Och under en kallare årstid skulle det funka med en termos varmt vatten, några tepåsar och en burk pulverkaffe.
Vilken är kyrkan? Om du vet svaret, så skriv gärna in det som en kommentar till den här bloggposten.

Det händer så mycket bra i Svenska Kyrkans församlingar. Mest hela tiden och överallt. Hjälps vi åt att berätta för varandra, kan man ana bredden och djupet. Ser jag det glimma till, så vill jag sprida det. Får jag en upplysning, för jag den vidare. Med lust och längtan mot mer söndagsglada och levande församlingar. Redaktör för Livet i Svenska Kyrkan är Martin Garlöv martin.garlov@svenskakyrkan.se
Det är viktigt att vi signalerar att kristen tro inte förmedlar svart och vitt, innanför och utanför, utan handlar om växt, kamp, brottning, frågor och tvivel likaväl som förtröstan, förlåtelse och tillit. Möjligheterna till samtal behöver prioriteras. Arbeta också aktivt med strategier och visioner för att få fler delaktiga. Hur vi kommunicerar med varandra och omvärlden är av stor betydelse. Vi har också en bred kontaktyta genom de kyrkliga handlingarna och dessa är viktiga att vårda. I livets avgörande skeenden finns många naturliga mötesplatser.
Jag vill tacka för samtal, gästfrihet och gemenskap under visitationen. Framför allt finns anledning att tacka Gud för att ni finns och allt gott som utförs i denna församling.Ordet Visitationstal ger fler än 600 googleträffar och ger många länkar till biskopars tal som webbsidor eller pdf:er. Talen är ofta utförliga beskrivningar av församlingarna och deras verksamhet, tillsammans med biskopens analys, rekommendationer och uppmaningar.
Det skulle kunna användas i ungdoms- eller i barnverksamhet. Det går att göra mycket av själva figurerna också, till exempel kylskåpsmagneter, roll-ups eller vykort.
28 april firar Pappis Olaus Petri 10 år. Pappis är en öppen förskola och mötesplats för pappor och barn (0-6 år). Vi har öppet onsdagar och lördagar 10.00-12.30. Det kommer pappor från hela Örebro och ibland också från länet. Det som startade på ideell basis med att några pappor träffades med sina barn i Olaus Petri församlings lokaler för att umgås, leka och fika, blev i januari 2005 en etablerad verksamhet efter en projekttid på 2 år.
Nu när vi närmar oss 10 årsjubileum och runt 15 000 besök av pappor och barn kan vi konstatera att satsningen som Olaus Petri församling gjorde verkligen träffade rätt. Församlingshemmet är fortfarande hemvist för Pappis och en person är avlönad på heltid av församlingen för att jobba med Olaus Petri familjecentral/Pappis med inriktning mot pappor och barn. Vi möter papporna redan på Olaus Petri vårdcentral/MVC/BVC där jag är samtalsledare för blivande och nyblivna pappor när vi träffas i föräldragrupperna. De senaste åren har vi också kunnat erbjuda föräldraprogrammet “Familjeverkstan” på kvällstid samt parrelationskurser/PREP. Det finns alltså möjligheter för den som vill att mötas som pappor med barn, växa i sitt föräldraskap och bli en “tillräckligt bra” pappa för att hjälpa sitt barn med det som barnet behöver.
För några år sedan, år 2006 gjorde vi en bildutställning i litet format med hjälp av en professionell fotograf och kommunikatör. Vi hade vernissage på Örebro Stadsbibliotek och utställningen har sedan funnits med i olika sammanhang som stadsdelsbibliotek och konferenser. Bilderna och korta bildtexter har en hemsidesadress
Vi finns också på Facebook med bilderna; Pappis Olaus Petri. Det har också under en termin bedrivits forskning på Pappis och en del av detta kommer att vara med i en avhandling om hur pappaverksamheter utmanar och/eller reproducerar könsmönster i föräldraskapet. Förhoppningsvis är den klar 2013. Ämnet är genusvetenskap. Någon pappa lär ha sagt till forskaren följande; “Vår dag den är skön…” och det är ungefär samma känsla jag har fått när jag har fått möta en hel del av dessa pappor och barn.
Överallt i vårt land packar människor en ryggsäck, provgår skor och kängor och väljer en vandringsstav. En del börjar i Frankrike och tar sig till Spanien, en del går till Trondheim, en del avslutar med tidebön och kanelbulle i Vadstena och en del stakar upp nya vandringsleder hemmavid. Alla är vi stadda på pilgrimsfärd.
"Bra är det eftersom vi inte känner oss sådana och har inga särskilda strategier och metoder att lära ut. Vi försöker ta vara på det rika arvet här och kämpa trons goda kamp och vara trogna och ösa ur kyrkans rika källflöden och finna vägar att möta framtiden. Vi vet att mötet med Gud i gudstjänsten är helt avgörande och vi har vårt fokus där."