikskyrkliga webbplatsen. Dop och teologi diskuteras också i bloggosfären av prästen Mikael Bedrup.