Påskmässa via internet

Nätten till påskdagen leder biskop Esbjörn Hagberg en ekumenisk påsknattsmässa på Svenska Kyrkans Ungas påskläger i Sandviksgården i Edane. Mässan firas via Skype tillsammans med en församling i stiftet Rio
Bamba i Ecuador.

Ungdomar i Karlstad stift har sedan mer än 30 år ett samarbete och gemenskap med unga i den romersk-katolska kyrkan i stiftet Rio Bamba i Ecuador.

Mässan start vid midnatt svensk tid och då är klockan fem på eftermiddagen i Ecuador. Den katolske biskopen Victor Coral leder mässan från Ecuador.

Läs mer: Svenska Kyrkans Unga i Karlstad stift

Böner med sms i gudstjänst i Umeå

Förra söndagen sände Sveriges Radio P1 en gudstjänst från Carlskyrkan i Umeå. Det var direktsändning och för fösta gången inbjöds gudstjänstdeltagarna (både de i kyrkan och de som lyssnade på radio, får man anta) att sms:a böner som användes i de pågående gudstjänsten. Och det kom tolv böner.

Carlskyrkans bönemobil var ingen engångsgrej. Tanken är att gudstjänstbesökare även i fortsättningen ska kunna sms:a sina böneämnen under pågående gudstjänst. Personer som är ansvariga för förbönen håller kolla på meddelandena till bönemobilen.

– Mobilen är tänkt som ett alternativ till bönelappar, berättar prästen Mats Bohman för Svenska Kyrkans tidning i Umeå, Spira. Han rekommenderar även församlingens webbplats där man kan skriva in böner.


Carlskyrkan är en distriktskyrka inom Ålidhems församling och en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlands-stiftelsen, där EFS missionsförening i Carlskyrkan med 140 medlemmarn har ansvar för det löpande arbetet.

Läs även andra bloggares åsikter om kyrkan, bön, nya medier, församling, radio, mobil, sms

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland påskbloggar

Medarbetare i Svenska Kyrkans systerkyrka i Finland kollektivbloggar inför påsken 2010. Idag skriver Julia om sina och familjens påskförberedelser.

Gudstjänstfestivalen kommer på TV och i radio

Den nyligen genomförda Gudstjänstfestivalen i och kring Annedalskyrkan i Göteborg bevakades av SR och SVT. Flera gudstjänster kommer att sändas senare i vår.
Söndag  9 maj kl. 10 sänder SVT2 festivalens avslutningsgudstjänst. Samma gudstjänst återutsänds även i SR P1 samma dag kl. 11. Det blir predikan av biskop Martin Lönnebo,

Nordisk Kyrkorumskonferens: Det heliga idag. Behöver Gud ett rum?

I samtiden söker många hjälp för att tolka livet, för de heliga, för stora upplevelser. Nordkalottens folk har bott nära element. Sambandet mellan naturen och den heliga har varit centralt för både samer och andra folk i norr. Kyrkan har ofta varit kritisk distans till befolkningen sätt att relatera till det heliga på. Men genom nya värdebaserad, ekologiska och andra utmaningar har delar av ursprungsbefolkningarnas attityder och föreställningar fått ny aktualitet.


På konferensen ställer frågan hur kyrkan bidra till fred i världen? Människor söker efter efter det heliga. Är Gud i naturen, i tältet eller i kyrkan? 27-30 maj 2010 Nordisk Kyrkorumskonferens i Tromsö

Församlingar tillsammans på Södermalm tillsammans på webben

Stockholmska Södermalm är det gemensamma territoriet för de fyra församlingarna Högalid, Katarina, Maria Magdalena och Sofia. Tillsammans kommunicerar de med församlingsmedlemmar och många fler på Södermalm och i vidare kretsar med gemensamma webbplatsen Himmel och jord. De gör också en gemensam tidning som delas ut till alla hushåll med gratistidningen Södermalmsnytt. Tidningen har samma namn som webbplatsen.


Webbplatsen Himmel och Jord rymmer också de fyra församlingarnas gemensamma kalender för söndagens gudstjänster och veckans aktiviteter.

Svenska Kyrkan i Lund får ett nytt domkyrkoforum

När Lunds Domkyrkoförsamling nu bygger ett nytt domkyrkoforum kan det följas på en ny webbplats. Byggd med det flexibla blogg- och webbverktyget WordPress.

Domkyrkoforum ska bli en plats för möte och dialog, en plats där mångfald ryms. Bottenvåningen kommer att bestå av bland annat hörsal, rum för lärande och utställningsutrymme.

– Domkyrkorforum ska bli Domkyrkans vardagsrum, sa Håkan E Wilhelmsson, domprost i Lunds domkyrkoförsamling. En plats där besökare, regelbundna som oregelbundna, kan umgås på andra sätt än i Domkyrkan. Dessutom ska forumet bli en plats för lärande, där människor från hela Skåne och Blekinge kan komma och inspireras.

Gudstjänst på nätet från Aneby

I söndags var det premiär på allvar för Aneby församlingars sändningar på webben. Om jag fixat det hade jag gärna visat inspelningen här på bloggen. Men så blev det inte. Du får surfa vidare själv till församlingens webbplats.

Martin Garlöv, redaktör för Livet i Svenska Kyrkan

Svenska Kyrkans Unga bjudet på dagens bibelord på Twitter

Den som använder Twitter kan nu bli vän med Dagens Bibelord från Svenska Kyrkans Unga. Går att följa med RSS också.

Konfirmanderna blir fler i Borlänge

- Ta chansen. Vi pratar om livsfrågor och det är väldigt intressant. Man lär sig mycket både om kyrkan och sig själv. Strunta i om kompisarna inte ska konfirmera sig, gå din egen väg, säger hon och får medhåll av sina kamrater i gruppen.

Så säger Emelie Klasson om att konfirmeras, intervjuad av Dalarnas Tidningar Det är Borlänge församling som med hjälp av nya metoder och ett gott betyg från ungdomarna får med sig fler konfirmander varje år sedan en omstart 2005.

Prästen Petter Karlsson berättar för Dalarnas Tidning om hur församlingen har arbetat med att informera om konfirmationsundervisningen,  först till föräldrarna och sen till ungdomarna. Utöver det besöks sjundeklasserna av präster på vårterminen.

På annat håll, i Blekinge, samlades i helgen 380 ungdomar från flera församlingars konfirmandgrupper till en dag i Rödeby. Temat för deras möte var självkänsla. Ungdomarna fyllde församlingshem, kyrkan, och klassrum och gympasal i skolan intill, berättar tidningen Sydöstran.

Mer om konfirmation i Svenska Kyrkan  på den gemensamma webbplatsen.

100 dagar med Jesus

Svenska Kyrkan i Värnamo startade 7 februari 100 dagar med Jesus i en ekumenisk satsning.
Församlingarna har bjudit till samtalsgrupper under tolv veckor i vår och man sänder närradio.

Samtalsgrupperna använder en bok utgiven på Libris förlag och användes först i Stockholm. Tidigare i år gjorde församlingar i Arvika en gemensam satsning, köpte boken och spred den.

En riktig vattenhink i Säffle

Igår gästade jag Svenska Kyrkan i Säffle. Över 60 förtroendevalda var samlade till en heldag i Kila församlinghem. Pastoratets kyrkoherde Lena Skoting talade om vatten och bröd i morgonbönen. Med sig från församlingsgården inne i Säffle hade hon tagit med sig en plasthink som informatören Anders hade knåpat ihop. En riktig hink som de digitala som just dessa fasteveckor samlar pengar till rent vatten.

På webbplatsen för Svenska Kyrkan i Säffle hittar jag en digital bönbok. Den som surfar in på sajten påminns redan på startsidan att bönen har sin givna plats i varje gudstjänst. Med en enkelt formulär samlar Svenska Kyrkan i Säffle in böneämnen till kommande gudstjänster.

Svenska Kyrkan i Säffle är ett pastorat med nio församling och 14 kyrkor. En gemensam grupp för hela pastoratet driver på det internationella arbetet. Tack vare missionärer med kopplinng till Säffle har pastoratet ett särskilt engagemang i Costa Rica.

På webbplatsen lyfter man fram medlemskapet i Svenska Kyrkan och motiverar det med fyra kraftfulla nyckelord: tro, tradition, solidaritet och trygghet.

Text och bild: Martin Garlöv

Mycket rent vatten ska det bli

Just nu pågår årets största insamling i Svenska Kyrkan. Målet är att ge människor i världen rent vatten. Bristen är stor. Varje peng behövs.

I Uppsala Domkyrkoförsamling är varje fastetid en viktig tid för insamling. Intrycket är att församlingen i år lägger in en extra växel och gör lite nya grejer. I domkyrkan finns en butik. Igår skänktes alla intäkter till Svenska Kyrkans internationella arbete för rent vatten. Församlingens mål är att totalt samla in 60.000 kronor. I halvtid hade 30.000 kr kommit in och nu återstår två veckor.

Församlingen har en internationell grupp med anställda, förtroendevalda och frivilliga medlemmar. Pengarna från betaltoaletterna i Katedralkaféet går under fastetiden till insamlingen. I stadsdelskyrkan Vindhem har man haft brödförsäljning efter gudstjänstenförsamlingens öppna förskolor skänker sina kaffekassor. Församlingen använder Domkyrkans sida på Facebook för att informera om sin webbinsamling. Redan de första fyra dagarna i februari kom det in 5.000 kronor.


Läs mer


Svenska Kyrkans Tidning rapporterar

Insamlingar i andra församlingar runt om i landet

Det är lätt att starta en egen insamling på webben.

Gudstjänstfestivalen startar idag

Annedals församling i Göteborg står som värd för den stora Gudstjänstfestivalen som startar idag. Att den skulle komma har Livet i Svenska Kyrkan berättat tidigare. Gudstjänstfestivalen finns också med i kalenden på Nätverket Livet i Svenska Kyrkan.

Carina Etander Rimborg är en mycket aktiv medlem i Svenska Kyrkan. Hon sitter med i kyrkomötet, som om några år ska besluta om nya ordningar för gudstjänst i Svenska Kyrkan. Så här skriver hon idag:

Jag är en helt vanlig gudstjänstdeltagare. Hur skall jag veta vad som är bra och inte bra? Hur skall jag veta att detta är mer "kyrkligt" än det här? Hur skall jag veta att denna bönen betyder mer och funkar bättre för Gud än den här.

Hade jag varit född och uppvuxen i ett annat land, eller för den delen, bara en annan del av landet - så hade jag varit van vid att fira gudstjänst på annat sätt än jag "lärt" mig genom min uppväxt i "mina" församlingar. Jag vill känna mig trygg i gudstjänsten!

Hela Carinas bloggpost

Mer om de nya gudstjänstordningarna på Svenska Kyrkans gemensamma webbplats. 

Som Carina skriver kommer man inte på nätet åt de artiklar Svenska Kyrkans Tidning har om Gudstjänstfestivalen. Men allkristna dagstidningen Dagen har en artikel.

Tillägg 14:15 Carina Etander Rimborg sänder med Bambuser från Gudstjänstfestivalen
http://bambuser.com/channel/CarinaER/broadcast/618797

Tillägg: 15:40 Bloggande kyrkoherden i Olaus Petri församling i Örebro heter Lars B Stenström. Han har ett förflutet som chefredaktör för Svenska Kyrkans Tidning. Idag bloggar han om högmässan med anledning av det som står att läsa i Kyrkans Tidning om Gudstjänstfestivalen.

I Torshälla firar församlingens bastugrupp fem år

15 vuxna män i församlingen som träffas varje vecka. Aimo Vejander, som har varit med från början, berättar för tidningen Folket:
– Vi pratar om allt från allvar till roliga händelser och stöttar varandra i livet.

Hela artikeln

Kommunicera med antecknade som kan bli nya medlemmar

Hur Svenska Kyrkans församlingar ska möta de odöpta barn och ungdomar som är antecknade i kyrkobokföringen får en särskild aktualitet de närmaste åren. 2014 blir de unga myndiga som är födda 1996. Det var det året som nya medlemsregler i Svenska Kyrkan trädde i kraft.

Livet i Svenska Kyrkan uppmärksammade förra veckan ett debattinlägg i Svenska Kyrkotidning skrivet av prästen Johan Blix. En version har han lagt ut på sin egen blogg. Det han skrev fick Mikael Pålsson att fatta pennan. Han är också präst, har varit kyrkoherde och är nu stiftsadjunkt i Uppsala stift. Men Mikaels tillåtelse publiceras hans text här:

Johan Blix har både rätt och fel 

Johan Blix skriver om de antecknade ”18-åringarna som kastas ut ur kyrkans register”. Det handlar om den grupp barn och ungdomar som fram till sin myndighetsdag står antecknade i kyrkobokföringsregistret i avvaktan på dop eller meddelande om kyrkotillhörighet. (Kyrkoordningen, Kap. 56 3§) Att de står som antecknade innebär inget annat än att församlingen har tillgång till deras personuppgifter för att kunna inbjuda till dop och konfirmation.  

I detta håller jag helt och hållet med Johan Blix. De antecknade är inte medlemmar i Svenska kyrkan och därför handlar det inte om förlust av medlemmar den dag de fyller 18 år utan enbart en om förlorad möjlighet att enkelt komma åt deras personuppgifter. De har aldrig varit medlemmar, men församlingen har haft 18 år på sig att inbjuda dem till dop och konfirmation. 

Nu är de myndiga och kan därför inte längre stå antecknade i församlingens register på grund av att minst en av vårdnadshavarna tillhör Svenska kyrkan. 

Johan Blix skriver: ”därför skall vi, enligt nu gällande regler, tillskriva dem på 18-årsdagen och påpeka för dem att de faller ur registret om de inte döps”. Detta är inte korrekt. Det finns inget sådant krav i Kyroordningen, inte ens någon uppmaning. Det gör det däremot vad gäller den andra gruppen som Johan Blix talar om; de medlemmar som är under 18 år och inte är döpta. Dessa odöpta medlemmar blev antingen medlemmar enligt den ordning som gällde före 1996, eller så är de av sina föräldrar aktivt anmälda som medlemmar utan dop, vilket är möjligt att göra enligt Kyrkoordningen, 29 Kap. 3§. 

Enligt Kyrkoordningen 19 Kap 9§ skall unga personer som tillhör Svenska kyrkan utan att vara döpta informeras om bestämmelserna för kyrkotillhörighet samt erbjudas dopundervisning och dop. Detta skall alltid göras året före 18-årsdagen och det är kyrkoherdens ansvar att det blir gjort. Svenska kyrkan är en kyrka som först och främst grundar sitt medlemskap på dopet och markerar detta genom att inbjuda till dopundervisning och dop inför myndighetsåldern. De som väljer att inte bli döpta kommer att tillhöra Svenska kyrkan så länge de så önskar. 

Johan Blix undrar om man inte borde ha kontaktat 18-åringarna tidigare. Detta görs både därför att kyrkoordningen föreskriver det och som en del i församlingens uppgift att utföra sin grundläggande uppgift; gudstjänst, diakoni, undervisning och mission. Församlingen är skyldig att inbjuda alla antecknade till dop innan sex månaders ålder, alla medlemmar och antecknade året innan de fyller 15 till konfirmation samt alla odöpta medlemmar till dop året innan de fyller 18. (Kyrkoordningen, 19 kap. 8-9§ och Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete sid. 29 punkt 4.) Detta är vad som krävs, men naturligtvis gör de allra flesta församlingar långt fler inbjudningar av olika slag fram till att de antecknade fyller 18 år. 

Hysterin kring 18-åringarna är överdriven och ofta felaktig. I detta ger jag Johan Blixt Blix rätt. Vad gäller de antecknade handlar det enbart om att ta vara på den sista chansen att inbjuda innan möjligheten försvinner. Vad gäller de odöpta medlemmarna är en inbjudan inför myndighetsåldern rimlig utifrån att Svenska kyrkan vill grunda sitt medlemskap i första hand på dopet. 

Mikael Pålsson, stiftsadjunkt och konfirmandinspiratör, Uppsala stift 

Om samma sak med citat från Johan Blixs debattartikel här i bloggen Livet i Svenska Kyrkan förra veckan.

Hur tänker du om saken? Hur vill du att församlingar ska göra? Har du bra exempel att dela med dig av? Vad  skulle kunna göras bättre och vad behöver läggas till? Skriv en kommentar eller skriv till martin.garlov@svenskakyrkan.se

Fyllig lista: Kristna resehandböcker på vägen till en vuxen tro

På Svenska Kyrkans gemensamma webbsida är listan med förslag på böcker att läsa för den som vill lära känna kristen tro och komma vidare i sitt liv som kristen mycket kort. Två böcker av en och samma författare. Något begränsat, med tanke på att det finns så många fler böcker att välja mellan.

Saken har varit ett ämne i en del bloggar och i Svenska Kyrkans Tidning den senaste veckan. 

Idag har sidan utökats med flera böcker. Urvalet är större, men det gör nog inget om det ändå kompletteras. Lite förvånande är kanske att de två böckerna som tidigare och under en tid fanns på sidan nu är raderade. 

Här följer flera och olika böcker som förhoppningsvis också kan läggas till på Svenska Kyrkans webbplats. Ja, det ska sägas att många församlingar och några stift i Svenska Kyrkan på sina webbplatser redan har förslag på böcker. Och den följande listan gör inte anspråk på att vara komplett.

Bibeln
Inte från pärm till pärm. Då kan det sluta i diket. Men börja gärna med Lukas Evangelium.

Klassiska böcker från den kristna kyrkans historia

Thomas a Kempis, Om Kristi efterföljelse. Texter i urval. Översättning: Anders Piltz. Illustrerad med medeltida konst från British Library. 2004

Augustinus, Bekännelser, latin Confessiones, skrevs omkr. år 397. Översättning av Bengt Ellenberger. 2:a upplagan 2003
Verket anses vara världens första egentliga självbiografi, och skildrar författarens ungdom och första tid som kristen.


John Bunyan, Kristens resa, Artos & Norma Bokförlag 2006.
JB född 28 november 1628 i Elstow, död 31 augusti 1688 i London, var en brittisk kristenpredikare och författare. Bunyan skrev Kristens resa, en allegori som kom att bli världens näst mest sålda bok.

Bo Giertz, Stengrunden, Verbum förlag
Både en själavårdsbok och en historisk roman med starka berättelser. Stengrunden har nu tryckts i sin tjugofjärde tryckning. Sedan denna bok kom ut första gången 1941 har generationer av kristna tagit djupa intryck av denna bok. Den röstades av svenska folket in bland 1900-talets mest betydelsefulla böcker enligt SVT:s omröstning 1998.

Bra böcker från ”omvända kändisar”

Ingela Agardt, Den största nyheten, Libris förlag 2008
I sin bok berättade Agardh om sin, på äldre dagar, nyfunna kristna tro. Även tidigare hade hon talat om detta.  

Elisabeth Sandlund, Drabbad av det oväntade, Cordia 2004.
En söndag i juli 1999 skall Elisabeth Sandlunds utvecklingsstörda dotter Ulrika konfirmeras i ett litet träkapell på Gålö. Elisabeth har en uppväxt i EFS-miljön i Pitebygden - men har ända sedan sin egen konfirmation tagit avstånd från "det religiösa", ja i stort sett betraktat frågan om Guds existens och ingripande i våra liv som en icke-fråga, en helt enkelt ointressant frågeställning. Men nu har den utvecklingsstörda dottern fått motta sin första nattvard och tittar sig oroligt om efter föräldrarna och storasystern. Kommer inte det också fram till altaret? Elisabeth känner dotterns blickar och bestämmer sig för att någon annan i familjen, dvs hon måste "gå fram" - för Ulrikas skull. Och där - vid altaret i det lilla träkapellet - möter Elisabeth Gud.

Göran Skytte, Omvänd, Libris
Lucianatten 1989 sveper Göran Skytte vinglas efter vinglas och trycker i sig alla tabletter som finns i medicinskåpet. Självmordet misslyckas - och några veckor senare har tv-programmet "Skytte" premiär. På primetime intervjuar den prisbelönte men kontroversielle journalisten några av Sveriges mest kända människor. Samtidigt är han stammis på sjukhusets psykavdelning. Mitt i detta virrvarr börjar Skytte åter besöka den kristna gemenskap som han övergivit 1967. En gudstro växer sig allt starkare, även om den fladdrar fram och tillbaka likt lågan på ett av vinden påpassat stearinljus. Slutligen, vid millennieskiftet, tar Skytte, öga mot öga med påven Johannes Paulus II, ett avgörande trossteg. Efter det vet han att han är omvänd.


Vuxenkatekumenatsböcker, grundböcker i tron, och böcker för sökare av kristen tro

Ylva Eggehorn, Språk för en vuxen tro, Cordia Verbum, 2001
Kanske handlar det om att släppa ut Kristus ur den religiösa fångenskapen. Det är ingen enkel sak. Både tvivlare och troende har skäl att frukta den friheten.

Tony Guldbrandzén: Att gestalta tro, Verbum
I herdabrevet ligger tonvikten på andlig vägledning för att reflektera över hur vi i 2000- talets början kan gestalta vår tro och Guds närvaro i vardagslivet. Till varje kapitel finns en andlig övning. Boken kan läsas enskilt, men framför allt kan de andliga övningarna och frågorna bearbetas i grupp. Sensus studieförbund har skrivit en handledning för att arbeta i studiecirkel.

Stefan Gustavsson, Kristen på goda grunder, Cordia, 2008 och Gör som Gud - bli människa, Cordia 2006
Kristen på goda grunder, är utan tvekan den bästa apologetikboken som publicerats av en svensk författare! På ett lättförståeligt sätt visar han de starkaste argumenten för Guds existens och kristendomen och bemöter de vanligaste invändningarna som finns.
Gör som Gud - bli människa, är ett försök att ge en helhetsbild av vad det innebär att vara kristen, med andra ord en sorts nutida troslära. Det handlar om andlighet med ett mänskligt ansikte. Leder andlighet människan bort från världen? Eller leder den till en djupare bejakelse av den?

K G Hammar, Tecken och verklighet, Verbum förlag
Biskop KG Hammar vill se sina texter som en öppen inbjudan till tolkningarnas rum.

Hans Hartman, red., Vägen, en bok om kristen tro, Ordbruket AB
Boken är skriven för dem som vill samtala med varandra kring tron , livet och Jesus.

Michael Henesy, Elof Sundins dröm, Katolskapedagogiska nämnden
Elof frågar, Gud svarar. En verkligt humoristisk pocketbok som tar teologin på allvar.

Martin Lönnebo, Väven, Verbum.
Väven ingår i serien ”Andlig träning” som är ett slags andligt Friskis och Svettis.

Dag Sandahl, Jesus Motspänstig medmänniska, Verbum, och Startpaketet, GAudete förlag
Jesus Motspänstig medmänniska: Inte bara Bibeln talar om Jesus. Människorna har också alltid samtalat om Jesus, berättat om honom och ifrågasatt honom. Jesus har alltid lockat människor: till sin person, till eftertanke och till utmaningar. Jesusgestalten provocerar människor i alla tider. Ordet provokation betyder att framkalla den andres röst. Dag Sandahl prövar här sina perspektiv kring Jesus för att fråga vad du menar, för att framkalla din röst och dina tankar.


Startpaketet, kom till för den som är nyfiken på tron. Det har fungerat bra och ger inte bara text att läsa utan en miljö att be och reflektera i.

Steg på vägen, en katekes för vår tid, Göteborgs stift, Verbum
Steg på vägen handlar om det givna men sårbara livet, Jesus, Påsken, dopet, Bibeln, bönen, och om nattvarden.

Wilfrid Stinissen, I dag är Guds dag, Libris 2007
Författaren är född i Belgien och sedan 1967 bosatt i Sverige. Han är fil dr, katolsk präst och karmelitbroder. På Libris är han författare till en rad böcker, bland annat den storsäljande och mycket uppskattade andaktsboken I dag är Guds dag. Hans böcker har också översatts till en rad andra språk.

Syster Veronica, Brev om bön, Artos & Norma Bokförlag AB, 2001
Gud ger bönens gåva åt den som ber. Detta är en bok som ger praktisk hjälp åt den som fattat beslutet att börja be regelbundet. Den handlar om bönelivet olika områden och ger själavård i ordets bästa bemärkelse.

Owe Wikström: Ikonen i fickan, Natur och kultur och Långsamhetens lov, Natur och kultur.
Långsamhetens lov är lättsam och lärd, allvarlig och drastisk. 

I en tid när många känner sig förvirrade av talet om andlighet kan Ikonen i fickan vara en bok att tänka med.

Bloggat om böcker om kristen tro

http://storasysterivassen.blogspot.com/2010/03/gardelliana-i-svt.html

http://storasysterivassen.blogspot.com/2010/03/mera-gardelliana.html

http://poskvalblogg.blogspot.com/2010/02/lastips.html

http://brygubben.blogspot.com/2010/02/langs-vagen-till-vuxen-tro-blir-tva.html 

http://brygubben.blogspot.com/2010/03/bocker-langs-vagen-till-en-vuxen-tro.html

Församlingen som öppnade ögonen och såg: 24 850 arbetstimmar

Det är förstås inte antalet ideella arbetstimmar som medlemmar i församlingen satsar som är det egentliga. Inte ens är det en huvudsak att ha jättemånga som jobbar som volontärer. Livet i församlingen mäts innerst inte i kvantitet. Ändå är det så värdefullt och så uppmuntrande att ta emot rapporter från församlingar i Svenska Kyrkan som lyfter fram ideellt arbete och gör volontärerna synligare.

Kyrkans Tidning skrev för några veckor sedan om Örnsköldsviks församling. Här kunde man räkna in över 250 medlemmar som satsar tid och kraft i sin församling under förra året. Tillsammans lade de ner imponerande 24 580 arbetstimmar, vilket motsvarar minst 12 heltidsanställdas arbetstid.

– En kyrka som präglas av mångas delaktighet och engagemang är en kyrka som har framtiden för sig och det tycker jag att vi har inom Örnsköldsviks församling, säger Stefan Alm, församlingens kyrkoherde till Kyrkans Tidning.

Till det kan man lägga att inte ställa volontärerna motsats till de medarbetare som är anställda och yrkesarbetar i församlingen. Församlingens styrelse och ledningen har ett särskilt ansvar för att skapa goda förutsättningar för samarbete mellan olika kategorier av medlemmar i församlingen.

En församling med mycket delaktighet och engagemang, som den kyrkoherden i Örnsköldsvik beskriver, behöver riktigt dugliga anställda medlemmar som kan det här med att rekrytera volontärer, utbilda och handleda dem.

Svenska Kyrkans Ideellt Forum erbjuder utbildningen Att leda ideella medarbetare. Syftet med utbildningen är att rusta församlingsanställda till att bli möjliggörare för ideellt engagemang, så att de blir bättre på att involvera, inspirera och rekrytera ideella medarbetare i församlingarna. För att kunna leda ideella på ett professionellt sätt ges möjlighet att bearbeta frågor om ledarskap, yrkesroll, grundläggande teologiska motiv och trosfrågor, praktiska aspekter som rekrytering, utbildning, utvecklingssamtal, uppmuntran med mera. Utbildningen ges på tre ställen i landet.

13-14 mars anordnar Volontärbyrån en kurs om att leda frivilliga. Hela programmet här.

Gudstro i Svenska Dagbladet

I en serie på fem artiklar har Idagsidan i Svenska Dagbladet behandlat gudstro det samtida Sverige. När serien summeras i torsdagens tidning kan redaktionen konstatera att gensvaret varit stort. Många har hört av sig och flera röster är också publicerade.

Den första artikeln från 23 februari länkar vidare till de följande.

Sverige är det mest icketypiska landet vad gäller organiserad religion. Extremt kan man hävda, säger Thorleif Petterson, professor emeritus i religionssociologi vid Uppsala universitet. Han upplyser i den inledande artikeln om att ingen annanstans i världen är det som i Sverige så få som regelbundet går till en kyrka, moské, synagoga eller annat tempel. Även i en snäv nordisk jämförelse är vi svenskar i allmänhet udda religiösa existenser.

Gudstron behöver sina rum. De inre rummen och sina sammanhang. Gudstron söker sitt språk. Sitt vuxna språk för den vuxna människan. 

I Uppsala Domkyrkoförsamling återkommer Andreasmässan en tisdagkväll i månaden. Det är en slags verkstadsgudstjänst med plats för människors egna uttryck för tro. Mässans nedskalade grundstomme, tillsammans med några enkla sånger från den skotska kommuniteten Iona, kläs i nya kläder varje gång. Veckan före Andreasmässan finns en stående inbjudan till vem som vill att vara med i ett samtal och i förberedelserna. 

I tisdags blev temat för Andreasmässan just ord för tro och ord för Gud. En av de medverkande läste egna dikter. Och med bibelläsning, växelläsningar och böner vävdes mässan samman, förhoppningsvis till personliga gudsmöten för de unga och äldre som var samlade i domkyrkans högkor.  Som en extra altartavla stod ett blädderblock uppställt och här skrev gudstjänstfirarna ord för Gud och tro med egna ord. 

Andreasmässan startade hösten 2002. Så här presenterades den på församlingens webbplats då:

Nu är det premiär för Andreasmässan i Domkyrkan. Alla som vill kan vara med och planera vad som ska hända i den. Den här gången har temat kommit att bli ”Möte med det okända". Gudstjänsten äger rum söndagen den 29 september kl 18.

Det sägs att lärjungen Andreas ofta fick stå i skuggan av storebror och ledaren Petrus. Andreasmässan är till för alla som skulle vilja ta ett steg fram och vara mer aktiva i gudstjänsten. Andreas symbol är ett X och det får i det här fallet också stå för det blanka papper som gudstjänstplaneringen utgår ifrån. Allt är möjligt. Ingenting är bestämt på förhand.

Den här bloggposten skulle må bra av kommentarer med några ord från församlingar i Svenska Kyrkan som erbjuder människor rum för samtal om gudstro och vägledning för den som vill fördjupa sin gudstro i ord och handling.

Låt inte feltänk styra viktig medlemsvård av unga vuxna

För 14 år sedan ändrades medlemsreglerna i Svenska Kyrkan. Dopet blev grunden för medlemskap. Tidigare blev även medlemmars barn också medlemmar från födseln. Redan när ändringen förbereddes talades det om hur kyrkans erbjudande om dop och dopundervisning skulle utformas på ett nytt sätt. Det skulle bli en ny satsningen på dopet. Församlingar skulle sätta barn och ungdomar mer i centrum.

Nu närmar sig 2014, det år då de som föddes 1996 fyller 18 år och blir myndiga.  Kyrkoherden Johan Blix är expert på kyrkobokföringsfrågor. I senaste numret av Svensk Kyrkotidning reder han ut begreppen. Han varnar för att missuppfattningar kan leda till fel insatser.

Johan Blix visar vilka barn och ungdomar som finns antecknade i kyrkböckerna och att de inte är medlemmar.  Han vänder sig mot beskrivningen att det 2014 skulle vara 10.000-tals då myndiga 18-åringar som skulle förlora sin tillhörighet till Svenska Kyrkan.

Resonemanget bygger på okunskap. I tillhörighetsregistret finns dels tillhöriga (medlemmar) och dels andra som är “antecknade”. Att vara antecknad är en teknisk term som betyder att man får finnas i registret - utan att vara kyrkotillhörig (medlem). Det är en sak som datainspektionen -i sin godhet - medgivit för kyrkan.

Svenska Kyrkans ordning är att i medlemsregistret ha en bild av hela familjen där de vuxna är medlemmar, också de odöpta barnen. En anteckning om barnen finns kvar tills dess barnen blir 18 år, vuxna och myndiga.

Läs hela Johan Blix artikel och fundera över vad det han säger får för konsekvenser för församlingens doparbete. Vad blir skillnaden mellan punktinsatser och ett långsiktigt arbete? Vad blir skillnaden mellan att se på relationen mellan församlingen och hela familjen och på att bara fokusera på enskilda barn och ungdomar?

Om dopet på Svenska Kyrkans gemensamma webbsida.

Om medlemsvård på Svenska Kyrkans gemensamma webbsida.

Dopsajten skapad av Svenska Kyrkan Lunds stift.

Om debatt om dopet här på Livet i Svenska Kyrkan med länkar vidare.

Utträden vanligast i åldern 20-40 år, berättar Svenska Kyrkans analyschef Jonas Bromander för Svenska Kyrkans Tidning. 

Svensk Kyrkotidning

Kyrkoordningen

Kommentera gärna den här bloggposten. Reagera på Johan Blix artikel. Berätta hur din församling doparbetar.