Om låneord utan reflektion: Visst är det skillnad på medlem, gäst och kund?

Kommunikationsforskaren Jesper Falkheimer funderar i en krönika över vad det får för följder när förstaklassare inte längre kallas elever utan blir kunder. Han känner obehag när hans unga söner kommer hem från skolan och rabblar kärnvärden. Pappa Jesper ransakar också sig själv som forskare och sitt eget ordbruk.

Ordet mission har många kyrkarbetare brottats med under lång tid. Det händer att ordet ersatts med något annat. Vid tiden för Svenska Kyrkans skiljande från staten kom medlemmarna att kallas tillhöriga. Och det dröjde flera år innan det blev allmän accepterat att använda ordet medlem. Tillhörig står det fortfarande i kyrkoordningen.

Särskilt när nya ord vandrar in och ersätter gamla begrepp är det betydelsefullt att de är förstådda och accepterade av dem som förväntas bruka dem. Kunskapen om ordens ursprung och i vilka andra sammanhang de används. Och människor som ska samarbeta behöver en gemensam förståelse av ord och begrepp.

I ett svar på ett tidigare debattinlägg i Svenska Kyrkans Tidning berättar Henrik Pederby, informationschef vid det nationella kyrkokansliet i Uppsala, om det arbete han leder för att få fram en ny nationell kommunikationsstrategi. En av de fyra första vägvalen i strategin är att Svenska Kyrkan ska vara tydlig.

I vår kommunikation ska människor märka den tro vi bärs av.

När församlingsinstruktioner ska revideras eller skrivas om blir det högaktuellt att pröva orden och berätta för varandra om hur var och en tolkar begreppen som står i dokumenten som ska berätta om församlingens mål och medel.

Vad tycker du om nya och gamla ord och begrepp som Svenska Kyrkan använder? Har du exempel på hur ord från näringslivet används i församlingen? Och vad tycker du om det?  Har du exempel på låneord från något annat fält som tagits i bruk i Svenska Kyrkan under senaste tid? Och vilka kyrkliga begrepp har blivit ovanligare eller helt försvunnit?