Livet i Svenska Kyrkan

Vardagsomtanke i kyrkorummet

2011-08-02T17:57:00.000+02:00

Bilden är tagen tidigare i höstas i en av kyrkorna i Stockholms innerstad. Visst är det omtanke i all enkelhet? Lätt att kopiera för vilken församling som helst.

Och under en kallare årstid skulle det funka med en termos varmt vatten, några tepåsar och en burk pulverkaffe.

Vilken är kyrkan? Om du vet svaret, så skriv gärna in det som en kommentar till den här bloggposten.

Den här bloggen har flyttat

2011-06-03T09:18:00.000+02:00

Våren 2011 flyttade den här bloggen in i ett kluster av svenskkyrkliga bloggar med den gemensamma url:en blogg.svenskakyrkan.se

Här - som en cell i ett kloster - lever bloggen vidare. Ambitionen är densamma som tidigare: att lyfta fram det faktum att det händer så mycket bra i Svenska Kyrkans församlingar. Mest hela tiden och överallt.

Hjälps människor, medlemmar i Svenska Kyrkans församlingar åt att berätta för varandra, kan man ana bredden och djupet.

Ser jag det glimma till, så vill jag sprida det. Får jag en upplysning, för jag den vidare. Med lust och längtan mot mer vardagshela och söndagsglada församlingar.

Alla tidigare inlägg gjorda i den här bloggen har importerats till den nya platsen. Även kommentarerna har följt med.

Kvar här är den långa och matnyttiga länklistan i högerspalten. Den i sig räcker som själ för att inte släcka ner den här sajten. Senaste tillägget i länklistan är Centrum för Samtidsanalys, där förre biskopen i Karlstad stift, Bengt Wadensjö är verksam.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, bloggare, analys, församling, kyrkan,

Med två varma ögon möter Katarina församling resande stockholmare

2011-04-06T12:37:00.000+02:00

Ett kvinnoansikte med en särskild närvaro möter stockholmsresenärerna den här veckan, 4-10 april 2011. Det är Katarina församling som kampanjar i tunnelbanan och på pendeltåg, för att lyfta fram något av kärnan i kristen tro och värdet av att tillhöra Svenska Kyrkan.

Du är älskad & Hela livet är kampanjtema: Det finns en plats för alla, oavsett var du kommer ifrån, och att kyrkan och gudstjänsten kan vara en plats för ett inre läkande.

Församlingens Allhelgonmässa har blivit ett begrepp för många stockholmare. En mässa som drar flera hundra besökare varje söndagskväll kl 18 i Allhelgonakyrkan på Södermalm. Sedan söndag 20 mars kl 11 firas Allhelgonamässan även i Katarina kyrka.

Gudstjänsten är ytterst en plats för gemenskap och i kampanjen vill Katarina församling förmedla just att du är älskad och att helande är möjligt.

- Liksom människor har hittat vägen till Allhelgonkyrkan, hoppas vi att människor också ska hitta till Allhelgonamässan på söndagar i Katarina Kyrka, säger församlingens kyrkoherde Olle Carlsson.

Katarina församling på Facebook

Läs även andra bloggares åsikter om gudstjänst, kommunikation, katarina församling, stockholm, södermalm, marknadsföring, foto

Ny webbplats om katekumenatet - vuxenväg till tro

2011-03-30T17:28:00.000+02:00

Sedan en liten tid finns en helt ny svensk webbplats om katekumenatet - vuxenväg till tro. Det är den ekumeniska föreningen till stöd för katemumenatet, som framför allt samlar människor i Svenska Kyrkans och den romersk-katolska kyrkans församlingar i Sverige, som öppnat webbplatsen.

Katekumenatet.se är en webbplats som redan samlat på sig både utförlig information om vad katekumenatet går ut på, vad det leder till och hur det går till, och där det finns material för fri användning, t.ex. olika gudstjänstordningar.

Läs även andra bloggares åsikter om katekumenatet, vuxenundervisning, kyrka, svenska kyrkan, katolska kyrkan

När biskopen kommer på visit

2011-03-28T09:32:00.002+02:00

Visit är en påhälsning, en uppvaktning. Visitation är mer av en besiktning, en noggrann undersökning.

Barnen på dagis kan den här: Staren kommer på visit. Maskens mamma ropar: Smit!

Man kan undra vad det ropas i församlingar när biskopen kommer för att göra sin visitation - sitt besök för att besiktiga församlingen. För ett sätt för en biskop att sköta sitt uppdrag är att just visitera församlingarna inom stiftet. Ett annat är att leda domkapitlet, som till dels är en kyrklig domstol. En biskop kan ge kontraktsprosten uppdraget att i biskopens ställe genomföra en visitation. Både biskopar och församlingarna ser säkert visitationens värde också som ett inspirationstillfälle. Och biskopen kan fungera som en dörröppnare till möten med människor på platser och i sammanhang som församlingen inte varje vecka är i kontakt med. Med biskopen i församlingen finns en anledning att arrangera möten och föra samtal, som inte riktigt blivit av och ändå kan få en bra fortsättning.

Biskopens uppgifter sammanfattas i Svenska Kyrkans egen lagbok, kyrkoordningen. Här står i sju punkter vad en biskop har för ansvar och vad en biskop ska göra:

1. förkunna evangelium i ord och handling,

2. ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas enligt kyrkans bekännelse och ordning,

3. svara för ledning och tillsyn,

4. vårda och värna kyrkans enhet,

5. viga präster och diakoner,

6. kalla präster och diakoner till överläggningar, samt

7. i övrigt fullgöra biskopens uppgifter enligt kyrkoordningen.

Biskoparna i i Svenska Kyrkan genomför visitationerna på olika sätt. I Strängnäs stift har visitationerna
lagts in i en modell med andra moment, så att stiftsledningen och församlingens ledning möts minst en gång om året. Med Strängnäsmodellen bildas en 12-årscykel. Förutom biskopsvisitationer och kontraktsprostvisitationer möts man till Strängnäsvisiter på stiftskansliet och en av medarbetarna vid stiftskansliet besöker församlingen varje år.

Den här veckan visiterar Lunds stifts biskop Antje ett kontrakt inom Blekinge-delen av stiftet. Det är Listers och Bräkne kontrakt som får besök av biskopen och hennes medarbetare. Kontraktet omfattar de tre kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg. Med start på onsdag 30 mars 2011 och under fyra dagar är det många programpunkter, gudstjänster, samtal och möten som ska genomföras. Det är bestämt att biskopens visitation ska ha ett tema: Energi

- Energi är ett fysikaliskt begrepp av stor betydelse, säger biskopen. Energitillförsel och energianvändning påverkar livet i stort som smått. I västra Blekinge finns energikrävande industrier och energialstrande vindkraft.

- Men energi är också ett andligt begrepp, fortsätter biskopen. Kyrka och gudstjänst är energikällor av stora mått – ett flöde från Gud. Guds skaparkraft möter oss också i den energi vi hämtar ur mötet med naturen.

I visitationen ingår besök hos fotbollsklubben Mjällby, Nordenbergsskolan i Olofström, Karlshamn Kraft och Sölvesborgs kommun. Biskopen kommer också att delta i ett öppet panelsamtal med landshövding Gunvor Engström och andra medverkande.

Ur programmet: Onsdagen den 30 mars kl. 17.30 inleds visitationen med en mässa i S:t Nicolai kyrka i Sölvesborg. Fredagen den 1 april kl. 17.00 ges tillfälle att möta biskopen på after work på Harrys pub i Karlshamn. Lördagen den 2 april kl. 14.00 Lovsångsmässa kl. 16.00 i Carl Gustafs kyrka i Karlshamn.

Pressmeddelande om biskop Antjes visitation

Visitationen, som kan hålla på en eller flera dagar, avslutas med gudstjänst och med biskopens visitationstal. När biskop Ragnar i Uppsala stift visiterade Forsa Högs församling tidigare för en vecka sedan sa han så här:

Det är viktigt att vi signalerar att kristen tro inte förmedlar svart och vitt, innanför och utanför, utan handlar om växt, kamp, brottning, frågor och tvivel likaväl som förtröstan, förlåtelse och tillit. Möjligheterna till samtal behöver prioriteras. Arbeta också aktivt med strategier och visioner för att få fler delaktiga. Hur vi kommunicerar med varandra och omvärlden är av stor betydelse. Vi har också en bred kontaktyta genom de kyrkliga handlingarna och dessa är viktiga att vårda. I livets avgörande skeenden finns många naturliga mötesplatser.

Och han avslutade talet:

Jag vill tacka för samtal, gästfrihet och gemenskap under visitationen. Framför allt finns anledning att tacka Gud för att ni finns och allt gott som utförs i denna församling.

Ordet Visitationstal ger fler än 600 googleträffar och ger många länkar till biskopars tal som webbsidor eller pdf:er. Talen är ofta utförliga beskrivningar av församlingarna och deras verksamhet, tillsammans med biskopens analys, rekommendationer och uppmaningar.

Uppdatering 29 mars 2011 Den här veckan är även Svenska Kyrkans ärkebiskop Anders ute i en församling på visitation. Han gästar Vaksala församling i Uppsala. Ärkebiskopen kommer att tillsammans med en grupp från församlingen besöka det stora köptemplet Gränby Centrum. I besöket ingår ett samtal om Vaksala församlings möjligheter att på ett mer påtagligt sätt finnas till för Gränby Centrums anställda och besökare.

Uppdatering 30 mars 2011: Biskop Antje gästbloggar om visitationen i tidningen Sydöstran.

Hur var det senast när din församling tog emot en biskop för visitation? När kommer biskopen till din församling nästa gång? Skriv gärna en kommentar.

Läs även andra bloggares åsikter om visitation, biskop, svenska kyrkan, kyrkan, blekinge, mjällby, olofström, karlshamn, sölvesborg, församling

En timme för hela klotet: Earth Hour runt om i Svenska Kyrkan

2011-03-25T13:52:00.001+01:00

- Vi är med och släcker, rapporteras från Svenska Kyrkan i Helsingborg. Kl. 20.30 släcks alla strålkastarna som en vanlig kväll lyser upp Gustav Adolfs kyrkan. Det gör skillnad, säger Eric Ericson, som är församlingens kyrkoherde. Församlingarna i Helsingborg är en del av Earth Hour imorgon lördag.

I Heby kommun ligger Östervåla och Harbo församlingar. Och de ansluter till lokala aktiviteter.

Flera församlingar i Stockholm är är också med om att uppmärksamma Earth Hour. I Saltsjöbadens församling släcks kyrkans fasadbelysning kl 20.30. Inne i kyrkan, i skenet från stearinljus, framförs musik ur Stabat Mater av Pergolesi och efteråt blir det mingel i Prästgården.

Falköpings församling släcker ner S:t Olofs kyrka och i skenet av levande ljussjunger och spelar Ulrica och Tomas Rislund med temat "Ur jorden under solen".

Gräsmarks församling släcker. Det gör också Östra Ämtervik. I Hudiksvall öppnar församlingen Jacobs kyrka till bön för skapelsen.

Svenska Kyrkans Tidning berättar om vad som händer i Landskrona församling.

Svenska Kyrkans Unga i Uppsala stift har stort konfirmandmöte i Enköping och där kommer papperslyktor att tändas, för att sedan sväva mot skyn.

129 församlingar i Svenska Kyrkan och i andra kyrkor och trossamfund har anmält sitt deltagande på WWF-sajten.

Kända byggnader i Sverige och världens som släcks ner.

Berätta i en kommentar till den här bloggposten vad som händer i din församling imorgon lördag 26 mars på Earth Hour.

Läs även andra bloggares åsikter om earth hour, miljö, manifestation, kyrka, Svenska Kyrkan, släcka, ljus

Prästen i Eskilstuna säljer korv - inte ost

2011-03-24T23:01:00.000+01:00

Den nya större församlingen i Eskilstuna är resultatet av att Fors och Klosters församlingar lagts samman sedan drygt ett år. Inom församlingen finns åtta kyrkor. I slutet av förra veckan inledde församlingen en utåtriktat kampanj för att verkligen visa att Eskilstuna församling samverkar med andra i närsamhället och att man strävar efter en öppen och äkta dialog med Eskilstunaborna.

- Vi vill vara en av de goda krafterna och har mycket att bidra med till vardags här i Eskilstuna, säger kyrkoherden Torbjörn Strand. Att praktisera i människors vardag är ett sätt att starta denna dialog. I ett första steg skickar vi därför ut präster och diakoner för att praktisera i andra verkligheter än sin vanliga.

Själv var Torbjörn Strand ute och sålde korv i grillkiosken på Fristadstorget mitt i staden i fredags. Han hade sällskap av diakonen Alexander Kepp.

Hela kommunikationssatsningen har gjorts möjlig med stöd av pengar från Strängnäs stift. Tidigare i planeringsfasen sa Torbjörn Strand till tidningen Folket:

– Det kan handla om att finslipa hemsidan, intensifierar annonseringen, eller kanske att skapa en församlingstidning. Det kan också handla om att anlita en extern firma som hjälper oss. Kyrkan har inte så stor erfarenhet av marknadsföring som moderna företag, vi är ju ett gammalt företag, tusen år, säger Torbjörn Strand.

Och så blev det. Församlingen anlitade kommunikationsbyrån Citat, eller varjedagsbyrån som de själva kallar sig.

Också i lördags när diakonen Marja Peju och prästen Timothy Stayton rörde sig i staden fanns en koppling till mat, om än inte korv denna gång. Eskilstuna-kuriren följde dem när de hjälpte till med serveringen på Hurtigs café och restaurang i Smedjan.

Om ett par veckor är det dags för nästa steg i kampanjen. Då ska församlingen synas lite extra med hjälp av utomhusreklam. Konsulterna från Citat har också lovat att krydda med lite gerillamarknadsföring.

Kyrkans Tidning rapporterar om fotograferingen av några medarbetare församlingen som ska synas med personliga prylar i den kommande utomhusreklamen på bussar och stortavlor.

Pressmeddelande från församlingen.

Läs även andra bloggares åsikter om eskilstuna, fristadstorget, församling, kyrka, svenska kyrkan, citat

Stoltom domkyrka i Lund ger plats för stort Taizémöte

2011-03-24T22:03:00.001+01:00

Fredag 24 mars 2011 plockas alla stolar bort ur Lunds Domkyrka. Kyrkorummet med öppna golv kommer under hela helgen plats för ett stort Taizémöte. Men innan dess är det nattkyrka. Stolarna är borta under hela den kommande veckan och torsdagen den 31 mars hålls en tyst dag i kyrkorummet.

Domkyrkans skönhet framträder på ett nytt sätt då rummet upplevs utan stolar. Det är en upplevelse att gå in i katedralen och ger aningar om en tid när de öppna ytorna var det vanliga.

Programmet för fredagens Nattkyrkan finns på Lunds domkyrkoförsamlings webbplats.

Taizémötet börjar på lördagen och fortsätter med en avslutning på söndag 26 mars 2011. Mötet är öppet och alla som vill kan komma och delta utan att ens behöva anmäla sig i förväg. Lördage kl. 13.00 är det middagsbön och kl. 20.30 kvällsbön med ljuständning. Då får alla gudstjänstfirare ett eget ljus att tända. Det kommer att bli fullt i kyrkan. Förra Taizémöte i Lund samlade över 1000 deltagare.

På söndagen avslutas mötet med att Broder Matthew från Taizé predikar i högmässan kl. 11.00. Hela programmet finns på församlingens webbplats. För mötet finns en särskild blogg med mer information.

Lunds Domkyrka har en Facebooksida och finns på Twitter.

Fotot är lånat från församlingens webbplats

Läs även andra bloggares åsikter om lund, lunds domkyrka, taize, kyrka, svenska kyrkan, kyrkobyggnad

Tre mötesplatser, en tidning varje månad och frågor till alla utträdare

2011-03-21T14:53:00.000+01:00

Björnekulla-Västra Broby församling har inte lika många medlemmar som förr. Orsakerna är flera: De som flyttar in i församlingen är inte medlemmar i lika hög grad nuförtiden. De som föds döps inte lika ofta. Och det finns medlemmar som utträder.

Frågan har debatterats i Helsingborgs Dagblad och i kyrkofullmäktige. Nu berättar Helsingborgs Dagblad att församlingen satsar på medlemskommunikation för att möta medlemsminskningen. Under året satsar man på tre större händelser på orten: Torparedagarna i Åstorp, Hyllinge kyrkas 30-årsjubileum och Första Advent i Perslund.

Församlingens tidning sk komma ut oftare - en gång i månaden. En tredje nyhet är att församlingen kommer att be alla som utträder att svara på en enkät. Förra året var det 189 som sa upp sitt medlemskap i församlingen och i Svenska Kyrkan. Nu ska enkätsvaren ge besked om varför.

Björnekulla-Västra Broby församling ligger i Lunds stift. Stiftets biskop Antje har tagit initiativ till en satsning på medlemskap, som ett av tio högst priorterade områden under 2011.

Församlingarna i Malmö är de inom Lunds stift som har lägst andel medlemmar bland människorna som bor inom deras gränser. Det uppmärksammar flera medier idag: Sveriges Radio, Helsingborgs Dagblad

Läs även andra bloggares åsikter om åstorp, björnekulla, västra broby, medlemskap, svenska kyrkan, kyrkan

Munkfors: Fria rörelser i kyrkan ger nyfikna barn

2011-03-21T14:27:00.001+01:00

– De flesta tycker att det är spännande att få röra sig fritt i kyrkan och samtala om kyrkorummet på ett avslappnat sätt. Frågor som ofta ställs under rundvandringarna handlarom allt från hur det är att arbeta som präst till funderingar om korset och dess betydelse, berättar Thomas Pfitzinger-Drewes.

Han är kyrkoherde i Munkfors församling som sedan ett par år har ett projekt som gjort kyrkorummet mer tillgängligt för barn. Man använder sig av en metod Kirchenpädagogik som är importerad från församlingar i Tyskland.

Projektet har en egen blogg, en webbplats. Under våren annordnas flera workshops inom Karlstad stift. Tider och platser annonseras på webbplatsen.

15-16 juni 2011 inbjuder församlingen tillsammans med Sensus till en kurs om kyrkopedagogik på Geijerskolan i Ransäter.

Forskaren Sören Dalevi, vid Karlstad Universitet, studerar hur kyrkopedagogik fungerar.

Metoden används också i den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Följ länken vidare till nedladdningsbart material.

Projektet finansieras delvis med ett riktat stöd till barn- och ungdomsarbete i Svenska Kyrkans församlingar som ges av den nationella kyrkosstyrelsen.

Läs även andra bloggares åsikter om barn, kyrka, kyrkorum, symboler, pedagogik, munkfors, svenska kyrkan

Ny Nattkyrka i Löddeköping

2011-03-15T10:48:00.001+01:00

Med fyra fredagar i vår startar Svenska Kyrkan i Löddeköping sin nya Nattkyrka. Öppet från kl 20-24 med program, musik och mässa.

Ida Wreland är präst i församlingen och berättar för Sydsvenska Dagbladet att meningen med Nattkyrkan är att erbjuda en ny träffpunkt för att bryta generationsgränser och en alternativ mötesplats en fredagskväll.

Går man in på Löddebygdens församlings webbplats syns det direkt att mötesplatser är en bärande idé för den här församlingen. Vi vill skapa mötesplatser, står det på flera webbsidor. Och nu lägger man alltså en mötesplats till de som redan finns.

Livet i Svenska Kyrkan har berättat om andra församlingar med Nattkyrka tidigare.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kyrkan, löddeköping

Barnen i Arvika målar sin kyrka

2011-03-14T17:00:00.000+01:00

Trefaldighetskyrkan i Arvika har 100-årsjubileum i år. Det tar Arvika Östra församling vara på och gör en massa saker. Ett inslag är en teckningstävling so 16 skolklasser deltar i. Om två veckor ska det vinnande bidraget presenteras i en familjegudstjänst. Fram till dess är alla bilderna utställda i församlingshemmet.

– Barnen har verkligen lagt ned sin själ i detta, berättar församlingspedagogen Carina Adrian för Arvika Nyheter.

Artikel i Arvika Nyheter

Kyrkparvel är en ny webbplats för de yngsta

2011-03-14T10:47:00.000+01:00

I Trollhättans församling finns Skogshöjdens kyrka. Nyligen har församlingen begåvats med en särskild webbplats om livet i församlingen för de allra yngsta. Kyrkparvel heter den nya sajten. Här finns en kalender med alla händelser under veckan och tiden framöver för barnen och deras familjer. På samma webbplats finns länkar till filmer om dopet och ljudberättelser från bibeln.

Läs även andra bloggares åsikter om trollhättan, skogshöjden, svenska kyrkan, kyrkan,

Alltfler församlingar närvarande på Facebook: Falun bland de senaste

2011-03-14T09:19:00.000+01:00

- Det är ett så viktigt forum i dag att man inte kan hålla sig utanför, säger informatören Madeleine Vagge till Dalarnas Tidningar.

De äldre läser fortfarande tidningsannonser, men de yngre kan vara svårare att nå fram till, berättar Madeleine Vagge i ett pressmeddelande som Svenska Kyrkan i Falun skickat ut.

- Vi kan snabbt puffa för aktiviteter både strax innan, under tiden och efter att de har ägt rum, säger församlingspedagogen Jimmy Nilsson. Sedan tidigare har församlingen Facebook-sida för ungdomsgssamlingsplatsen Grönan på Kristinegården. Länk till Svenska Kyrkan i Falun på Facebook.

Den 13 maj 2011 är Falun värd för Svenska Kyrkans Ungdomskörsfestival.

Läs även andra bloggares åsikter om kommunikation, facebook, falun, svenska kyrkan, kyrkan

Södra Sandby församling i centrum: Vad vill du ha den till?

2011-03-10T20:23:00.000+01:00

Idag har Södra Sandby församling mött en massa människor i det lokala köpcentrumet. Församlingens medarbetare på plats ställer den enkla (eller är det den svåra?) frågan: Vad vill du ha din församling till?

Jag känner inte församlingens kyrkoherde Niclas Loive, men jag har läst om honom tidigare. Det verkar som att han får idéer och förverkligar dem, tillsammans med sina medarbetare och församlingens medlemmar. Läs mer i Skånska Dagbladet om vad som hände i Centrumhuset i Södra Sandby.

I juni förra året stod kyrkoherde Niclas framför ICA och raggade konfirmander. Livet i Svenska Kyrkan skrev om det. Då bjöd man på kaffe.

Läs även andra bloggares åsikter om kommunikation, kyrkan, svenska kyrkan,

En spaning som ger vårkänslor

2011-03-09T10:17:00.003+01:00

Det vanliga är att Livet i Svenska Kyrkans bloggposter håller sig till ett ämne. Så nu kommer undantaget som bekräftar regeln. Några digitala vandringar mellan församlingar och stift har gett god utdelning. Det tycks som att temperaturen i församlingarna följer med naturen. Vårmånaden mars ger sol och värme, och det händer en mängd bra saker runt om i kyrkan.

Designelever från Beckmans skapar för Skarpnäcks församling och Enskede-Årsta församling
Skarpnäcks församling och Enskede-Årsta församling i södra Stockholm har tagit ett nytt grepp för att locka nyinflyttade till kyrkan. Med rubriken ”Kom som du är” har tre studenter från Beckmans designhögskola skapat en kampanj med tecknade figurer och finurliga bildtexter. Materialet kommer att börja användas i slutet av mars. För tidningen Dagen berättar Rebecka Hall, som är informatör i Skarpnäcks församling om uppdraget till designstudenterna och hur resultatet av deras elevarbeten ska användas:

Det skulle kunna användas i ungdoms- eller i barnverksamhet. Det går att göra mycket av själva figurerna också, till exempel kylskåpsmagneter, roll-ups eller vykort.

Guds Hus-projektet i Fisksätra
Det här är ett projekt som sträcker sig över tre år och redan har blivit omtalat. Under hösten 2010 fattade Nacka församling beslut om steg två med en gemensam kyrksal i Fisksätra kyrka tillsammans med S:t Konrads katolska församling. I steg tre fattas beslut om att sälja mark till Muslimernas församling i Nacka där moskébygget kan bli verklighet. Läs mer här

Uppsala stift gör en studieresa dit i maj. I en tid då främlingsfientligheten fått fotfäste i samhället och Sverigedemokraterna har tagit plats i riksdagen vill man i Nacka visa på en annan bild av Sverige. Projektet Guds hus, vill verka för förståelse och tillit mellan olika religioner och trostraditioner. Under en eftermiddag får vi ta del av deras tankar, förhoppningar och det konkreta arbetet i projektet och i den svensk kyrkliga församlingen i Fisksätra. Läs mer om Uppsala stifts reda här.

Kyrkdetektiverna
Kyrka efter kyrka landet runt tar nu emot kyrkdetiktiver. Unga upptäckare som gör sin kyrka än mer till sin genom att nyfiket leta sig fram i prång, böja på nackarna för att de upp i taken, titta in bakom altaret och fundera över vad som kan finnas under kyrkgolvet.

S:t Pauli kyrka i Malmö är en av många där kyrkdetektiverna samlas. Det syns också i Boo församling, på Värmdö utanför Stockholm. Härom veckan hade kyrkdetektiver sportlovskul i Daga församling utanför Strängnäs.

På sina ställen använder församlingarnas pedagoger och präster en bok som heter just Kyrkdetektiven. Den är skriven av Elisabeth Svalin och utgiven på Svenska Kyrkans eget förlag Verbum. En handledning finns på förlagets webb som PDF. Det här är en direktlänk till den.

Allt för att utrota hungern

Svenska Kyrkans stora fasteinsamling har startade i måndags och idag när fastetiden börjar med askonsdag inleds en intensiv period på 40 dagar fram till påsk.

Aldrig förr har vi varit så rika i världen, ändå dör 16 000 barn varje dag till följd av hunger. Nu gör vi i Svenska Kyrkan vad vi kan för att utrota hungern. Målet är att samla in drygt 40 miljoner kronor. Läs mer här

I Svenska Kyrkans församling hittar man på en massa kul grejer för att få människor att öppna sina plånböcker och med generositet och i solidaritet skänka pengar. Östra Broby och Emmislövs församlingar ordnar Psalmbingo berättat Kristianstadbladet. Till de gemensamma och riksomfattande händelserna under fastan hör auktionerna på Tradera. Ärkebiskop Anders var först ut med att låta människor bjuda på hans teservis. När det här skrivs har 29 bud lagts på servisen, som med det är upp i 710 kr. Minst detta och säkert mer kommer alltså ärkebiskopen att bidra med till Allt för att utrota hungern. Och i samma stund var ytterligare 83 auktioner på gång.

Svenska Kyrkans Tidning skriver om auktionerna på Tradera.

Fastekampanjen 2011

View more presentations from Svenska kyrkan

Storsatsning på musik i Ludvika
För Dalarnas Tidningar berättar organisten Martin Dieden om den utökade satsning på kyrkomusik som Ludvika församling gör i år. En del av de nya konserterna i programmet för 2011 tar man entré till. Men sommarkonserter och julkonserter blir det som tidigare fritt inträde till.

Läs även andra bloggares åsikter om internationellt, religion, insamling, fastan, musik, kyrka, svenska kyrkan, kyrkan, fisksätra, ludvika, boo, malmö,

Bli medlem i en community som heter Livet i Svenska Kyrkan

2011-03-07T22:37:00.000+01:00

Den här bloggen har ett syskon som är en community för utbyte mellan aktiva medlemmar i Svenska kyrkan. Vem som vill får bli medlem. Det kostar ingen. Och det ställs inga särskilda krav.

Medlemmar är välkomna att bidra med innehåll till communityn Livet i Svenska Kyrkan. Och man kan bidra på flera sätt: göra inlägg, kommentera andras inlägg, tipsa vänner på Facebook och Twitter om läsning med länkar, publicera foton och länka till videor, skriva in evenemang i den öppna kalendern och blogga.

Klicka dig vidare till medlemskap med hjälp av rutan till höger här på bloggen. Eller klicka på den här länken.

Schlagermässa i S:t Nicolaikyrka

2011-03-07T09:18:00.002+01:00

Idag pustar glada medarbetare i Örebro Nikolai församling ut efter gårdagens schlagermässa.

Det fick plats ett tiotal svenska låtar från historien, berättar musikledaren Peter Tikkanen för Sveriges Radio Örebro. Någon med Carola, någon med Lena Ph och Shirley Clamp, det är lite blandat, säger Peter Tikkanen.

Även TV4 uppmärksammade den annorlunda mässan i Örebros citykyrka.

Prästen Anders Lennartsson var en av dem som också hade förberett och medverkade i den annorlunda söndagsmässan.

Söndagen som kommer blir det schlagermässa i Svenska Kyrkans församling i Brüssel.

Denhjärtliga noten som får illustrera den här bloggposten är ett lån från Brüsselförsamlingens webbplats

Om en månad är det schlagersång i Viksängskyrkan i Västerås. Söndag 10 april kl. 18 brakar det loss med band, kören KAOS och sångsolister. Efteråt blir det schlagermingel i församlingshemmet.

Läs även andra bloggares åsikter om schlager, gudstjänst, mässa, örebro, brüssel, västerås, musik

Noas Ark i Onsala

2011-02-24T14:25:00.000+01:00

Många barn växer upp utan kontakt med djur och natur och får ingen chans att upptäcka allt som Gud har skapat, skriver Onsala församling på sin webbplats. Och därför driver församlingen en ekologisk djurgård, som heter Noas Ark. Och det hör ju inte till vanligheterna att en församling i Svenska Kyrkan har en djurhållning. För länge sedan, när präster på landet drev ett lantbruk med djur, var det förstås annorlunda

På Noas Ark i Onsala församling får barnen umgås med får, getter, höns, grisar, kaniner och hästar. Barnen får hjälpa till och mata djuren och lära sig att ta hand om dem på ett ansvarfullt sätt. En ridtur eller färd med häst och vagn försöker man också ordna för de små besökarna. På torsdagar är alla välkomna till Noas Ark. Då har församlingen också en liten samling där vi sjunger och pratar om Skaparen. På Noas Ark är man ute i alla väder, men det finns också möjlighet att fika inomhus. Det serveras kaffe och saft med hembakat bröd, och man kan ta med sig egen matsäck.

Bilden är lånad från församlingens webbplats.

Läs även andra bloggares åsikter om onsala, noa, noak, arken, ark, djur, natur, församling

Ljusen från Svenska Kyrkan nog mest populära gåvan till nyinflyttade

2011-02-21T21:03:00.000+01:00

Alla som flyttar till Uppsala får ett vykort och kan hämta ut en välkomstkasse i Stadshuset. Kassen är fylld med information, erbjudanden och saker genom ett samarbete mellan ett 20-tal aktörer. Här ingår Svenska Kyrkans församlingar i Uppsala kommun. Nästan 1000 människor flyttar in i kommunen varje månad. Och 1 av 5 kommer och hämtar sin kasse.

- Mest populärt i kassen är nog Svenska Kyrkans stearinljus, berättar informatören Sevinc Gonzalez för Uppsalatidningen.

På orten där du bor, är Svenska Kyrkan med och hälsar välkommen på något sätt här? På vilket sätt välkomnar din församling de nya medlemmar som flyttar in? Använd gärna kommentarfältet för att fylla på med ditt bidrag.

Läs även andra bloggares åsikter om flytta, nyinflyttade, svenska kyrkan, uppsala

Insamling till Hela människan RIA:s arbete i Helsingborg

2011-02-21T17:25:00.002+01:00

Svenska kyrkans tidning i Helsingborg delas ut tillsammans med magasinet Amos. Tidningen hjälper Hela människan RIA i Helsingborg att sälja en tavla som är målad av Maria Luisa Persson och heter Hemlös. I det aktuella numret av tidningen intervjuas konstnären.

Tavlan är skänkt till RIA för att säljas till högsbjudande. Pengarna kommer oavkortat till RIAs verksamhet. Auktionssajten Tradera hjälper till genom att pusha för auktionen och bjuda på alla konstnader förnknippade med auktionen.

- Det är viktigt för oss att hjälpa till, säger Jacob Sunnliden, redaktör för tidningen Svenska kyrkan Helsingborg. Dels för att här finns en engagemang som vi vill uppmuntra och sedan för att RIA Helsingborg gör en stor insats och betyder mycket för väldigt många människor och fortsätter; vi hoppas så klart att det kommer inbringa mycket pengar för RIA.

Uppdatering 22 februari: Till Svenska Kyrkans Tidning säger Jacob Sunnliden att han räknar med att tavlan ska ge 8 000-10 000 kr till RIAs verksamhet.
Jacob Sunnliden om tavlan och auktionen på sin egen blogg. Carina Etander Rimborg bloggar också om tavlan.

Direktlänk till auktionen på Tradera

Mer information från Svenska Kyrkan i Helsingborg

Hela tidningen i pdf-format (intervju med konstnärinnan på sidan 10)

Läs även andra bloggares åsikter om konst, helsingborg, hela människan, ria, auktion

Pappis fyller 10 år

2011-02-17T10:46:00.000+01:00

Olaus Petri församling utökade den öppna förskolan och familjecentralen i församlingshemmet 2001 med ett Pappis. Nu fyller konceptet 10 år. Så här berättar föreståndaren Peter Kempe på Pappis Facebooksida.

28 april firar Pappis Olaus Petri 10 år. Pappis är en öppen förskola och mötesplats för pappor och barn (0-6 år). Vi har öppet onsdagar och lördagar 10.00-12.30. Det kommer pappor från hela Örebro och ibland också från länet. Det som startade på ideell basis med att några pappor träffades med sina barn i Olaus Petri församlings lokaler för att umgås, leka och fika, blev i januari 2005 en etablerad verksamhet efter en projekttid på 2 år.

Nu när vi närmar oss 10 årsjubileum och runt 15 000 besök av pappor och barn kan vi konstatera att satsningen som Olaus Petri församling gjorde verkligen träffade rätt. Församlingshemmet är fortfarande hemvist för Pappis och en person är avlönad på heltid av församlingen för att jobba med Olaus Petri familjecentral/Pappis med inriktning mot pappor och barn. Vi möter papporna redan på Olaus Petri vårdcentral/MVC/BVC där jag är samtalsledare för blivande och nyblivna pappor när vi träffas i föräldragrupperna. De senaste åren har vi också kunnat erbjuda föräldraprogrammet “Familjeverkstan” på kvällstid samt parrelationskurser/PREP. Det finns alltså möjligheter för den som vill att mötas som pappor med barn, växa i sitt föräldraskap och bli en “tillräckligt bra” pappa för att hjälpa sitt barn med det som barnet behöver.

För några år sedan, år 2006 gjorde vi en bildutställning i litet format med hjälp av en professionell fotograf och kommunikatör. Vi hade vernissage på Örebro Stadsbibliotek och utställningen har sedan funnits med i olika sammanhang som stadsdelsbibliotek och konferenser. Bilderna och korta bildtexter har en hemsidesadress

Vi finns också på Facebook med bilderna; Pappis Olaus Petri. Det har också under en termin bedrivits forskning på Pappis och en del av detta kommer att vara med i en avhandling om hur pappaverksamheter utmanar och/eller reproducerar könsmönster i föräldraskapet. Förhoppningsvis är den klar 2013. Ämnet är genusvetenskap. Någon pappa lär ha sagt till forskaren följande; “Vår dag den är skön…” och det är ungefär samma känsla jag har fått när jag har fått möta en hel del av dessa pappor och barn.

Foto: Magnus Aronson

Ny ung bönbok med bildspel från Härnösands stift

2011-02-15T11:15:00.000+01:00

Bönboken Du är en bön är resultatet av Svenska Kyrkans Ungas arbete under bönens år 2010. Vid alla arrangemang i stiftet under förra året har de unga själva samlat böner till en bönbok att användas i bland annat konfirmandarbetet, ungdomsgruppen eller i församlingsgudstjänsten.

Boken har blivit ett avtryck, en ögonblicksbild av vad som låg barn och ungdomar närmast hjärtat under 2010 - vad man tyckte var så viktigt att man ville be för det. Boken består av två delar, dels boken, med böner i fem teman, dels en CD, där utvalda böner finns i ett bildspel, som kan användas i gudstjänst eller andakt.

Alla församlingar i Härnösands stift får varsin bönbok i gåva. Och bönbokenfinns till försäljning. Den kostar 100 kronor och beställs hos Maria Vilander Holmquist maria.vilander@svenskakyrkan.se, tel 0611-254 61

Läs även andra bloggares åsikter om bön, böcker, svenska kyrkan, kyrkan, ungdom

Nu är Väderstads församling rättvisemärkt

2011-02-14T19:31:00.000+01:00

Nu är Västerstads församling den tjugoförsta församlingen i Svenska Kyrkan som blir Fair Trade-märkt. Det var i helgen som församlingen fick ta emot beviset, berättar Skånska Dagbladet.

Församlingen kommer så mycket man bara kan använda sig av rättvisemärkta varor i sin verksamhet: kaffe, bananer och bomullstyg. Och församlingen planerar för olika aktiviteter för att sprida kunskapen om Fair Trade på orten.

En motion i Kyrkomötet 2007 om att rättvisemärka hela Svenska Kyrkan avslogs. Nu växer de rättvisemärkta delarna av kyrkan till sig. Sidledes. Hösten 2009 diplomerades de fem första församlingarna i Svenska Kyrkan. En av dem var Gunnarsbyns församling.

Läs på Fairtrade Sverige om Kyrka för Fairtrade och här hos Sveriges Kristna Råd.

Läs även andra bloggares åsikter om fairtrade, rättvisa, kyrkan, Svenska kyrkan

Berätta om dina vandringar - med eller utan hatt, stav och påse

2011-02-14T10:29:00.001+01:00

Sverige har kommit på fötter, konstaterar det kristna förlaget Libris och inbjuder nu vandrare med pilgrimstankar att medverka i en kommande bok.

Överallt i vårt land packar människor en ryggsäck, provgår skor och kängor och väljer en vandringsstav. En del börjar i Frankrike och tar sig till Spanien, en del går till Trondheim, en del avslutar med tidebön och kanelbulle i Vadstena och en del stakar upp nya vandringsleder hemmavid. Alla är vi stadda på pilgrimsfärd.

Är du på väg? Har du nått målet? Har du kommit hem igen? Drömmer du om att gå? frågar Anna Braw och hennes redaktion.

Vad Libris ser fram emot är att du kommer att dela med dig av en pilgrimstanke, ett pilgrimstips, en pilgrimsbön, ett recept på pilgrimsmat, ett pilgrimsminne, klassiska pilgrimsråd, en pilgrimsliknelse, utdrag ur din pilgrimsdagbok, några pilgrimsbilder ur din kamera eller ditt skissblock, en pilgrimslegend, ett pilgrimscitat som gjort vägen kanske inte kortare men ännu vackrare, en pilgrimsvägbeskrivning, en pilgrimssång …

Är du en av dem som tar emot pilgrimer på vägen eller när de kommer fram? Vad har du att berätta?
Är du en av dem som hjälper andra att gå, kanske med vandringsled, kanske med dagsprogram, kanske genom att samla grupper, kanske i förberedelser och samtal efter vandringen? Vad vill du visa, och vad ser du själv?

Före september månads utgång 2011 behöver förlaget få ditt bidrag skickat till sig.

Kontaktuppgifter: pilgrim@libris.se och Pilgrim, Libris förlag, Box 1213, 701 12 Örebro

Läs mer

Lunds stift i Svenska Kyrkan har sin egen gård Åkersberg i Höör. Där får den som vill låna en Frälsarkrans för att ta med på en kort pilgrimsvandring (OBS länk till direkt till pdf) i grannskapet. Stockholms stift ordnar flera pilgrimsvandringar i sommar. Karlstad stift annonserar om pilgrimsritt till häst. På Österlen i Borrby och Östra Hoby församling finns "pilgrimsprästen" Jonas Ahlner.

Läs även andra bloggares åsikter om pilgrim, pilgrimsvandring, kyrkan, böcker, bok

Rallygudstjänst

2011-02-12T12:31:00.001+01:00

Ett gäng präster och diakoner kommer att vara med under Rally-VM 11-14 februari i värmlandsskogarna. De kommer att vara en resurs vid eventuella olyckor men framför allt finnas till för samtal. De kommer att finnas på serviceplatser och ute på sträckorna. Det meddelas från stiftskanliet i i Karlstad i ett pressmeddelande.

Prästerna och diakonerna vänder sig främst till besökare men även funktionärer och tävlande. De kommer att bära västar där det står Svenska kyrkan och Präst eller Diakon på. Tydligt och klart.

På söndag 13 februari hålls gudstjänsten "Serviceplats – för din egen skull" kl 11.30 i mellanrummet mellan två specialsträckor. Platsen är Gustav-Adolf församlingshem som bara ligger en dryg kilometer från målgången till de båda sträckorna. Inget avstånd att tala om för rallyåskådare som är vana att trava längs vägarna. Det är Hagfors – Gustav Adolfs församling som är värd för gudstjänsten.

Tidningen Dagen rapporterar. Också på Rally Swedens webbplats står det om Svenska Kyrkans speciella serviceplats.

Uppdatering söndag 13 februari: Svenska Kyrkans Tidning berättar att Svenska Kyrkans satsning på Svenska Rallyt i år är en utökning

Uppdatering tisdag 15 februari. Från Rallygudstjänsten fick gudstjänstfirarna med sig en bön från den romersk-katolska bönboken Oremus: Gud när jag sitter bakom ratten, ge mig då en stadig hand och ett vaksamt ögaså att ingen skadas för min skull.

Läs även andra bloggares åsikter om rally, rally sweden, rally vm, värmland, hagfors, gudstjänst, svenska kyrkan, kyrkan, präst, diakon

Det som inte syns i kyrkostatistiken

2011-02-11T10:07:00.000+01:00

Hyssna församling brukar inte synas i statistiken, skriver församlingsprästen Yngve Kalin på sin blogg. Han konstaterar att församlingen han verkar i inte räknas till de framgångsrika. Fast mot det har han inget att invända direkt:

"Bra är det eftersom vi inte känner oss sådana och har inga särskilda strategier och metoder att lära ut. Vi försöker ta vara på det rika arvet här och kämpa trons goda kamp och vara trogna och ösa ur kyrkans rika källflöden och finna vägar att möta framtiden. Vi vet att mötet med Gud i gudstjänsten är helt avgörande och vi har vårt fokus där."

Det finns många medlemmar som tar ansvar och engagerar sig på alla sätt i Hyssna församling berättar Yngve Kalin.

"Vi står här tillsammans - och det tackar vi Gud för med utmaningen att vara kyrka i en föränderlig tid. Det bor ca 1700 personer i Hyssna, ca 1550 är kyrkotillhöriga."

- När jag kom hit för åtta år sedan, berättar Yngve Kallin, fann jag en levande församling där gudstjänsten stod i centrum. Det är fortfarande så - och vi kan faktiskt glädja oss åt att de det är ungefär lika många som firar gudstjänst i Hyssna nu som då eller i medeltal ca 110 per huvudgudstjänst, alla sön- och helgdagar räknande.

Räknar man alla gudstjänster och kyrkliga handlingar år 2010 gjordes 13.500 gudstjänsbesök i Hyssna nya eller gamla kyrka eller 259 per vecka.

Församlingen bildar ett pastorat tillsammans med Sätila församling.

Nora har det senaste av barnens altarskåp

2011-02-07T19:10:00.001+01:00

Barnledaren Karina Bryngelsson i Nora församling i Västerås stift kan nu ta emot barn i kyrkan och öppna barnens altarskåp för dem. För just i Nora kyrka står det, det senaste exemplaret av leksacer. Det första står i Västerås Domkyrka.

Skåpet är fyllt med föremål som hör kyrkan och gudstjänsten till. När Nerikes Allehanda kommer för att
göra ett reportage säger Karina Bryngelsson:

– Jag är övertygad om att skåpet kommer att användas mycket. Vid kommer ju även att använda skåpet i samband med vår undervisning.

Bloggen Livet i Svenska Kyrkan har skrivit om barnens altarskåp och barnens kapell tidigare. Om det som står i Kungsholms kyrka och Västerås Domkyrka.

Svenska Kyrkans Tidning var med när altarskåpet i Kungsholms kyrka invigdes i november 2010.

Läs även andra bloggares åsikter om nora, västerås, kungsholmen, altarskåp, svenska kyrkan, församling

Östhammar: Ett nytt hus för församlingens barn och ungdomar

2011-02-07T18:55:00.000+01:00

Nu i helgen invigdes ett nytt hus i Östhammar med rum för barn och ungdomar i Frösåkers församling. Mitt på Rådmansgatan kunde församlingens barn- och ungdomspräst Anders Sundström slå upp portarna.

Upsala Nya Tidning kan rapportera att ett 100-tal unga och vuxna kom till invigningen. Idag måndag startar den öppna förskolan och under veckan drar flera grupper igång.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, frösåker, östhammar

De känns igen på att de gör

2011-02-06T18:15:00.000+01:00

Utan dessa damer skulle Svenska Kyrkan förmodligen vara en ganska händelsefattig plats och dessutom avsevärt tråkigare, skriver bloggande prästen Mirjam Klefbeck idag. Med rätta hyllar hon kvinnor i alla åldrar som med sitt oavlönade arbete bygger kyrka och bär församling.

Det passar bra med lovsången till kvinnor i kyrkans tjänst idag på Kyndelsmässodagen, när evangeliet berättar om Hanna som tar emot Jesus med mor och far i Jerusalems tempel.

I vår engelska systerkyrka är det vanligt med Holy Dusters, ofta är det kvinnor som tar på sig den ideella uppgiften att hålla dammet på plats i sin kyrka.

Frivilligt och oavlönat arbete i en kristen församling handlar inte om att hjälpa de medlemmar som har förmånen att ha sitt församlingsliv som en anställning. Det frivilliga arbetet är det som bär och att några har en anställning underlättar - hjälper de frivilliga.

Läs även andra bloggares åsikter om ideellt, kyrkan, frivilliga, svenska kyrkan,

Barnens minut i Ljuspunkten

2011-02-06T17:55:00.000+01:00

När Frustuna församling samlar till gudstjänst får barnen en stund för sig själva under predikan. Men först efter Barnens Minut. Bra det där med att ställa de yngsta i centrum en stund.

Har ni Barnens Minut i din församling också eller något liknande? Skriv en kommentar här på bloggen och berätta.

Ljuspunkten är namnet på en av församlingens kapell i det gamla tingshuset i Gnesta. Efter gudstjänsten bjöds det på "kyrkkorv" på Kyndelsmässodagen.

"Det är inte så illa med en liten enkel lunch efter en härlig gudstjänst." konstaterar församlingens kyrkoherde på sin blogg med många bilder. Se den här

Mer om Frustuna församling

Läs även andra bloggares åsikter om barn, gudstjänst, frustuna, gnesta, svenska kyrkan, kyrkan

Syjunta i södra koret

2011-02-04T16:46:00.000+01:00

Nu på måndag kväll är det premiär för syjunta inne i Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala.

Skapa, laga, hantverka, pyssla eller kom och bara va! står det i församlingens veckorbrev. Att handarbeta tillsammans är på modet igen sedan några år tillbaka. En trend som håller i sig. Nu finns möjlighet att ta med sig sitt hantverk och träffa andra i kyrkan. Under våren blir det fler symöten i kyrkans södra kor första måndagen i varje månad kl. 19-21.

– Jag startar nog den här syjuntan lite i eget intresse, berättar Kristina Magnusson, som själv önskat en kreativ grupp i kyrklig regi för vuxna. Församlingen erbjuder mycket verksamhet för barn, det märker man som barnförälder, men det finns inte så mycket för unga vuxna. Det blir möjligt att ha ett djupare samtal och samvaro. Det blir fika förstås och en enkel andakt. Gruppen är öppen för alla.

Dopfest med dopänglar och dophjärtan i dopträdet

2011-02-04T16:21:00.000+01:00

När Söderbärke församling nyligen bjöd till dopfest för de 30 barn som döptes i församlingen under 2010, då kom varannan unge med sina föräldrar, berättar Dalademokraten.

- Det är ett ypperligt tillfälle för familjerna att träffas och umgås och utbyta erfarenheter, berättar församlingens diakon Marie Åberg-Persson. Samtidigt får hon med församlingen möjlighet att berätta om de verksamheter som erbjuds barnen och deras familjer.
- Många av de som är här idag är redan med i "Pyttisarna" där föräldrar och barn i åldern 0-6 år träffas.
Från förskoleklass till år 3 har församlingen teater och sångverksamhet.

Dopfesten I Söderbärke kyrka börjar med en kort andakt. I kyrkan finns ett dopträd med hjärtan som bär barnens namn. Dessa delades nu ut tillsammans med en nalle och på trädet gavs plats för nya namnhjärtan att fylla på. Sen blir det festligt fika i församlingshemmet.
För Dalademokraten berättar Anna Österberg från Smedjebacken att hon nu bor med familjen i Fagersta men när sonen Melvin skulle döpas gjordes det i Söderbärke kyrka. Det är jättetrevligt hela den här grejen och att träffa andra barn, säger hon till tidningen.

I en annan del av landet samlas också barn döpta det senaste året. Helsingborgs Dagblad skriver om församlingen i Höganäs där barnen kommer till kyrkan nu på Kyndelsmässodagen. Alla barn som döpts under senaste året har bjudits in att hämta sina dopänglar som hängt i dopträdet sedan dopdagen. Kyndelsmässodagen är av tradition en dopåminnelsedag och därför ber man särskilt för årets dopbarn. En massa barn och ungdomar medverkar i gudstjänsten. Juniorerna och Kyrkans Unga läser texter och leder processionen.

Cool Jesus blev snabbt mediekänd

2011-01-31T21:36:00.000+01:00

Under helgen spreds nyheten om Jesus Is framför Tomaskyrkan i Badelunda församling i Västerås. Måndag morgon hade närmare 30 svenska medier rapporterat och det dök upp artiklar på engelska, tyska och koreanska. Här ett inslag i SVT som finns kvar i 30 dagar.

Läs även andra bloggares åsikter om jesus, isskulptur, jukkasjärvi, västerås

Is från Jukkasjärvi blir en Jesus-skulptur i Västerås

2011-01-30T12:52:00.002+01:00

Framför Tomaskyrkan i Västerås skapas den här helgen en isskulptur av Jesus. Temat för hela helgen med gudstjänster och olika programpunkter är Jesus Is. Badelunda församling firar att deras kyrka blir 40 år 2011.

På festmässan söndag 30 januari är den jazzinfluerade musiken helt nyskriven. Senare i eftermiddag blir det en rock- och popkonsert.

Församlingspedagogen Tony Janson berättar:
- Lördagen blev en fin dag, massor av folk här och i natt när ungdomarna hade bevakning stannade det folk hela tiden. Till och med en tuiristbuss i natt med hemvändande innebandyspelare stannade till och kollade. Nu fortsätter festen, med några bra gudstjänster idag söndag.

Skulpturen skapas av konstnären Tjåsa Gusfors. En av de erfarna konstnärliga ledarna knutna till Ishotellet i Jukkasjärvi.

Aftonbladet

Dagen

Dagens Nyheter

The Epoc Times

Norran

Upsala Nya Tidning

Fler bilder här på Facebook

Foto: Tony Jansson, Badelunda församling

Läs även andra bloggares åsikter om jesus, isskulptur, jukkasjärvi, västerås, badelunda

Känner du årets förnyare i Svenska Kyrkan?

2011-01-25T10:46:00.000+01:00

Svenska Kyrkans Tidning, Gotlands Kyrkvecka och Visby domkyrkoförsamling har instiftat ett pris till Årets förnyare i Svenska Kyrkan. Förra året delades det ut för första gången.

Årets förnyare är en människa eller grupp i Svenska Kyrkan och syftet med priset är att vill lyfta fram teologi och kyrkoliv som inspirerar andra och gjuter nytt hopp.

Alla får nominera och senast 1 april 2011 ska förslagen vara inne, tillsammans med en kortfattad motivering. Priset delas ut i den gudstjänst som avslutar Gotlands Kyrkvecka på söndag 3 juli 2011

Skicka nomineringen till aretsfornyare@kyrkanstidning.se eller till Årets förnyare, Kyrkans Tidning, Box 22 543, 104 22 Stockholm.

Läs även andra bloggares åsikter om pris, inspiration, gotland, kyrkan, svenska kyrkan, kyrkans tidning,

Digitala församlingstidningar

2011-01-21T09:41:00.000+01:00

Nästan alla församlingar i Svenska Kyrkan har en egen tidning eller gör en tidning med andra församlingar i samma pastorat eller på samma ort. Det händer att församlingar publicerar tidningen som pdf på församlingswebben. Det är ovanligt att församlingar använder artiklarna på papper och gör dem tillgängliga för fler som vanliga webbsidor.

Några församlingar använder Issuu.com för att deras tidning ska finnas bläddringsbar på nätet. Kan man leva med annonser är tjänsten gratis och vill man slippa andras annonser och dessutom få statistik, då finns en betalversion.

Så gör församlingarna i Veckholms pastorat med sin tidning Kyrkobrevet och så gör församlingarna på Södermalm med sin gemensamma Himmel & Jord (mycket mer användarvänligt än de pdf:er man länkar till på sin gemensamma webbplats. Varför?)

Skulle inte Svenska Kyrkans eget tidningshus Berling Media kunna erbjuda sig att samla alla församlingars tidningar och alla andra tidningar inom Svenska Kyrkan digitalt på ett ställe? Bläddringsbart och sökbart.

Läs även andra bloggares åsikter om digital publicering, webbpublicering, tidningar, svenska kyrkan, församling, kyrkan, kommunikation

Värm upp med psalmsång före mässan

2011-01-20T13:33:00.000+01:00

Svenska Kyrkans Tidning har ringt upp Iréne Andersson som är kantor i Munka-Ljungby församling. I Össjö kyrka har hon bjudit in församlingsmedlemmarna till psalmuppvärmning trekvart före söndagens högmässa.

- Det är roligt att sjunga psalmer och det tror jag att många känner.

Låter det bättre i kyrkan?

- Det gör det. Många brukar fråga varför tonarten är så hög? Och det är inte lätt på morgonen när man är rosslig i halsen. Jag kände att det lät bättre och prästen tyckte att det klingade starkare från kyrkoraderna.

Dagarna före nyår berättade Helsingborgs Dagblad om psalmuppvärmningen.

Läs även andra bloggares åsikter om psalm, psalmsång, svenska kyrkan, kyrkan, össjö, munka-ljungby, församling

Många på matmingel i Ålidhemskyrkan i Umeå

2011-01-20T09:26:00.000+01:00

Det är i år tio år sedan Ålidshemskyrkan i Umeå började började med mat och mässa på onsdagar. Idag är det en uppskattad och välbesökt mötesplats omkring vilken många olika aktiviteter och grupper med församlingsmedlemmar i olika åldrar samlas.

För Umeåförsamlingarnas gemensamma tidning Spira berättar prästen Monica Andersson:

- Vår uthållighet med drop-in mat och en öppen fri miljö har gjort att många känner sig hemma. Barnkören som träffas före middagen drar även med sig föräldrar och syskon som kommer och äter.

Hon är värd för fem av vårens onsdagar med matmingel. Nytt för våren 2011 är att Lekrummet är öppet för de yngsta också efter middagen. Öppen också i Ungdomskaféet och den som vill är välkommen att gå med i grupperna Samtal om livet, Vuxenkatekumenat, Böneskola och Internationell grupp.

Livet i Svenska Kyrkan berättade i höstas om en annan församling där gemenskap kring mat och gudstjänst spelar en viktig roll. Läs om Kågedalens församling här.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kyrkan, församling, umeå, ålidhem, mat

Fråga konfirmanderna

2011-01-18T10:33:00.000+01:00

Sedan fem år tillbaka görs landsomfattande enkätundersökningar i Svenska Kyrkans församlingar där konfirmanderna får svara på frågor. Konfirmand 2011 har inletts. Nytt för i år är att det är en webbenkät.

Enkäten kommer att besvaras av 10.000 ungdomar. Och det är en stor andel av årets konfirmander. Tidigare undersökningar visar år från år att konfirmanderna är mycket nöjda. 9 av 10 tycker att det haft roligt som konfirmander och 2 av 3 tycker att konfirmandtiden har varit meningsfull. Och det finns församlingar där till och med 9 av 10 svarar att det varit meningsfullt att konfirmeras. Även bland de ungdomar som började med höga förväntningar blev upplevelsen ännu bättre för för var femte.

Videon är hämtad från Lunds stift i Svenska Kyrkan.

Senaste sammanställningen av svaren är från 2009. Den finns att hämta ett stycke ner på webbsidan som den här länken pekar på. (Tyvärr, tyvärr pekar länken på Svenska Kyrkans nya intranät som kräver ID och lösenord som man får från sin församling.)

Läs även andra bloggares åsikter om konfirmand, konfirmation, kyrkan, svenska kyrkan, undersökning, lunds stift

Mörby Centrum: - Stör vi? - Ja, men det gör inget.

2011-01-17T11:58:00.000+01:00

Prästen Anders Göranzon bloggar flitigt. Han är präst i Kalmar, men det händer att han lämnar hemstaden. Han reser långt: till Sydafrika. Och håller sig i Sverige: för att komma upp till Stockholm och Mörby Centrum i Danderyds församling.

Här i en bloggpost berättar han om ett positivt möte med en av församlingens diakoner.

Kyrkbänken i Mörby centrum är bemannad onsdagar kl 15-17 av präst, diakon eller annan församlingsmedarbetare. En möjlighet till samtal, att ställa frågor och få information om församlingens verksamhet. Kyrkbänken finns utanför Apoteket i Mörby centrum.

Livet i Svenska Kyrkan har skrivit om Kyrkbänken en gång tidigare. Då var det bloggen Herregud & CO som var på besök. En lika positiv rapport då från Roine Mercurio som nu från Anders Göranzon.

Läs även andra bloggares åsikter om danderyd, mörby centrum, diakoni, svenska kyrkan, kyrkan

Broby församling: Ungt kollektivboende i prästgården

2011-01-17T11:24:00.000+01:00

Idén om att göra prästgården till en kristen internationell kommunitet kom från kontraktsprosten Anders O Johansson och man sökte och fick pengar till verksamheten hos Svenska kyrkan på riksplanet. Men också de fyra församlingarna som är med i projektet, Östra Broby, Osby, Knislinge och Glimåkra församlingar har skjutit till medel.

– I dag bär sig projektet enbart med det församlingarna skjuter till, berättar Daniel Larsson för
Kristianstadbladet. Han är en av de nio unga i kollektivet.

De som bor i kommuniteten arbetar idéellt som kamratstödjare på högstadieskolor och som ledare i Svenska kyrkans ungdomsgrupper och konfirmandgrupper i Broby, Osby, Knislinge och Glimåkra som ligger i nordöstra Skåne. Som medlemmar i kommuniteten hjälps man åt att sköta huset, lagar mat och äter tillsammans. Det är regelbunden bön två gånger om dagen, som är öppen för allmänheten.

Församlingarnaberättar om Huddle in Broby på sin gemensamma webbplats. Vision för projektet finns här.

Hela artikeln i Kristianstadbladet här

Foto: Lotta Neurén

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kyrkan, broby, ungdom, ungdomar, mission

Rättvis församling handlar rättvist

2011-01-13T12:06:00.001+01:00

Så här berättar diakon Carina Blomqvist Liljegren i Foss-Sörbygdens pastorat, Göteborgs stift på webbplatsen för Kyrka för Fairtrade:

Vårt arbete med Fairtrade tog fart i och med att kyrkans second hand affär började sälja rättvis handels varor. Vi säljer fortfarande varor i affären och nu har vi även ett stort skåp i Foss församlingshem. I pastoratet har vi organiserat församlingskvällar om rättvis handel, mycket inriktat på Sri Lanka där jag var januari 2010 med Röda Korsets Folkhögskolas rättvis handels kurs.

På Munkedals julmarknad i kommunhuset och kommunens seniorsmarknad medverkade vi och sålde rättvis handel varor. När jag såg att diplomeringen Kyrka för Fairtrade fanns tog jag upp det med kyrkoherden och kyrkorådet och de tog beslut om att pastoratet skulle ansöka.

Sista söndagen i augusti 2010 blev vi en diplomerad Kyrka för Fairtrade. Jag är jättestolt över diplomeringen och över att vi är först i Göteborgs stift. Det känns skönt att både personal och frivilliga är aktiva i arbetet med rättvis handel och att vi kan stötta varandra i det viktiga arbetet.

Hitta mer information om kriterier och diplomering här.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, internationellt, fairtrade, miljö

Östervåla: Volontärprojekt med second hand och kafé

2011-01-13T11:37:00.000+01:00

Solrosen heter en second-handbutik och kafé i Östervåla i Uppland. Det startade för ett år sedan, men nu utökas verksamheten med ett volontärprojekt. Verksamhetsledare är Eva Dahlén-Persson och hon arbetar tillsammans med Svenska kyrkan, Lions i Tärnsjö/Östervåla och studieförbundet Bilda.

– Vi vill knyta till oss människor och organisationer i bygden som vill göra insatser av olika slag. Det behövs goda krafter som verkar för att motverka utsattheten och att stärka sammanhållningen i bygden, säger Håkan Nilsson, kyrkoherde i Östervåla Harbo pastorat till Uppsala Nya Tidning.

Kristinehamn: Skärgårdskapellet

2011-01-06T18:45:00.000+01:00

Metodistkapell byggt 1895, stod tidigare vid Värmlands Säby, invid torpet Lötmossen. 2005 påbörjades nedmontering och hela kapellet flyttades i delar till sin nuvarande plats intill Svenska kyrkans sommarhem vid Picassoudden i Kristinehamn.

Hela arbetet utfördes av föreningen Skärgårdskapellet. Och så återinvigdes kapellet av biskop Esbjörn 20 juni 2010.

Kapellet som ligger i Kristinehamns församling har en egen webbplats med text och många bilder om historien, arbetet och invigningen.

Drivande kraft i detta ideella projekt har varit diakonen Pelle Svedberg. Och det är han som hållit Livet i Svenska Kyrkan informerad om de olika händelserna i projektet. Nu flyttar Pelle till Örebro och Mikaels församling. Undrar just vad han kommer att hitta på där?

Kyrkoherde i Örebro: Vissa avhoppare kommer tillbaka

2011-01-02T15:46:00.000+01:00

I en intervju för Sveriges Radio Örebro berättat kyrkoherden i Nikolai församlingar att han möter människor som hoppat av Svenska Kyrkan men nu kommer tillbaka.

Församlingarna i Örebro gjorde för några år sedan en undersökning där 100 som sagt upp sitt medlemskap i Svenska Kyrkan det senaste året fick frågan om de kunde tänka sig bli medlemmar igen. Då svarade varannan att det var tänkbart.

Om skälen för att säga upp sitt medlemskap säger Ingemar Söderström till Sveriges Radio:

– En del säger att man inte har råd helt enkelt. Man sitter kärvt åt ekonomiskt, och tycker inte att man vill prioritera att vara medlem i kyrkan. En och annan säger ju att jag är inte religiös, eller jag har inte intresse och så.

Och det han säger stämmer väl överens med flera undersökningar som gjorts inom Svenska Kyrkan på senare år. Ekonomiska skäl för att inte vara medlem överväger och en stor grupp avhoppare är unga män.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kyrkan, utträden, tro, ekonomi

Svenska Kyrkan 2010 - en krönika

2010-12-29T14:04:00.000+01:00

Kalenderåret går mot sitt slut när ett nytt kyrkoår fortfarande är ungt. Välkommen att vara med och bidra till en krönika om hela livet i Svenska Kyrkan 2010. Följ den här länken till Forum i communityn och nätverket Livet i Svenska Kyrkan.

Skriv kort eller långt, med eller utan egna länkar och bilder, om livet i din församling och ditt stift under året som gått. Vilka är händelserna du vill minnas? Vilka beslut var du med om att fatta? Vad var du engagerad i? Vilka människor mötte du? Bidra med det som visar på bredden och djupet.

Läs även andra bloggares åsikter om årskrönika, krönika, svenska kyrkan, kyrkan, församling

Lund: - Det var mäktigt, säger Thomas 49 som konfirmerade sig i somras

2010-12-23T07:14:00.000+01:00

Eva och Thomas är två ideella ledare i den grupp av katekumener på en vuxenväg till tro som samlas i Helgeands församling i Lund. Sydsvenskan har intervjuat dem.

- Vi lever i en ytlig tid, jag tror det är ett skäl. Det handlar mest om karriär och utseende. Men jag tror det finns andra behov. Och behov av att diskutera djupa frågor. Men var och med vem gör man det?

Katekumenerna i Lund och andra delar av landet blir allt fler. Och allt fler församlingar erbjuder grupper för vuxna som vill samtala om livet och tron och hitta vägen tillbaka till livet som kristen.

Mer om Katekumenatet på Svenska Kyrkans gemensamma webbplats.

Hällefors: Gubbarna fixar julbordet

2010-12-22T10:01:00.000+01:00

Hällefors-Hjulsjö församling kör med matkurs för gubbar. Arne Rubin och Bosse Gustavsson är kockande ledare. Arne är också kyrkoherde i församlingen. Nu i december är det julbordets rätter som gubbarna tränar på. Programmet börjar med en kopp kaffe och slutar med man slår sig ner vid bordet för att äta tillsammans och avgöra resultatet.

Nerikes Allehanda berättar mera

Klicka vidare till Nerikes Allehanda och se de käcka kepsarna gubbarna på matkursen har på knoppen.

Sollentuna: En julbok och en CD till alla hem i församlingen

2010-12-20T20:27:00.000+01:00

Kyrkporten heter Sollentunas församlings tidning sedan många år. En jämförelsevis påkostad församlingstidning med en stor upplaga i en stor församling. Nu i advent konverterades Kyrkporten till en Julbok och med den en CD där församlingens körer sjunger julens sånger. Hela paketet har delats ut som en julgåva till alla hem i Sollentuna.

Julboken innehåller bland annat julevangeliet, artiklar om julen – dess uppkomst och historia – en saga om Helga Hund av Lars Collmar, korsord, recept och böner som hör julen till.

Församlingens kyrkoherde Anders Roos berättar Sollentuna församling inspirerades av en motion till Svenska Kyrkans kyrkomöte om en julbok till alla hem i hela Sverige. Den motionen sa kyrkomötets majoritet nej till.

En annan julbok har bloggen Livet i Svenska Kyrkan berättat om, den som församlingarna i Skövde gjort tillsammans: en bok med böner insamlade i församlingarna. Den fick titeln En kraft som vill bära

Följ länken till en hela Julboken från Sollentuna församling som en PDF

Kiruna: Ett skruvat och rockigt julspel

2010-12-16T15:00:00.000+01:00

Rockaren får en uppenbarelse i det annorlunda julspel som idag har premiär i Jukkasjärvi församling och spelas för ungdomar som går i högstadiet och första året på gymnasiet i Kiruna kommun.

Församlingen har anlitat Johannes Timander, som nyligen gått ut estetlinjen och är nominerad till årets Kirunabo. Han producerar julspelet. Grunden är naturligtvis julevangeliet, men Johannes har ”skruvat till” berättelsen på ett spännande sätt, berättar församlingens diakon Ingert Rauhala Öhberg för Luleå stiftswebb.

Läs även andra bloggares åsikter om rock, musikal, julspel, ungdom, kiruna, jukkasjärvi, svenska kyrkan, kyrkan

Gävle: Oh My God!

2010-12-16T14:53:00.000+01:00

Med den hösttermin som snart är slut drogs ett skolprojekt igång av Svenska Kyrkans församlingar i Gävle. Projektet ska hitta nya vägar för existentiella samtal med ungdomar som går på gymnasiet. De medarbetare som jobbar för projektet använder mötesplatser som redan finns i skolvärlden och tänker sig att skapa nya. Man söker samarbete med skolledare, lärare och fritidsgårdar. Projektet finansieras till en del med rikskyrkliga pengar och det kommer att pågå under tre år.

Målet är att ge gymnasieungdomar i Gävle möjlighet att reflektera över sina liv, val och värderingar. Att
hitta mötesplatser och arenor som gör dessa samtal möjliga. Projektet ska jobba med spontana samtal som bygger på närvaro och förtroende. Och projektet ska drivas i samarbete med skolan, genom lektionsmedverkan, temadagar och samtalsgrupper. Det ingår också satsningar på kultur och aktiviteter med social inriktning.

I september stod projektgruppens medlemmar som matchvärdar när Gefle IF spelade boll mot Brommapojkarna. Och i slutet av oktober anordnades en skrivarverkstad med musikern och låtkrivaren Tommie Sewón. I november gjorde Jonas Helgesson uppskattade framträdande på flera skolor.

Oh My God har en egen plats på webben och finns på Facebook med en grupp.

I oktober ägnade biskop Ragnar uppmärksamhet åt projektet i sitt visitationstal.

Uppsala: En annorlunda julkrubba i Gottsunda

2010-12-15T22:09:00.000+01:00

På biblioteket i Gottsunda centrum finns i år en julkrubba utifrån temat Abrahams Barn där kristen och muslimsk tradition möts. Runt krubban finns texter om Jesus i krubban ur både Bibelns Lukasevangelium och ur Koranens sura 3. Båda texterna finns på originalspråk och på svenska. Det är ett samarbete mellan Gottsunda församling, Kristallens öppna förskola och Gottsundabiblioteket. Man vill på detta sätt visa på det gemensamma i kristen och muslimsk tro och öka förståelsen. Abrahams Barns julkrubba syftar till att erbjuda barn, ungdomar och vuxna ett tankeväckande och gränsöverskridande möte.
Gottsunda församling erbjuder visningar för grupper från förskolor, skolor och andra intresserade.

Foto: Kristina Lemos Mer info: Carina Fredriksson, pedagog, telefon 018-430 38 35, carina.fredriksson@svenskakyrkan.se

Läs även andra bloggares åsikter om julkrubba, uppsala, abraham, jesus, islam, kristendom

Hela pressmeddelandet från Gottsunda församling

Stickprojektet i Ersboda

2010-12-15T15:43:00.001+01:00

Under hösten har det pågått ett stickprojekt på Ersboda i Umeå. Många människor har stickat varsin ruta som sedan resulterat i två filtar och en kudde som går under namnet ”Mångfald berikar”.

Svenska Kyrkans egen tidning i Umeå heter Spira. Från den kommer fotot som Peter Lindegren tagit.

– Vi vill visa att tillsammans blir vi bättre! Tanken bakom detta var att göra något synligt, positivt och gemensamt i bostadsområdet som också visar på att mångfald berikar. Dessa färggranna rutor blir något nytt när de sätts ihop, säger Kersti Sundquist, diakon i Ersbodakyrkan.

De färggranna resultaten består av 370 rutor i olika färger, mönster och kvaliteter. Olika personer har uppmanats att sticka en ruta som är tio gånger tio centimeter som sedan sytts ihop till två filtar och kudde. Trettio personer har deltagit i arbetet och lämnat in sina rutor till kyrkan, slöjdföreningen, ABF eller biblioteket.

Kersti Sundquist från Ersbodakyrkan och Christina Hedström från ABF har drivit idén som sedan har spritts via Nätverket ”Vi tillsammans” som arbetar med barn och unga på Ersboda.

Filtarna och kudden visades upp på Ersbodabiblioteket fram till går. Då lottas alla ut bland dem som varit med och stickat och sytt ihop filtarna.

Att organisera en församling med känsla

2010-12-13T17:57:00.000+01:00

Jag fångar upp en för mig ny uppsats med god hjälp av det automatiska mejlet som filtrerar uppsatser från svenska universitet och högskolor åt mig. Uppsatser.se är verklig en av toppentjänstermna på webben.

Uppsatser jag hämtar hem har den här titeln:

Att organisera med känsla : en fallstudie av hur en intern organisation inom Svenska Kyrkan, och dess problem, kan förstås.

Svenska Kyrkan beskrivs i uppsatsens inledning som en stor religiös rörelse i Sverige men som också utgör en stor organisatorisk enhet med ca 25 000 anställda. Med etnografens metoder har

Åsa Magdalena Rydhard studerat ett pastorat inom Svenska Kyrkan med 70 anställda medarbetare fördelade på tolv mindre arbetsplatser. Hantering av känslor utgör en stor del av kyrkans profession, som en tjänst riktad till församlingsbor och omgivande samhälle. Uppsats frågar sig vilket utrymme känslor har inom kyrkans interna organisation och hur kan man förstå dessa känslors betydelse. Syftet är att med ett kulturanalytiskt perspektiv utreda en kyrklig organisations karaktär som arbetsplats, med fokus på de känslor som uppstått i samband med att en ny organisationsplan införts.

Det är metoderna och dem dem infallsvinkeln som gör uppsatsen till en intressant läsning.

I uppsatsen ställs flera frågor: Hur kan man förstå de starka känslor som kom till uttryck i organisationens dagliga liv på grund av organisationsplanen? Vilka var problemen med den nya organisationsplanen? Hur kan man förstå orsaken till dessa problem? Hur kan man förstå organisationsplanens roll i organisationen? Vilka konsekvenser har förståelsen av denna organisations specifika karaktär för arbetet med att organisera och leda densamma?

Utgångspunkten för uppsatsen är att organisationen är formad och definierad av deltagarna själva i form av ett socialt nätverk, som får sin egen karaktär eftersom det konstruerar sin egen specifika verklighet. Då individens berättelser förmedlar viktiga sanningar om gruppens föreställningar om livet har arbetet med att analysera och förstå prat varit vitalt för förståelsen av organisationens värderingar, sammanhang och meningsskapande. En viktig nyckel till förståelsen av vad som menas är att förstå de känslor som är inbäddade i arbetsgruppens relationer och individens uttryck.

Åsa Magdalena Rydhard kommer fram till att ett pastorat, en församling är en kyrklig organisation som utgör ett emotionellt nätverk med - vad hon kallar - en gestaltande verksamhet som verkar likt en metafor för sina medlemmar men också för samhället i stort. Pastoratets unika karaktär som emotionellt nätverk är viktigt att ta hänsyn till i arbetet med management. Det påverkar valet av metoder i arbetet med organisationsutveckling, ledarskap och kommunikation.

En annan slutsats i uppsatsen är att en organisationsplan inte kan förstås som en instruktion eller karta utan bör förstås som en metafor för organisationen och behöver därför konstrueras i enlighet med organisationens värderingar, vanor och världsbild. En viktig tes som skulle behöva uppmärksammas mycket mer inom Svenska Kyrkan än vad som varit fallet under senare decennier.

Läs även andra bloggares åsikter om medarbetarskap, management, etnografi, svenska kyrkan, kyrkan

Umeå: Kyrkfönster av plast

2010-12-07T14:42:00.000+01:00

Unga församlingsbor ställer ut kyrkfönster ställer ut på Stadsbiblioteket i Umeå. Svenska Kyrkans tidning Spira berättar om de många fönstren. En del målade på byggplast, andra gjorda med silkespapper.

Läs mer i Tidningen Spira på nätet

Foto: Peter Lindegren

Läs även andra bloggares åsikter om umeå, svenska kyrkan, konst, kyrka, barn

Diakonen Jan Johansson är en snäll och jobbig typ

2010-12-06T11:24:00.000+01:00

Svenska Kyrkans magasin Amos är delas i dagarna ut till en halv miljooo.ooon hem på många orter runt om i landet. I det senaste numret intervjuar Göran Tonström sin vän diakonen Jan Johansson i Linköping.

Läs hela intervjun här: – Ibland förlitar jag mig på det ovetenskapliga i att ett under ska ske. Inte sällan inträffar det undret och ingen blir då mer förvånad än jag.

Amos är en av Sveriges största tidningar med en upplaga på runt halvmiljonen varje nummer.

Inte mycket klår gratistidningen med en upplaga på 500 000. Tänk att så fantastisk läsning finns så tillgänglig för så många. Amos handlar om livsfrågor och kristen tro med avstamp i det allmänmänskliga. Som redaktionen skriver:

Relationer, livsval, människovärde. Ämnen som humor, ånger, snällhet, arbetslöshet, vänskap, vrede, sorg och längtan. Vi har utvecklat vårt eget sätt att göra magasinsjournalistik av eviga frågor. En blandning av högt och lågt, humor och allvar i reportage, intervjuer och kommentarer. Du kan fråga prästen, tävla om religiösa prylar och höra kändisen svara på frågor som andra tidningar inte ställer.

Amos ges ut av Berling Press AB, som också ger ut Kyrkans Tidning och Sändaren, och ägs av Svenska Kyrkan och Svenska Missionskyrkan. Det kommer sexnummer om året och har omkring 25 olika lokala editioner. Första numret kom ut till påsk 2001, så nästa år firar Amos tioårsjubileum.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, amos, journalistik, kommunikation, diakoni, linköping

Lokala julkampanjer i Svenska Kyrkan

2010-12-03T11:51:00.002+01:00

Välkommen in i värmen i Örebro och Strålande Jul i Skövde. På flera håll inom Svenska Kyrkan tar församlingar fasta på att budskap och relationer förstärks när man går från det allmänna och något avlägsna till det lokala och nära tilltalet. Så gör man till exempel i Skövde och i Örebro. Och på så sätt förstärker man och bidrar till den stora insamlingen från Advent till Trettondagen som pågår i hela Svenska Kyrkan under det nya namnet Hela Världen (Det som förut var Svenska Kyrkans Mission). "Nu tändas tusen juleljus" är det nationella temat i år för hela Svenska Kyrkan.

Församlingarna i Skövde samlar sig kring temat Strålande Jul. För julen är verkligen en strålande idé. Prästen Karin Långström Vinge skriver så här i församlingarnas gemensamma tidning som delats ut till alla hem i Skövde:

Prova att låta ditt ansikte lysa mot någon annans ansikte - och se hur du får stjärnglänsande blickar tillbaka! Monstervärlden kommer inte att förvandlas till mönstervärld förrän Gud skapar en ny himmel och en ny jord, men till dess har vi uppdraget att vara Guds händer, Guds fötter, Guds öron och ögon på jorden. Helt enkelt - vi behöver hjälpas åt att låta julen stråla. Har du tänkt ljuset? (Hela Karins text på hennes blogg)

Församlingarna i Skövde har under året som gått uppmärksammat att hela 2010 haft bön som tema i Svenska Kyrkan. Det har funnits en särskild bänk för bön och tankar i Sankt Johannes kyrka och det har arrangerats pilgrimsvandringar i somras med mycket bön. Och så har man samlat skövdebornas böner till en bok som fått titeln En kraft som vill bära. Den finns nu till försäljning i församlingarna.

Välkommen in i värmen! säger församlingarna i Örebro. Här syns och hörs kampanjen som mest från Andra söndagen i Advent 5 december. Då finns Svenska Kyrkan med som en av värdarna på Sveriges största utomhuskonsert - O, Helga Natt, mitt på Stortorget med Sankt Nicolai kyrka som fond. Under konserten finns medarbetarna från församlingarna på plats för att möta de som kommer för att sjunga in julen och lyssna på musik och sång. Tillägg 16 december: 6000 muggar med varm chocklad gick det åt den här söndagen och nästan lika många tygkassar med ikonbild på. Läs mer och se bilder här.

Örebroarna kommer också att inbjudas till ljus och värme i biomörkret under hela december, då församlingarna visar reklamfilm. På församlingarnas gemensamma webbplats finns pysselhjälp med julbudskap. Vill du göra din egen ängel? Mall och enkla instruktioner finns på webbplatsen.

Läs även andra bloggares åsikter om jul, insamling, svenska kyrkan, örebro, skövde

Ung mässa i Örebro

2010-12-03T11:29:00.000+01:00

Ungdomar och deras ledare i Svenska Kyrkans församlingar i Örebro skapar UngMässor tillsammans. 6-7 januari 2011 åker en grupp ut från staden till församlingarnas egen gård Solliden för att arbeta vidare med att utveckla de här gudstjänsterna.

UngMässa firas en söndagskväll i månaden i S:t Nicolai kyrka i Örebro.

Samordnare för UngMässorna är Peter Tikkanen 070-340 96 00 eller peter@dbdmusic.se

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, ungdom, gudstjänst, örebro

Fler adventskalendrar och levande julkrubbor

2010-12-02T12:51:00.001+01:00

I lördag före Andra söndagen i advent återkommer den levande julkrubban för andra året i rad på torget i Lidköping. Det är med andra ord på god väg att bli tradition. Kommer kamelen tillbaka i år?

I Snavlunda ordnade församlingen en adventsvandring för skolbarnen. Också i Kävlinge församling inbjöds barn till en levande julkrubba. Men där höll det på att gå snett. En övertolkning av Skolverkets besked kunde ha fått ett kommunalt förbud för barnen att gå till kyrkan. Enligt Sydsvenska Dagbladets beskrivning redde det ut sig i sista minuten. En annan församling i Lunds stift, Skurups församling har ett julspel för skolbarnen, som Ystads Allehanda berättar om.

I Öregrund i Roslagen har konfirmanderna tillsammans med kyrkoherden skapat en adventskalender. Varje dag kommer ett fönster någonstans i Öregrund att avtäckas, som en ny lucköppning fram till julafton. En liknande fönsterkalender i Umeå har Livet i Svenska Kyrkan redan uppmärksammat. Idag har Kyrkans Tidning i pappersupplagan ett reportage om den adventskalendern.

Använd gärna kommentarfältet för att berätta om fler adventskalendrar, julspel och levande julkrubbor.

Läs även andra bloggares åsikter om adventskalender, julkrubba, svenska kyrkan

Umeå: Adventskalender i Mariakyrkan fönster

2010-11-29T12:10:00.000+01:00

Varje dag visas en ny bild av adventstid och jul i ett av fönstren på Mariakyrkan i Umeå. För Västerbottens-Kuriren berättar diakonen Carola Malmhed om den speciella kalendern:

- Det är roligt att så många engagerar sig i adventskalendern. Det är barnfamiljer, pensionärer, grupper från Öppen Gemenskap och Cafe Vaniljdrömmen som bland många andra som vill visa sin bild av jul och advent.

Finns det fler liknande adventskalendrar i Svenska Kyrkan? Berätta vad du vet i kommentarfältet?

Piteå församling: En mötesplats för unga när ungdomsgården lades ner

2010-11-23T22:56:00.000+01:00

I Piteå ingen ungdomsgård sen Regnbågen lades ner förra året. Kommun valde att flytta ut ungdomsverksamheten ut i byarna, men på Kyrkcenter i centrala Piteå lyser det fortfarande i ungdomslokalerna. Här är Svenska Kyrkans Unga är en mötesplats de unga.

- När man kommer till kyrkans unga ska man känna sig omtyckt och känna att det finns vuxna som bryr sig om. Man ska också ha möjlighet att växa i sin tro, men även som människa. Varje träff avslutas med en aftonbön, det är ett väldigt bra sätt att avsluta kvällen på, säger Peter Werner till Piteå-Tidingen.

Lär dig mer om Piteå församling

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, livet i svenska kyrkan, piteå, svenska kyrkans unga

800 firade gudstjänst tillsammans i Conventum i Örebro

2010-11-23T10:41:00.000+01:00

- Bara genom att mötas och prata tillsammans är mycket vunnet, säger församlingspedagogen Andreas Axinge till SVT Tvärsnytt. Kyrkoherden Lars B Stenström säger att Svenska Kyrkan i Örebro mår bra och kan bli bättre, genom att se över sitt språk och bli bättre i mötet med människor. Linköpings stift blivande biskop Martin Modeus var en av huvudtalarna när örebroförsamlingarna höll konvent i Conventum.

På domsöndagen gick bussar från stadens kyrkor och församlingarna höll en gemensam mässa med 800 gudsjänstfirare i Örebros mässhall.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, örebro, gudsjänst, martin modeus

2010-11-22T21:43:00.000+01:00

Svenska Kyrkans församlingar i Örebro möttes till samråd, ett slags konvent om man så vill på kongresscentret Conventum den gångna helgen. Och man firade en stor mässa tillsammans igår söndag.

SVT Tvärsnytt var där och rapporterade
Nerikes Allehanda bevakande och visar ett bildspel.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, gudstjänst, örebro

Storfors församling: Hårdrockmässa ut på turné

2010-11-18T12:47:00.002+01:00

Både Martin och John har på sig svarta t-shirtar med texten Heaven Metal – Judgement Day Tour, Olle Carlesjö har matchat prästskjortan med slitna jeans, rapporterar NWT från Storfors församling.

Förutom vanliga rocklåtar kommer bandet Broken Sticks att spela tre psalmer i rocktappning nu ikväll torsdag 18 november. Det blir Härlig är jorden, O store Gud och Pärleporten. Själva mässan inleds med att prästen Olle Carlesjö bytt ut den gamla 1100-talsmelodin till Kiss-låten I was made for loving you.

Sen ska Härdrockmässan på turné i Karlstad stift. Först till Åmål, Grums och Karlstad.

Sveriges radio rapporterar från Storfors församling
Storfors kommun berättar om Hårdrocksmässan
TVPlay visar ett reportage från Storfors församling
Svenska Kyrkans Unga i Karlstad stift bloggar om Hårdrockmässan

Storfors församling finns på Facebook.

Läs även andra bloggares åsikter om musik, svenska kyrkan, storfors, hårdrock

Ny bok om församlingens kommunikation - recensionen

2010-11-17T17:53:00.001+01:00

Den nya dialogen - en bok om kommunikation i Svenska Kyrkan av Tomas Linbom

Författarens egen programförklaring är att det här är mer än en kommunikationsbok: Det är en bok om församlingsutveckling. Och det vill jag mena är en varudeklaration som har täckning. Tomas Lindbom ägnar uppmärksamhet åt det här med omvärldsbevakning, organisationsutveckling och verksamhetsplanering med mål och strategi. Han pekar ut nya sätt att uttrycka det kristna budskap som är Svenska Kyrkans ärende och skriver om de allra nyaste kanalerna för människor att nå varandra med.

Tomas Lindbom har en till helt övervägande del positiv framtidssyn när det gäller Svenska Kyrkan och församlingslivet. Han har skrivit en lärobok där hans egen personliga vandring med kyrkan lyser igenom på flera ställen. Det personliga engagemanget stärker boken och gör att man som läsare manas att ha överseende med några passager som man med ett mer kritiskt öga annars kunde ha hängt upp sig på.

Det här är boken som argumenterar för nya sätt att uttrycka kyrkans tro och budskap och välkomnar nya kanaler för att människor ska nå fram till varandra. Tomas Lindbom drar dig inte för att kritisera den utbredda och etablerade dagspressannonseringen som kostar Svenska Kyrkan stora pengar.

En av flera bra saker med boken är att flera röster får komma tilltals. Författaren är generös med citat och har intervjuat människor som arbetar med kommunikation i olika sammanhang: en informationsdirektör på Vägverket får samsas mellan pärmarna med en vice vd på bokförlaget Gleerups, några forskare och (räknar jag rätt) ett tiotal församlingsmedlemmar från norr till söder.

Den nya dialogen kan mycket väl ge anledning till en bokcirkel i församlingen med anställda medarbetare, kyrkoherden, ett par förtroendevalda och mycket gärna några medlemmar som är volontärer. Tomas Lindbom har en lika riktig som ovanlig utsaga om Svenska Kyrkan: Hon har en platt organisation. Och det ger goda förutsättningar för dialog och nya sätt att kommunicera.

I början av boken inbjuder författaren till respons och kunde därför ha stoppat in lite mer av sina kontaktuppgifter. Men egentligen gör det ingenting. Det går att googla på hans namn och hitta honom för att tycka till om det man tyckte om.

Tomas Lindbom rekommenderar en fri läsning av boken, där man som läsare kan dyka ner i just det kapitel man tycker verkar mest intressant och inte alls behöva läsa i ordning från fram- till baksida. Bra och det får mig att önska hela boken som en webbplats med många ingångar och dessutom plats för kommentarer och en massa länkar in och ut.

Den här boken är utgiven av Seglora Smedja och finns att köpa hos flera nätbokhandlare (om den nu inte finns i din vanliga bokhandel). Den kostar 152 kr hos Kulturbutik den 17 november 2010

Seglora Smedja länkar tillbaka till Livet i Svenska Kyrkan.

Läs även andra bloggares åsikter om böcker, kommunikation, svenska kyrkan, dialog, tomas lindbom

Volontäråret i Svenska Kyrkan - en hotad institution

2010-11-17T16:37:00.000+01:00

För mindre än två dygn sedan öppnades Facebooksidan Rädda Volontäråret. När den här bloggposten skrivs har redan över 500 människor anslutit sig till sidan för att ge Volontäråret i Svenska Kyrkan sitt stöd. När statliga Ungdomsstyrelsen drar in sitt stöd behöver kyrkostyrelsen och kyrkomötet täcka upp så att verksamheten kan fortsätta.

Många skriver nu personligt om vad Volontäråret (tidigare Diakonala Året) har betytt för dem, deras församling och för Svenska Kyrkan. Deras ord är församlingsberättelser och berättelser av människor som tar sitt medlemskap i Svenska Kyrkan på allvar, med engagemang och glädje. Måtte budskapet nå fram till kyrkostyrelsen och de runt omkring ledamöterna där som har makten att påverka.

Att jag gjorde volontäråret har betytt mycket både för min tro och för den människa jag är i dag. Jag fick möjlighet att växa utifrån där jag var just då, blev sedd, fick utmaningar och blev tagen i anspråk på ett sätt som jag inte mött tidigare. Volontäråret behövs i Svenska kyrkan, både för de ungas skull och för Svenska kyrkans församlingars. Blir bara så arg över att detta inte tas på allvar. Jag jobbar just nu som församlingspedagog och mitt liv hade blivit något helt annat om jag inte fått vara med om de möten och erfarenheter som Volontäråret innebär. Vi som kyrka måste våga satsa på barn och unga och låta de få synas inte bara i text utan också i pengar och handling.

Maria Wingård, församlingspedagog i Enköpings församling

Jag är förvånad över att något så etablerat och väl fungerande kan bli ifrågasatt! Volontäråret hjälper unga att se en framtid i kyrkan , antingen som anställda eller frivilliga medarbetare. Vi har och har haft ett långt pärlband med goa, duktiga och engagerade ungdomar som verkligen gjort en insats för församlingen! Det är bara att säga tack!

Cecilia Carlsdotter

Nästa år är det volontärår i hela världen. FN firar 10 årsjubileum för Volontäråret 2001 och EU-kommissionen har proklamerat Volontärår 2011. Vore illa om Svenska kyrkan skulle tappa sitt Volontärår nu när alla andra börjar fatta hur viktigt det är inte bara för unga, utan för alla människor av god vilja, att göra sitt volontäruppdrag.

Cina Kedwall, Gävle

Tack vare Volontäråret är jag nu distriktsordförande för Svenska Kyrkans Unga i Härnösands stift, vik. församlingsassistent i Svenska kyrkan i Arnäs församling och ser min framtida yrkesbana inom Svenska kyrkan. Volontäråret gav mig mycket och jag hoppas att ännu fler ska kunna få gå den vägen. Volontäråret är verkligen en möjlighet att få testa på, få lära känna Svenska kyrkan på ett helt annat plan än som "bara" en deltagare i verksamhet.

Sofia Strinnholm

Mitt volontärår 2008/09 betydde grymt mycket för mig, det kan alla som känner mig intyga. Volontäråret gav mig en chans att i lugn och ro hitta mig själv utan att genast kastas in i ett osäkert studentliv. Nu lär jag mig spela orgel och siktar på att bli kantor, inspirerad av mina kollegor från volontärårstiden! Jag hoppas verkligen att Volontäråret får finnas kvar i framtiden.

Anna Lindquist

Med risk för att bli beskylld för att ha lillebrorskomplex, men känns inte nedläggningsbeslutet väldigt mycket som ett Stockholm/Uppsala-beslut?! I Göteborg har Volontäråret alltid varit en succé! Ser man tillbaka på historien har vi alltid haft många ungdomar som velat vara hos oss, men även församlingarna har varit glada och villiga i att ta emot ungdomar. Anledningen till att jag anklagar Stockholm/Uppsala är att Volontäråret har alltid varit svagt i den delen av landet, och följdaktligen blir nedläggningen det ett logiskt beslut att ta. Dock är det utifrån ett östkustperspektiv. Hade Kyrkans hus legat i Göteborg hade detta aldrig kommit på tal.

Henrik Brosché

Som kyrkoherde i Svenska kyrkan sen 20 år kan jag bekräfta hur välsignat volontäråret har varit. Att lågprioritera eller lägga ner verksamheten är att såga av den gren man sitter på. Jag hoppas (skulle vilja våga tro) att förnuftet ska segra så att verksamheten kan fortsätta!

Mikael Hirsch, kyrkoherde i Arbogabygdens församling

Jag arbetar bl.a med rekrytering av församlingspedagoger och ledarutbildning för unga ledare i Strängnäs stift. I detta arbete med inrikting på att svenska kyrkan skall stå väl rustad inför framtiden (hur den nu kommer att se ut) så är volontäråret en mycket viktig del. Om volontäråret läggs ned så utarmas rekryteringsgrunden för de unga människor som vill arbeta i Svenska kyrkan. Självklart fyller volontäråret en massa andra viktiga funktioner också för den enskilde och för Svenska kyrkan och evangeliet.

Nils-Åke Carlsson, stiftspedagog i Strängnäs stift

Jag är en av dem som inte skulle ha varit i kyrkans tjänst om inte Volontäråret (Dåre-året som det kallades då) funnits. Hamnade i Lund, Skåne, i en fantastisk församling där jag lärde mig mycket nyttigt. Både om församlingen och mig själv. Och jag blev kvar i staden efter mitt år. Var medlem i ungdomsgruppen i många år under mina studier och är nu sedan snart 4 år i tjänst som präst. Tror att vi är fler än 5% som numera jobbar i församlingar på ett eller annat vis, tack vare dåre-/volontäråret. Vi behöver Volontäråret om vi ska kunna få in nya unga människor i kyrkan!

Niclas Thoor

Volontäråret är awesome, inte en chans att det får läggas ner! Bara efter 3 månader i min församling så känner jag verkligen att detta är det bästa beslut jag någonsin tagit, att få lägga ett år av mitt liv till att få jobba i kyrkan.

Matilda Svensson

Nu i min församling har vi två döva volontärer och det är omistligt både för oss och för dem. Jag förstår inte varför volontäråret ska läggas ned, det är en av de saker som Svenska kyrkan har gjort bäst!

Anders Burman, diakon i Nikolai församling Örebro

Läs även andra bloggares åsikter om volontäråret, svenska kyrkan, kyrkan, kyrkopolitik

174 artiklar och fler än två i 60 olika ämnen

2010-11-16T15:17:00.001+01:00

Bloggen Livet i Svenska Kyrkan får påfyllning vecka för vecka, dag för dag med berättelser om församlingsliv runt om i Svenska Kyrkan. Under det första året har det blivit 174 artiklar och fler än två i 60 olika ämnen.

Uppe till vänster på bloggen finns en sökruta. Testa att använda den för att finna artiklar om de frågor du är engagerad i och intresserad av.

Ett stycke ner i högerspalten finns ett ämnesorden listade. Klicka här och du får artiklarna som är taggade med just de orden presenterad för dig.

Kommentera gärna både nya och lite äldre artiklar. Nätverket Livet i Svenska Kyrkan ger plats för samtal och diskussioner i Forum.

I högerspalten finns också den långa länklistan till webbsidor som är resurser för en medarbetare i Svenska Kyrkan. Använd det som finns här och bidra gärna med fler webbadresser. Mejla tips till martin.garlov@svenskakyrkan.se

Den här bloggen länkar till kunskapsbanker som 24tretton och Kommunicera mera och Landsbygdsutveckling, för att ta några exempel.

Höör: Keltisk gudstjänst

2010-11-16T07:53:00.001+01:00

På den helige Andreas dag, Saint Andrew's Day 30 november firas en keltisk mässa i Höörs kyrka. Kl.18:20 startar gudstjänsten med musik. Efter gudstjänsten serveras skotskt fika, som består av shortbreads & tea.

Nyss hemkomna resenärer berättar om sin resa till Skottland och det bjuds på musik och sång. Pubmat och mer sång och musik blir det i församlingshemmet efter gudstjänsten.

Oats & Barley medverkar vid båda tillfällena. Gudstjänsten leds av Gullbritt Sörensen.

Gratis rum i levande församling

2010-11-16T07:23:00.000+01:00

En god berättelse återgiven av tidningen Dagens Carl-Henric Jaktlund hör hemma här i bloggen Livet i Svenska Kyrkan. Den handlar om en församling som tar ut en hyra när församlingens lokaler hyrs utan att någon medarbetare från församlingen medverkar och där det är gratis att vara i församlingshemmet och kyrkan för grupper som tackar nej till församlingsmedarbetarnas medverkan.

I takt med att församlingar i Svenska Kyrkan oftare får ta ställning till andra sätt att finansiera församlingslivet än med medlemsavgifter gäller det att prissätta rätt saker och på rätt sätt. Då är det sällan det som är lätt att sätta pris på som ska ha prislapp. Och inte heller de nya verksamheterna man ska ta betalt för.

Gratis skolavslutning med pedagoger, präst och musiker på plats, men om rektorn inte vill se dem där - ja då är det rätt att ta ut en hyra. Konfirmandläger bör inte kosta något för konfirmanden och hennes familj utan bör ingå i medlemsavgiften. Men kanske kulturprogrammet med den kände författaren är värt att ta ut en peng för.

En fallgrop kan vara att ta ut små avgifter där administrationen av dessa blir en högre kostnad. Lägg till det en försämrad godwill och det blir en ren förlustaffär för församlingen. Bättre då att sätta pris på det som människor kommer att uppvärdera, just därför att de får lägga en slant på det.

Vilken strategi har man i din församling när det gäller avgifter? Och hur gör ni med uthyrning av församlingshemmet och kyrkan? Kommentera gärna den här bloggposten eller skriv några rader till martin.garlov@svenskakyrkan.se och berätta.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kyrkan, lokaler

För bra för att göra reklam för: Gud och spagetti

2010-11-15T10:30:00.000+01:00

En helt vanlig torsdag kan barn och föräldrar komma för att fira gudstjänst tillsammans på barnens vilkor i Tomaskyrkan i Linköping. Efter vardagsgudsjänsten kl. 16 en gång i månaden serveras köttfärssås och spagetti.

Det var nu hösten 2010 som Domkyrkoförsamling i Linköping startade Gud och Spagetti och gensvaret har varit stort. "Vi vågar inte annonsera mer, för det är redan fullt varje gång" berättar en medarbetare. För billiga 30 kr för stora och 10 för barn äter man sig mätt i Tomaskyrkan och den goda gemenskapen med Gud i centrum är gratis.

Bild från Tomaskyrkans webbplats.

Gud och Spagetti är en vardagsgudstjänst och måltidsgemenskap också i Birgittakyrkan i Kalmar. Där är det onsdagseftermiddagar som gäller. Senast förra veckan och nästa gång 8 december. Församlingsprästen Anders Göranzon berättar på sin blogg om ett samtal med en av de yngre gudstjänstfirarna den 10 november.

Livet i Svenska Kyrkan har tidigare i höst berättat om uppskattade och välbesökta Middagspaus i Kågedalens församling.

Kommentera gärna den här bloggposten och berätta om vad måltidsgemenskapen betyder i din församling. Vilka fler församlingar bjuder in till Gud och Spagetti? Hur är det med vardagsgudstjänster för barnfamiljer där du bor?

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, kalmar, birgittakyrkan, tomaskyrkan, linköping,

Krokom: Efter vattenskadan bygger församlingen en helt ny kyrka

2010-11-15T10:16:00.000+01:00

I början av 2010 ställde vatten till elände i Krokoms kyrka. Nu har kyrkonämnden i samfälligheten för pastoratet som församlingen ingår i kommit fram till att ett nytt kyrkbygge är ett mycket bättre alternativ än renovering. Redan tidigare bar kyrkobyggnaden i dåligt skick.

Så nu satsar Svenska Kyrkan i Rödön med samfällighetens hjälp 15 miljoner på sin nya kyrka. Och man för samtal med Krokoms kommun om att samutnyttja de nya fina lokalerna.

Östersundsposten rapporterar

Livet i Svenska Kyrkan om andra nya kyrkobyggnader.

Läs även andra bloggares åsikter om kyrkobyggnad, krokom, rödön, svenska kyrkan, kyrkan

Strategidag i Umeå: Den som säger bröllop talar som folk

2010-11-12T14:53:00.001+01:00

När Svenska Kyrkans församlingar i Umeå samlade nyckelmedarbetare till en strategidag var chefen för Svenska Kyrkans analysavdelning i kyrkokansliet Jonas Bromander en av föreläsarna.

Han berättade att det blir vanligare att ungdomar blir medlemmar i Svenska Kyrkan när de blir konfirmander. I sitt föredrag, berättar församlingarnas gemensamma tidning Spira, tog han också upp fördelen med att välja vanliga ord på kyrkliga händelser. Till exempel säga och skriva bröllop hellre än vigsel. Bara en sådan sak att bröllop är ett så mycket vanligare sökord på nätet gör att församlingens webbplats lättare blir hittad med anpassat ordval.

Lästips: Jonas Bromanders bok Församlingens guide till omvärldsanalys, Verbum förlag

Läs även andra bloggares åsikter om omvärldsanalys, omvärldsbevakning, kyrkan, Svenska kyrkan,

Årsta: 10 kr för en tegelsten och en femhundring till en ny kyrkbänk

2010-11-12T07:15:00.000+01:00

Svenska Kyrkan i Årsta söder om Stockholm bygger en ny kyrka intill ett församlingshus med kyrksal. I söndags 7 november 2010 hölls en murningsgudstjänst på byggarbetsplatsen. Svenska Kyrkans Tidning var där och kyrkbygget i Årsta får ett helt uppslag i veckans pappersupplaga.

På församlingens webbsida kan man följa kyrkbygget vecka för vecka.

Den nya kyrkan i Årsta är ritad av Johan Celsing. Bilder på modeller av kyrkan.

Om Årsta kyrksal och lite om den nya kyrkan på Kyrkokartan. Här har den flitige Tom Wollecki lagt upp många bilder och berättar om kyrksalen.

19 oktober 2010 berättade Svenska Kyrkans Tidning om den planerade murningsgudstjänsten.

Läs även andra bloggares åsikter om johan celsing, arkitektur, kyrka, svenska kyrkan, årsta, kyrkokartan

Uppsala: Unga röster sjunger gamle Händelse Messias

2010-11-11T17:34:00.000+01:00

– Vi ordnar en ungdomskörhelg för körer från hela Uppsala stift, berättar Maria Oldeberg Huusko, musikkonsulent i Uppsala stift. För den som kommer från en liten kör ger det en ny dimension att få sjunga i en jättestor kör i Uppsala domkyrka.

I ett gemensamt nyhetsbrev från Domkyrkoförsamlingen och Helga Trefaldighets församling kan man läsa att närmare 200 unga sångare från hela Uppsala stift kommer att samlas för att sjunga i domkyrkan nu på söndag 14 november 2010. Efter övning blir det konsert med fri entré kl. 16.

Läs mer på Domkyrkoförsamlingens webbplats

Läs även andra bloggares åsikter om körsång, uppsala,

I växlingen mellan att jobba med eller utan lön i pengar

2010-11-11T09:33:00.000+01:00

Församlingslivet i Svenska Kyrkan bärs av många människors arbete. En stor grupp har förmånen att få göra sin kyrkotjänst som ett arbete med lön. Också. För även de gör i de allra flesta fall även oavlönade insatser för sin kyrka.

En ännu större grupp medlemmar bygger kyrka med ett arbete som inte ger lön i pengar. Vad ska man kalla dem om de nu inte är anställda? Prästen och kyrkoherden Lars B Stenström i Örebro funderar över det i sin blogg. Han gör en historisk återblick några decennier och resonerar även om orsakerna till att oavlönat arbete i församlingen kommit att bli så aktuellt i Svenska Kyrkan.

När Ideellt Forum i Svenska Kyrkan senast samlade till Idédagar var prästen Mikael Mogren en av talarna. I sitt föredrag valde han att tala om förtroendeanställda. Han har hämtat ordet från sin tid i USA. Så här förklarar han saken. Och här använder han ordet i sitt föredrag i Söderledskyrkan 1 oktober 2010. Även domprosten Mats Hermansson i Visby talar om förtroendeanställda, som här i sina sju teser om frivillighet.

Språket är böjligt. Men ord är inte alltid utbytbara. Vilka ord använder du i din församling?

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, volontärer, frivilliga, ideellt,

Kungsholms församling: Barnens altarskåp invigt

2010-11-10T22:12:00.002+01:00

Det första barnens altarskåp i sitt slag - Lek-sacer - står i Västerås Domkyrka. Nu har ett likadant tagits i bruk av barnen i Kungsholms församling. Det berättar Dagens Nyheter. Det blir det första i Stockholms stift i Svenska Kyrkan.

Tidigare bloggposter om barn i kyrkan: Västerås, Umeå,

I brist på rätt till bilder från Kungsholms kyrka får en medeltida mantelmadonna illustrera kyrkan som en mor med plats för alla barnen.

Tillägg söndag 14 november: Svenska Kyrkans Tidning berättar om barnens altarskåp i Kungsholms kyrka och visar bilder.

Tillägg torsdag 18 november: Tidningen Dagen har gjort ett reportage om barnens altarskåp i Kungsholms kyrka

Läs även andra bloggares åsikter om barn, altarskåp, lek, kyrka, kungsholmen

Snart drar vi igång: Tänd hoppets ljus i jul!

2010-11-10T12:13:00.000+01:00

Förberedelser inför Svenska Kyrkans stora insamling från Advent till Trettonhelgen är i full gång.

Församlingar berättar på sina webbplatser om kommande syföreningsförsäljningar och missionsauktioner (får man säga så nu för tiden?).

Årets julkampanj vill sprida hopp och trygghet till alla de miljoner kvinnor som lever i fattigdom, utan mat, på flykt, utan möjligheter att påverka sin tillvaro.

Hur får julkampanjens budskap ta plats i din församling, i kyrkan och i församlingshemmet? Det gemensamma insamlingsmålet är 40 milj000.000ner kronor. Vilket är målet för din församling?

Det finns många tillfällen under kampanjperioden att sprida foldern tillsammans med de nya ljusen eller tändsticksasken från 2009-års kampanj. Foldern med inbetalningskort berättar om kampanjen och ger exempel på det arbete vi stöder. Tändsticksasken informerar bland annat om möjligheten att ge via sms och påminner omatt gåvor till kampanjen kan tända hoppets ljus för utsatta kvinnor runt om i världen.

På Svenska Kyrkans nationella intranät finns beställningsformulär

Facebookgruppen för det internationella arbetet i Svenska Kyrkan ger en möjlighet för församlingar att dela idéer och erfarenheter med varandra.

Läs även andra bloggares åsikter om insamling, internationellt, svenska kyrkan, kvinnor

Örebro: Bussar församlingsmedlemmarna till mässa i mässhallen

2010-11-10T09:47:00.000+01:00

Svenska Kyrkans församlingar i Örebro flyttar Domsöndagens högmässa från de olika kyrkorna i staden till mässhallen Conventum vid Olof Palmes torg i city. Två dagar är det här platsen för en ölfestival. Men sen på söndagen 21 november drar kyrkans folk in för att fira kyrkoårets sista söndag.

Bussar tar med gudsjänstfirande församlingsbor från kyrkan hemma till den stora gemensamma gudstjänsten. Det blir söndagsskola under predikan och ett jättestort kyrkkaffe efter mässan.

För Svenska Kyrkans Tidning berättar Mia Bylander, som är församlingarnas gemensamma informatör, att det hela började med en dag för anställda, förtroendevalda och ideella, med diskussioner om framtidsvägar för församlingarna tillsammans. Sedan växte det till en gemensam mässa också, och nu bjuds alltså alla gudstjänstfirare in. Det kan bli ett tusental människor från församlingarna som kommer att samlas till bön, lovsång och nattvard.

Det händer nu och då att församlingar i Svenska Kyrkan på en ort firar gudstjänst tillsammans. När hände det senast hemma i din församling? Hur gick det till? Vad har ni för planer för framtiden? Vad är det bästa med att komma samman på det här sättet? Skriv gärna en kommentar till den här bloggposten.

Tidningen Bohuslänningen berättar om en sammanlyst gudstjänst i Kungsahamn för två helger sedan. Där firades en gospelmässa och författaren Stefan Edman var gästande predikant. Efter mässan blev det sopplunch.

Läs även andra bloggares åsikter om svenska kyrkan, örebro, gudstjänst, mässa

900 muggar glögg hälldes upp på kyrkogården

2010-11-08T13:58:00.000+01:00

På de sju kyrkogårdarna som Svenska Kyrkan i Märsta har hand om bjöds besökarna på glögg och pepparkaka under allhelgonahelgen. Det berättar tidningen Sigtunabygden. 300 reflexänglar fick sina nya ägare under helgen.

Helgen som gick har människor strömmat till många kyrkogårdar och andra begravningsplatser som Svenska Kyrkan vårdar. Vad hände i din församling? Hur tar ni emot människorna som kommer?

Svenska Kyrkans Tidning uppmärksammade vallfärderna den gångna helgen på sitt sätt genom att ägna uppmärksamhet åt trafikproblem på och i närheten av kyrkogårdarna.

Göteborgs-Posten visar ett litet bildspel från Östra Kyrkogården. Eskilstuna-kuriren och många fler dagstidningar visar bilder på sina webbplatser från de upplysta kyrkogårdarna.

Läs även andra bloggares åsikter om kyrkogårdar, alla helgon, allhelgona, alla själar

Psalmkaraoke på CD med Svenska Kyrkan i Simrishamn

2010-11-08T10:43:00.000+01:00

I Simrishamns församling arbetar Nadja Eriksson med musik. Nu har hon och Dick Örnå samlat melodierna till tolv psalmer ur den Svenska Psalmboken på en CD. Det berättar Ystads Allehanda.

- Jag vill visa unga att det finns bra sånger i psalmboken. Jag har arrangerat 12 av dem, säger Nadja till tidningen. Man ska känna pulsen i musiken. Känna glädjen. Man får en känsla och blir berörd på ett helt annat sätt, säger hon.

Vilka fler församlingar i Svenska Kyrkan har producerat egna CD? Skriv och berätta i en kommentar till den här bloggposten eller skriv till martin.garlov@svenskakyrkan.se

35 000 ljus i mörkret delas ut i Stockholm idag

2010-11-04T10:17:00.001+01:00

Som Svenska Kyrkans Tidning berättade igår så delar medlemmar i Svenska Kyrkan idag ut 35 000 ljus till pendlande stockholmare. Gåvan räcks i de flesta fall från en medlem till en annan. Det vill gärna bli så i en kyrka med många medlemmar.

Stockholms Stift i Svenska Kyrkan samordnar ljusutdelningen i allhelgonatid för tredje året i rad. Alla som ställer upp och är med för att dela ut ljus har varit med på förträffar och är förberedda på att lyssna på vad människor har att säga och är beredda på att svara på frågor: Vem får jag det här av, och varför gör kyrkan det här?

Till ljuskampanjen hör en särskild avdelning på stiftets webbplats Ljus i mörker

Kommentera gärna här på bloggen för att tycka till om ljusutdelningen. Och apropå allhelgonahelgen, berätta gärna vad som händer i din församling: på kyrkogården, i kyrkan under helgen som kommer.

http://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bilder/Bilder/dfc4a83f-8a62-470d-8323-61470117fb9f~__H.jpg

Tystnad är lyx - församlingen bjuder in

2010-11-01T09:13:00.002+01:00

– När man slappnar av börjar man lätt att frysa, vi har höjt temperaturen i lokalerna, säger prästen Andrea Olming till tidningen Helsingborgs Dagblad.

Det är tredje hösten hon leder en retreat i Billeholms kyrka. Den här gången samlar retreaten kvinnor, men inga män. För dem som inte varit med förr förklarar Andrea att man kan reagera på olika sätt och att allt är normalt och inget är konstigt. Efter gemensam frukost och genomgång av dagen börjar retreaten med en andakt. Sedan går man in i tystnad. Årets retreatdfag hölls i torsdags den 28 oktober 2010.

I Guds tystnad får jag vara ordlös, still utan krav...

Du som följer Livet i Svenska Kyrkan känner säkert till fler församlingar som erbjuder kortare eller längre retreater. Ge gärna en kommentar till den här bloggposten och berätta hur det går till i din församling eller ge ett annat exempel. Länka gärna till en webbsida om retreat i Svenska Kyrkan.

Norberg-Karbennings församlingar höll retreat hela den gångna helgen. I Hässleholms församling blir det retreat om ett par veckor. Ungefär vid samma tid hålls retreatdagar i Botkyrka församling.

Livet i Svenska Kyrkan har tidigare skrivit om retreat i Örsundsbro.

Läs även andra bloggares åsikter om retreat, tystnad, svenska kyrkan,

Ny nattkyrka i Umeå har öppnat

2010-10-28T11:59:00.001+02:00

Nattkyrkor öppnar sina portar på alltfler orter i landet. Livet i Svenska Kyrkan har tidigare uppmärksammat Nattkyrkorna i till exempel Ystad och Malmö. För någon vecka sedan öppnades Umeå stads kyrka. Här kommer Nattkyrka med program erbjudas varannan fredag framöver. Imorgon är det dags igen.

Hela artikeln i Svenska Kyrkans tidning Spira i Umeå.

Fler församlingar öppnar kyrkan för en enstaka natt. Som i Uppsala under den årliga kulturnatten i september eller som här i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm, som författaren Inger Edelfeldt berättar om på sin blogg.

Läs även andra bloggares åsikter om nattkyrka, nattöppet

Församlingstidningen Livet i Danderyd vann guld

2010-10-27T10:12:00.002+02:00

Danderyds församlingstidning Livet kammade hem full pott i kategorin Medborgartidningar i årets tävling av Svenska Publishing-Priset, berättas på Svenska Kyrkans intranät.

I tävlingen bedöms bland annat textinnehåll, grafisk form och tryck. Juryns motivering: För nytt innehåll åt ett uråldrigt ämne, bra målgruppsanpassning i text och färgval samt ett tilltalande omslag.

I kategorin årsredovisningar - organisationer placerade sig Årsredovisningen för Svenska Kyrkan, riksdelen, på andra plats.

Svenska Kyrkans Tidning rapporterar om guldet till Danderyds församling

Läs även andra bloggares åsikter om grafisk form, design, kyrkan, svenska kyrkan

Ungdomsrummets fönster blir varje dag en personlig lucka hela advent

2010-10-26T12:07:00.000+02:00

I år vill medarbetarna i Mariakyrkan i Umeå sprida lite extra adventsstämning till medmänniskor som går förbi kyrkan. I ett fönster till ungdomsrummet som sitter nära utomhusanslagstavlan visas varje dag en ny lucka. Från första advent och fram till julafton.

Varje dag är det en ny person som ställer i ordning detta fönster och det hålls öppet från kl 9 till dagen därpå. Mellan 8 och 9 på morgonen stängs fönstret och gårdagens lucka tas bort och dagens sätts på plats.

Nu söker Carola Malmehed de församlingsmedlemmar som vill illustrera något som symboliserar eller känns advent och jul. Man behöver inte själv ha tillverkat det som ska ställas dit, utan kan få välja hur fönstret ska se ut och även få hjälp att ordna till det man hittat på. Det kommer att delas ut en kalender i slutet av november som berättar vilka olika personer som kommer att illustrera fönstret i advent 2010.

Kontakt i församlingen är Carola Malmehed 090- 200 27 94 carola.malmehed@svenskakyrkan.se

Telefonen är ett av de sociala medierna

2010-10-22T12:38:00.000+02:00

Svenska Kyrkans Tidning publicerade i veckan en debattartikel skriven av prästen Dan Bernspång. Han är kyrkoherde i Backa församling i Göteborg. Han skriver att han har svårt att förstå de kyrkoherdar som förbjuder sina medarbetare, de anställda medlemmarna i församlingen, att använda Facebook för sina kontakter med församlingsmedlemmarna.

Om att bli en mer social församling genom att använda sociala medier handlade det seminarium som Ideellt Forum arrangerade för ett par veckor sedan. Ett seminarium som fick sin fortsättning i en Facebook-grupp. Där diskuteras nu det Dan Bernspång tar upp i sin artikel.

Ideellt Forum stöder det ideella medlemsengagemanget i Svenska Kyrkan. Och det är nog så att de nya medierna, varav av flera är mer sociala än de äldre i den mening att de är "rör" för kommunikation som är lika breda i båda ändarna, uppskattas och används av många ideella krafter. Bland annat för att frivilliga, volontärer, förtroendeanställda eller vad man nu kallar oss inte har samma tillgång till de etablerade kanalerna som anställda medlemmar har.

Telefonen är ett socialt medium. Den som ringer och blir uppringd har vanligen samma bandbredd i båda riktningarna. Så kan det bli ett samtal. Telefonkedjornas tid, minns du? Nu stöds nätverken av mejlinglistor, Facebook och olika forum. I Svenska Dagbladet har påbörjat en serie läsvärda artiklar om nätverk. Inspirerande läsning för den som tar livet i Svenska Kyrkan på allvar.

Ett exempel på nätverkande inom Svenska Kyrkan är Nätverket Livet i Svenska Kyrkan. De hundra första medlemmarna rekryterar nu i sin tur fler medlemmar och delandet har bara börjat.

Läs även andra bloggares åsikter om kyrkan, svenska kyrkan, församling, sociala medier, relationer, kommunikation

Nytänkande vaktmästare i församling öppen för barn och ungdom

2010-10-22T11:48:00.000+02:00

Vimmerby Tidning uppmärksammar livet i Mörlunda-Tveta församling Jesus-ordet om att låta barnen komma till honom är ledord för de anställda medarbetarna. Arja Bergström kom från en större församling och tog med sig nya idéer. Jörgen Petterson var vaktmästaren som tog egna initiativ för ungdomarnas skull och nu fått sin tjänst anpassad till verkligheten.

Läs hela artikeln här

Astrid Lindgren-gudstjänst i Umeå

2010-10-21T10:00:00.000+02:00

På söndag är det Böleängskyrkans tur att fira Astrid Lindgren-gudstjänst, den fjärde i Tegs församling och även nu lär det bli fullsatt, berättar Svenska Kyrkans tidning Spira. De som vill, kommer som figurer ur Astrid Lindgrens sagor. Barngrupperna har övat sångerna: Jag är fattig bonddräng och Mio min Mio är några av de som skrivits in i gudstjänstagendorna.

- Tanken bakom är att foga ihop det människor faktiskt känner igen sig i, med det som händer här i kyrkan, mässan. I mellanpratet öppnar vi dörrar mellan det vardagliga och det kyrkliga och drar in vardagslivet i kyrkan och kyrkan tillbaka i vardagen, säger församlingspedagog Kerstin Olofsson.

Alla åldrar är inbjudna och Ängskören medverkar tillsammans med församlingens musiker Richard Öberg. Barnen kommer att duka altaret inför mässan.

Ny bok om församlingens kommunikation

2010-10-21T09:22:00.002+02:00

Seglora Smedja presenterar en ny bok om församlingens kommunikation av Tomas Lindbom. Den har fått titeln ”Den nya dialogen” och Lindbom vill diskutera vad det är att vara en kommunicerande kyrka. Den lämnar också en rad förslag till hur anställda eller frivilliga medlemmar i en församling kan arbeta med redskap som bland annat internet, trycksaker och utåtriktad verksamhet.

Jag har inte läst boken en, men ska köpa ett ex och får säkert anledning att återkomma med en recension.

Tillägg fredag 22 oktober: Jag har beställt Tomas bok. När den kommer och jag läst den återkommer jag med en bloggpost. Tills dess, håll tillgodo med vad Angelica Karlsson skriver om boken.

Möt medlemmar som ifrågasätter sitt medlemskap

2010-10-19T14:00:00.001+02:00

Under hösten aktualiseras alltid frågor om medlemskap i Svenska Kyrkan och hur de med särskilt informationsansvar kan tala om medlemskap med andra medlemmar.

Kyrkokansliet i Uppsala påminner därför om de sidor på Svenska Kyrkans intranätetsom handlar om kommunikation och där det finns ett avsnitt om att kommunicera medlemskap. Förhoppningen är att sidorna ska kunna väcka intresse och inspiration för att tala om medlemskap i församlingarna. Så här står det på intranätet:

"Nu är det dags att kommunicera om medlemskap och vad man som medlem är en del av. Oktober månad är den månad som har flest utträden och många människor funderar över kyrkan och religionens roll. Svenska kyrkan behöver öka synligheten och inbjuda till samtal på olika sätt."

Långt ifrån alla medlemmar i Svenska Kyrkan har full koll på vad som händer och sker i deras församlingar, på den breda verksamheten och vad medlemsavgiften ska räcka till. Det finns så mycket att berätta om.

På intranätets sidor om att kommunicera medlemskap finns material och inspiration av olika slag:
exempel från församlingarnas webbplatser, "sju själ för medlemskap", intervjuer med Christina Jutterström och Elin Grelsson för användning i församlingblad och på webb, information om sökordsoptimering exempel på hur Svenska Kyrkans Informationsservice bemöter utträdare länkar vidare till annat material, bland annat om satsningen på bönewebb och bönepocket.

Se här hur nysatsningen på bönewebben beskrivs i Svenska Kyrkans Tidning.

Läs mer: Kommunicera medlemskap

Du som är medlem i Svenska Kyrkan men saknar inloggning till intranätet kan ta kontakt med din församling och fråga om hur du ska kunna ta del av den allmänna information som finns i nätet.

Murande medlemmar bygger ny kyrka

2010-10-18T15:59:00.001+02:00

Enskede-Årsta församling i Stockholms stift bygger ny kyrka och församlingsmedlemmarna inbjuds att vara med att mura. Den 7 november blir det Murningsgudstjänst. Läs mer i ett pressmeddelande från församlingen.

Tillägg tisdag 19 oktober: En notis om nya Årstakyrkan i Svenska Kyrkans Tidning

8 sätt att be

2010-10-08T14:04:00.000+02:00

Svenska Kyrkans församlingar i Umeå har en gemensam tidning. På papper och på nätet.

En av de senaste artiklarna i nättidningen Spira handlar om bön. Det är ett Bönens År i Svenska kyrkan under det pågående kyrkoåret.

Imorgon lördag 9 oktober 2010 kan man komma till Mariakyrkan i Umeå och prova åtta olika sätt att be.

Det blir en heldag om bön, med plats för både stillhet och rörelse, såväl ord som färg.

- Vi pratar och umgås också, säger Örjan Bildt, präst i Mariakyrkan till tidningen Spira. Hans eget favoritsätt att be är klassiska andliga övningar som andlig läsning och återblick över dagen som den helige Ignatius av Loyola lärde ut.

Carina är informatören som vågar prova

2010-10-07T17:10:00.000+02:00

En av föreläsarna på Ideellt Forums Idédagar 2010 i det inledande seminariet var Carina Etander Rimborg från Göteborg. Seminariet handlade om hur sociala medier kan brukas i Svenska Kyrkan för mer och bättre kommunikation ideella krafter emellan. Carina berättade hur hon i kyrkans tjänst börjat använda de nya sociala medierna utan att egentligen förstå sig på så mycket av det tekniska. Här är Carinas bilder som hon talade till på seminariet.

Carina Etander Rimborg: Sociala medier

Carina arbetar som informatör för föreningen Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan. Hon är redaktör för föreningens webbplats, hon bloggar flitigt och använder både Facebook och Twitter.

Sociala medier – en möjlighet till engagemang och initiativ

2010-10-07T11:23:00.004+02:00

Ideellt Forum i Svenska Kyrkan samlade 1-3 oktober 2010 till Idédagar. Årets upplaga av detta "kyrkomöte" för en mix av medlemmar som är frivilliga, förtroendevalda eller anställda i Svenska Kyrkan inleddes med ett seminarium om sociala medier och hur de kan främja kommunikationen i Svenska Kyrkan på ett sätt som stöder de ideella krafterna.

Inför seminariet om sociala medier startades Facebookgruppen Ideellt Forum: Sociala medier i Svenska Kyrkan. Seminarieledare var Martin Garlöv och medverkade gjorde Carina Etander Rimborg, Ulrika Knutsson och Anders Ahlberg.

Bilder till Martin pass i seminariet finns på Prezi. Så snart Carinas och Ulrikas presentationer är tillgängliga kommer de också att läggas ut på nätet och länkar kommer i en uppdaterad version av den här bloggposten.

Svenska Kyrkans Tidnings Annika Ahlefelt var på plats och rapporterade från seminariet, där också tidningens chefredaktör och tillika vd medverkade.

Ideellt Forum: Sociala Medier för Ideellt Forum on Prezi

Från Ideellt Forums Idédagar finns några föredrag refererade här på bloggen Livet i Svenska Kyrkan:

Mikael Mogrens föredrag

Anna Karin Hammars föredrag

Bertil Johanssons föredrag finns på Carina Etander Rimborgs blogg

Så nödvändig är du

2010-10-07T08:58:00.000+02:00

Här på bloggen Livet i Svenska Kyrkan har två föredrag från Ideellt Forums Idédagar 2010 refererats. Nu finns ännu ett föredrag från samma iderika dagar tillgängligt, tack vare bloggande Carina Etander från Björkeskärrs församling i Göteborg.

Det är ett föredrag av prästen Bertil Johansson, tidigare är prisad som årets förnyare i Svenska Kyrkan, som Carina bjuder på.

- Hur nödvändig känner sig gemene man i vår Svenska kyrka? frågade Bertil och svarade: Man trivs där man behövs!

Läs hela referatet här

Carinas bloggpost rymmer också flera exempel på församlingar som rekryterat nya medlemmar som frivilliga, volontärer, förtroendeanställda, ideella i sin verksamhet.

Det står om en församling i Örebro som fick 50 nya att ställa upp som värdar i den sommaröppna kyrkan. Men det var inte med en tidningsannons som man nådde de nya, utan i första hand med riktade personligt adresserade brev skrivna av diakonen. Församlingen hämtade adresser till ett par årgångar 60-åringar ur sitt värdefulla medlemsregister och spred en folder i sammanhang där man hade särskild anledning att anta att de nya volontärerna skulle finnas.

Samma församling har fattat det strategiska beslutet att inte starta någon ny verksamhet med mindre än att det finns volontärer utan lön bland de medarbetare som ska dra igång det nya.

Framgång i rekryteringen av nya engagerade medlemmar i församlingen hänger samman med att vara riktad, tydlig, konsekvent och uthållig i sin kommunikation. Medlemsregister är en skatt som bara ett fåtal församlingar ännu har tagit i bruk på ett rätt sätt.

När församlingen förnyar sitt arbetssätt genom att ställa om de löneanställda medlemmarnas arbete till möjliggörare för medlemmarnas engagemang, då måste också sättet att kommunicera förnyas och kommunikationskanalerna blir inte samma som tidigare.

Middagspauser i församlingshemmet ger rum för samtal om livet

2010-10-03T19:45:00.003+02:00

Svenska Kyrkan Kågedalens församling samlar barn, ungdomar och deras föräldrar till meningsfulla middagspauser var och varannan vecka.

Att bjuda på en enkel måltid öppnar upp och förändrar livet i en församling. Medarbetare från Kågedalens församling delade med sig av nio års erfarenhet på Ideellt Forums Idédagar 1-3 oktober 2010.

Kågedalens församling består av en mindre tätort, byar och glesbygd. Med mat och prat ökas församlingsmedlemmarnas delaktighet.

Prästen Åsa Storfält och den frivillige medarbetaren och ivrige lekmannen Henric Johansson höll ett seminarium på Idédagarna 2010.

Allt startade för för nio år sedan i en församling som sträcker ut sig i dalgången med Kåge med 3000 invånare som tätort. Till den allra första Middagspausen kom 28 måltidsgäster. Den andra gången 56 och den tredje gången 80 männkskor. Nu är Middagspaus en institution 10-11 gånger per termin, varje måndag vår och höst.

Henric Johansson bor själv i andra änden av församlingen, i Övre Kågedalen. Han var områdespredikant i EFS och tog kontakt med kyrkoherde och kyrkorådsordförande för att förhandla fram avtal om projekt för församlingsutveckling. Det ledde fram till att Åsa Storfält anställdes som omsorgspräst, en lite ovanlig titel och med ett uppdrag utan skyldighet att utföra kyrkliga handlingar.

Det var en önskan från flera att äta tillsammans också i vår del av församlingen, berättade Henric. Och nu gör vi det varannan tisdag. Vi är 50-80 människor varje gång på en ort med 400 invånare.

Marknadsföringen av Middagspaus var redan från början mest inriktad på mun-till-mun-metoden. Visst delar man i början ut en broschyr i barnverksamheten och i skolan. Men det viktiga var att de som kommit för att äta tog med sig fler. Och församlingen riktade sig från start till till människor i livet och deras ungdomar och barn.

- Vi "vågar" inte annonsera, säger Åsa. Det kommer tillräckligt många ändå. Kanske blir det någon affisch då och då. Vi har slutat med broschyrer i skolan för att inte kan ta emot så många som helst.

- Vi har koll på skolans matsedel och jämför med den för att inte laga samma middagsmat. Vi har glutenfritt och mjölkfritt alternativ. Maten har alltid räckt under de nio åren. Alla har alltid fått något att äta.

I Kåge handlar vi ingredienserna mitt på dagen och sen börjar vi laga mat. Människor kommer in från kvart i fem. Barnen äter snabbt och går och leker. Vuxna drar stolarna närmare varandra och pratar. Halv sex har vi en enkel andakt. Inte sällan med en docka som pratar med barnen. Senaste åren har det blivit så många i Kåge att vi ser till att få andakten som en lugn stund i kapellet.

Alla församling har inte haft problem med miljöinspektörer. Församlingar som gör egna kontrollprogram märker att det inte behöver vara svårt. Kåge församling har också eget kontrollprogram.

De som kommer är föräldrar aktiva i idrottsföreningarna och de som går på pubkvällarna. Det finns de som väljer att sluta från jobbet tidigare för att komma till oss, berättar Åsa.

Idealiteten kring Middagspaus har ökat med åren. Nu är det fyra olika grupper som lagar mat i Övre Kågedalen. I Kågedalen finns en disklista. Det är SALT-föreningen som har ansvar för middagen i Övre Kägedalen.

Det blir ljuvliga samtal i diskrummet: Hur pratar man om döden med barnen? En asylsökande kvinna berättar sin livshistoria. Det är roligt att få jobba ihop.

Åsa har förstås rätt att döpa och viga. Och sedan starten för Middagspaus har hon har hon döpt och vigt flera av de som hon ätit tillsammans med.

Medarbetare från församlingen har gått till skolan och pratar med femteklassarna. De inbjuds till en Mellisgrupp. 28 barn kommer varje vecka efter skolan för att fika, sen dukar de till middagen och är med och gör iordning maten. På så sätt har församlingen utökad sin kontaktyta inför konfirmation.

Henric berättar om att dem som vill stanna efter maten och hur man samlas i grupper. Alf B Svenssons bok Våga vara föräldrar. Middagspaus har fått till följd att det startats nya samtalsgrupper i församlingen.

En andra samtalsgrupp startades om relationer. Relationer bygger och underhåller man. Annars går det åt pipan. Nu har vi en samtalsgrupp omkring Frälsarkransen. Samtalsgrupperna startar efter andakten. Några har barnen kvar i ett lekrum när de går upp i ett samtalsrum.

När någon smyger iväg med omsorgsprästen så behöver de inte vara med och diska. Åsa finns tillhands för samtal.

Församlingen har på senare tid börjat med mer klimatsmart mat. Så att man kan erbjuda klimatsmarta alternativ: Ris kan bytas mot mathavre, till exempel.

Det är så enkelt det här med att äta tillsammans. Det enda man behöver för att komma igång är någon som är tillräckligt tokig. Vad kan misslyckas? Skulle maten inte räcka, så har de flesta har inte så långt hem och kan äta mer, sa Henric.

Middagspaus skapar ringar på vattnet. Det blir en hemkänsla i församlingshemmet. Det blir enkelt att vara tillsammans, enkelt att bidra. Fler lär sig hitta i rummen, i skåp och lådor. Blir mer självgående och hemma i församlingshemmet. Och kontakterna i affären och vid fotbollsplanen blir fler.

Alla betalar för maten: 20 kr för vuxen och 10 kr för barn. Det betalar alla ingredienser. Nyligen "chockhöjdes" maten till 30 kr per vuxen. Det ger ett överskott på 600 kr eller mer varje gång.

- Gud uppenbarar sig så oförhappandes, berättar Henric. Jag var i Jörn en annandag påsk och skulle berätta om Emmaus-vandrarna. Om de två som lämnar Jerusalem och får sällskap av en främling, han som ställer frågor och förklarar profetorden för dem. De ber honom följa med in i världshuset för att äta. När han brytet brödet känner de igen Jesus, den uppståndne.

Hur många har vi missat för att vi inte brutit brödet med dem? frågade Henric. Att vi äter tillsammans är Guds vilja.

De fördjupande samtalen ska man inte räkna med kommer från början. Det är en process.

Åsa berättar om en mamma som kom med sina barn för att äta. Efter några gånger kom hon in i diskrummet och sa att hon inte träffat några trevliga kristna förut. Hon behövde diskrummet som mötesplats innan hon kom med i en gudstjänstgrupp.

Andakter från första åren som var nedskrivna. Idag är andakterna mer improviserade.

Deltagarna i seminariet berättade om andra församlingar där man äter tillsammans som en del av församlingslivet. Sofies Vänner i Olaus Petri församling i Örebro till exempel. Här äter man soppa tillsammans i en bokcirkel. De i gruppen som vill tar emot i sina hem. I Sollentuna församling serverar mat till körbarnen och deras föräldrar i samband med körövning. (Och jag kommer i skrivande stund att tänka på "Gud och spagetti" i Linköpings domkyrkoförsamling, en torsdag i månaden kl 16.)

Psalm 776 Morgon och afton har följt Middagspaus genom åren.

På en webbsida för EFS Västerbotten finns en video att se där Henric Johansson berättar om Middagspaus i Övre Kågedalen.

Välkommen att använda kommentarfältet här under blogginlägget för att berätta om hur ni äter tillsammans i din församling. Middag, lunch, frukost eller fika?

Uppenbara för oss ditt dops hemlighet – ett enda vatten och en enda mänsklighet.

2010-10-03T17:18:00.002+02:00

Anna Karin Hammars eget manus till ett föredrag med en teologisk tolkning av uppdraget att vara kyrka i vår tid. Publicerat här med hennes tillstånd.

Ett kortare referat av föredraget finns också publicerat här på Livet i Svenska Kyrkan. För det svarar en av Anna Karin Hammars åhörare, Martin Garlöv, på plats i Söderledskyrkan lördag 2 oktober 2010. Anna Karin Hammar var huvudföreläsare på Ideellt Forums Idédagar 2010.

Uppenbara för oss ditt dops hemlighet – ett enda vatten och en enda mänsklighet
Som kristna är vi särskilda. Den kristna trosgemenskapen är den största i världen, men bara ungefär 30% av världens befolkning tillhör någon kyrka. Den näst största trosgemenskapen utgör islam med

20% av världens befolkning som tillhöriga. Den tredje största är

hinduismen med 15% av världsbefolkningen och det är lika många

som säger sig inte tillhöra något trossammanhang alls.

Tittar vi på Sverige är bilden något av detsamma. Visserligen är det

fler som tillhör någon kyrka här än i världens genomsnitt, men inte

heller här är alla kristna. Sju av tio gott och väl tillhör Svenska kyrkan.

Den andra stora trosgemenskapen är också här islam. Eftersom det

inte finns någon religionsstatistik i Sverige är det svårt att uppskatta

exakt antal hemhöriga i den muslimska gemenskapen, men kanske

var tjugonde svensk är muslim. Helt enkelt – vi lever i en situation

av mycket större mångfald än för bara tjugo år sedan. Troende av

olika slag och människor som inte vill förbinda sig med någon tro

finns i världen och i det svenska samhället. Det innebär att den som

är kristen inte är normen. För oss som lever och arbetar i Svenska

kyrkan innebär detta att vi ställer nya frågor om vår identitet som

kyrka. Vi är inte som alla andra. Vi är i någon mening särskilda. Men

finessen med det – och det kommer att vara min teologiska tes i

dag – det är att just som särskilda har vi ett värdefullt bidrag till

samhörigheten i världen. I den här föreläsningen kommer jag att

utveckla denna tes på lite olika sätt. Och gemensamt för alla sätten är

att jag gör det med hjälp av dopet.

Min första punkt är denna:

1. Vi gestaltar i dopet en särskild berättelse – och det är en

berättelse om att allt levande hör samman

Vi kan formulera oss med hjälp av Olov Hartmans tackbön efter

nattvarden: Uppenbara för oss ditt bords hemlighet: ett enda bröd

och enda mänsklighet. På motsvarande sätt kan vi be vid dopet:

Uppenbara för oss ditt dops hemlighet: ett enda vatten och en enda

mänsklighet, ett enda vatten och en enda livsgemenskap.

Dopet avslöjar för oss vidden av vår samhörighet. I dopet öser

kyrkan ur Guds kärleksström genom världen. Vatten strömmar över

våra huvuden mer eller mindre rikligt. Det vatten som vi döps med

bär hela människosläktets historia. Det bär stora delar av jordens

historia och förbinder oss med allt levande och med kosmos, som

gav oss vattnet inkapslat i is. Att vara kyrka i vår tid är att bära och

gestalta en särskild berättelse och den är en berättelse om det

gemensamma. Vi hör samman på ett fundamentalt sätt i Gud och

med hela mänskligheten. Vi hör samman i Gud och med hela kosmos.

Vad vi gör med våra gemensamma livsförutsättningar påverkar oss

alla. Lyhördheten för vår gemensamma sårbarhet växer med att vi

gestaltar vår särskilda berättelse om alltings samhörighet. Vi döps,

och det är något särskilt som sker, men det särskilda har med alla

att göra. Vi tillhör som döpta en gemenskap som inkluderar alla.

Uppenbara för oss ditt dops hemlighet: ett enda vatten och en enda

mänsklighet, ett enda vatten och en enda livsgemenskap. Därför kan

vårt uppdrag som kyrka aldrig bli mindre än så. Hur få procent vi än

kommer att utgöra om femtio eller hundra år i det svenska samhället

blir uppdraget aldrig mindre än detta: du är förbunden med hela

skapelsen och med hela mänskligheten. Det som sker den, sker dig.

Din uppgift i kyrkan är aldrig mindre än det gemensamma bästa.

Samtal med grannen: Kan vi vara folkkyrka när inte alla är

medlemmar?

2. Vi gestaltar i dopet en särskild berättelse som säger att alla

människor är jämlikar

För att illustrera detta ska jag ta er med på ett jubileum. I år är det

200 år sedan den första Bernadotten blev tronarvinge i Sverige. Men

är det då inte långsökt att vilja tala om dopet i samband med detta

jubileum?

Jag tycker att jubilaren själv ger den bästa av anledningar att förbinda

jubileum och dop. Han hette ju faktiskt Jean Baptiste Bernadotte,

dvs. Johannes Döparen Bernadotte. Vem var denne Jean Baptiste

Bernadotte? Han kom från vad som skulle kunna ha varit Frankrikes

Ockelbo, från den lilla staden Pau i Sydfrankrike där han föddes

den 26 januari 1763. Han var det yngsta barnet till en jurist. Av

någon underlig anledning fick han samma namn som sin storebror,

Jean. För att skilja bröderna åt använde familjen Jean Baptiste,

Johannes döparen, för att benämna och särskilja den yngsta sonen.

Och just för att Bernadottarna i Sverige har en särskild relation till

Johannes Döparen och därmed till Jesu dop kan Bernadottejubileet

vara en lämplig utgångspunkt för att reda ut vad dopet har för

särskild historia som handlar om att vi alla är jämlikar.

När man slår på ordet kung eller konung som det hette i 1917

års bibelöversättning i bibliska uppslagsverk, så får man många

referenser. Då framträder ett märkligt mönster. Nog finns det kungar

typ Bernadottar och andra folkens kungar. Men det märkliga är att en

hel massa människor börjar kallas för kungar. I Petrus första brev till

de kristna i Mindre Asien skriver han: ”..ni är ett utvalt släkte, kungar

och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som ska förkunna hans

storverk” (1 Petr. 2:9).

Ja, i den tidiga kristna doptraditionen kallade man dem som döptes

för kungar, präster och profeter. Men hur hänger allt detta ihop?

Om vi först går till de hebreiska skrifterna och vad vi den kristna

kyrkan kallar det Gamla eller det Äldre Testamentet, så finns det vissa

skildringar av hur kungar smörjs med olja till just kung. Smörjelsen

var vanlig i både profana och sakrala sammanhang. Man smorde sig

gärna med olja av olika slag för att vårda sin hälsa och sin kropp. I

de sakrala sammanhangen smorde man med olja något som skulle

användas för heligt bruk och för en helig uppgift. Kungens uppgift

var helig. Det var att skipa rättvisa, vara rättrådig och låta rätten

flöda fram bland folket. För denna uppgift, för den heliga uppgift,

invigdes kungen till sin tjänst genom att smörjas med olja. Verbet

Masah, att bestryka, att smörja användes i dessa sammanhang, och

så småningom ska vi se hur det kommer igen i ordet för Kristus på

hebreiska, Messias, den smorde. Gamla testamentet berättar om

hur kungar smordes (1 Sam 9:16, 2 Sam 2:4, I Kon 1:34, 39 Jfr Ps.

89:39). Ibland åtföljdes också smörjelsen med olja med att kungen

fick Anden, med andemeddelelse. (1 Sam 10:1,9 och 16:13.) Kungens

person var efter smörjelsen helig och fick inte skadas eller antastas.

Även präster smordes. Aron och hans söner (dvs hela prästerskapet)

smordes och blev helgade till att tjäna Gud som präster (2 Mos 30:30,

40:13, 3 Mos. 8:12.)

Profeter smordes för sin uppgift. Profeten Elia fick i uppdrag att

smörja sin efterträdare, profeten Elisa. Men det är ett av de få

tillfällena i GT som det talas om att profeter smordes.

Präst, profet och kung. Alla smordes de eftersom de uppfattades

som att de fullföljde ett heligt uppdrag, ett uppdrag som stod Gud

nära. Kungen genom att förvalta rättvisan i landet, profeten genom

att ständigt utöva en självkritik bland folk och kungar som gjorde att

när människor for illa på olika sätt trots kungens uppdrag att främja

rättvisan i landet, då var det profetens uppdrag att rycka in. Prästen

ledde liturgin och höll folkets hjärta levande med sin Gud.

Och det här går igen i den tidiga kristna kyrkans doptradition. Nu

smörjs plötsligt alla till dessa heliga uppdrag: att värna rättvisan, att

utöva självkritik och att hålla sitt hjärta levande med sin Gud.

De som döptes smordes först på huvudet med olja, de fick vara

med om en kungasmörjelse. Mottagandet av Anden och smörjandet

med olja gick hand i hand. Den som fick uppdraget fick också gåvan,

Andens gåva, gåvan med vishet och klokskap och Guds ledning.

Men hur gick det här till, från en tradition med folkens kungar

till att hela folket kan bli kung, kvinnor och män, unga och

gamla, slavar och fria, människor med olika språk och kulturer?

Hemligheten ligger i Kristus den Smorde och att de första kristna

associerade sina dop med Jesu dop. Även om Johannes döparen

inte använde olja vid Jordan, uppfattades Jesus Kristus som

den som var smord av Anden, Messias, konungen, den smorde.

När Anden sänker sig ned som en duva och rösten hörs som säjer

att detta är min älskade, min utvalda, vid Jesu dop, så leder detta

till att de första kristna uppfattar Kristus som den smorde och att

han själv enligt evangelierna uppfattar sig så. I Nasarets synagoga

säger han och citerar profeten Jesaja: Herrens ande är över mig, ty

han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga… (Luk.

4:15). Och i Apostlagärningarna förutsätter författaren, kanske Lukas,

att ”Ni känner till det som har skett…hur Jesus från Nasaret blev

smord av Gud med helig ande och kraft---Gud var med honom” (Apg

10:18).

Men det stannar inte där, vid att Jesus blir smord till kung, en

snickareson från Nasaret, utan det är även så att alla som följer

honom blir själva smorda till kungar. Det som hände med Jesus

Kristus vid Jordan, händer med varje kristen vid hans och hennes dop,

menar Nya testamentets författare. Det är ett bemyndigande som

heter duga! Liksom kungen och prästen och profeten uppfattades

vara den i samhället som handlade på Guds uppdrag och som hade

fått gåvan och kraften att göra Guds vilja, så uppfattades nu alla

människor som följde Kristus att få samma bemyndigande. Dvs.

varje människa kan företräda Gud och förespråka det som Guds

rättfärdighet förespråkar och handla så att Guds kärlek och vilja

blir förverkligad. Varje person är också kallad att utöva självkritik i

gemenskapen och alla är kallade att hålla sitt hjärta levande med sin

Gud, att vara som de ortodoxa teologerna säger, skapelsens präst.

Här ligger en jämlikhetsrevolution gömd i det kristna dopet, som vi

inte alltid är medvetna om eftersom symboliken med att smörjas till

kung, till präst och profet, har gått förlorad ur de flestas medvetande.

Men vi anar denna jämlikhetsrevolution i några av Paulus texter när

han talar om dopet: Nu är ingen jude eller grek, slav eller fri, man

eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. (Gal. 3:28). Genom att alla i

dopet smörjs till präst, profet och kung läggs grunden till demokratin,

menar jag, där ingen gör skillnad mellan de olika medborgarna.

Hur är det då med den grekiska traditionen? Är det inte i Hellas

Grekland snarare än i Falastin Palestina som den demokratiska

traditionen har sin vagga?

Den demokratiska traditionens grekiska ursprung kommer från

det grekiska ordet demokrati, demos som betyder folk, folkhop,

och kratein som betyder härska. Demokrati betyder alltså att det

är folket som styr. Den form av demokrati som fanns i det tidiga

Grekland var en direktdemokrati men varken kvinnor eller slavar

eller främlingar hade någon rösträtt. Städerna var små och därför

var gemensamt beslutsfattande möjlig i dem. Detta var på 400- och

300-talet före Kristus, före vår tideräkning. Men jag menar att detta

att inte alla hade rösträtt, varken kvinnor, slavar eller främlingar, är

ett faktum som alltför lite har uppmärksammats. Här var det kristna

dopet ett gestaltande av en mycket starkare jämlikhetsidé. Själv blev

jag inte uppmärksam på detta förrän jag arbetade med teologen

Mercy Amba Oduyoye från Ghana på Kyrkornas världsråd. När vi en

dag hade Platons Staten på bordet menade Mercy Amba Oduyoye

att ”det var här våra problem började” och avsedde såväl rasismens

som ojämställdhetens historia. Platon var ingen tillskyndare ens av

den grekiska demokratin utan tyckte att de förnuftiga skulle styra.

Att många av oss så enkelt har kunnat knyta frihetstanken till den

grekiska demokratin och den grekiska traditionen har att göra med

att vi inte uppmärksammat vilka som lämnades utanför. Jag menar

att den hebreiska traditionen och den tidiga kristna doptraditionen

hade ett avgörande om än inte ensamt inflytande i de idéer som kom

att bli en historisk jämlikhetsrevolution som ännu pågår och långt

ifrån är avslutad.

Den moderna demokratin kommer först fram i de nordamerikanska

koloniernas deklaration om mänskliga rättigheter år 1776. I Europa

blir 1789 års revolution avgörande och under 1800-talet kommer

dessa idéer alltmera fram även om diktaturerna i Tyskland och

Italien under andra världskriget är ett fruktansvärt bakslag. Och

erfarenheten av att etnisk förföljelse och folkmord var möjligt att

lägga grunden till först med stöd av viss demokrati stämmer till

politisk eftertanke. Vi har i valet nyligen fått en aning om hur det

ofattbara i Nazi-Tyskland kunde ske. Men tankeströmningen att

människor är varandras jämlikar och att de alla är bemyndigade att

företräda rättvisa och barmhärtighet, det ligger i den tidiga kristna

traditionen med att döpas till präst, profet och inte minst kung. Den

kristna doptraditionen rymmer en potential för demokrati som kan

bäras av hela gemenskapen.

Hur omstörtande dopets budskap historiskt har uppfattats kan

slavägarna i den amerikanska södern vittna om. De tillät först inte

slavar att döpas för att de menade att slavarna därigenom skulle

kunna göra krav på likställdhet med sina herrar. Så småningom

stiftades på olika håll lagar om att dopet inte ändrade den döptas

samhällsstatus. Dopets innebörd gällde bara själarnas väl, menade

dessa lagar, och dopet innebar därför inte att de döpta slavarna

blev fria från sina herrar ( Jfr Melva WilsonCosten, ”African

American Christian Worship, Abingdon Press, Nashville 1993, s. 33)

Vi kan genom dessa spår i historien förstå något av hur omstörtande

det kristna dopet har uppfattats under historien. Och hur stort

motståndet har varit mot att förverkliga den radikala innebörden i en

gemenskap av jämlikar, av kungar, präster och profeter.

Vi bär och gestaltar en särskild berättelse med det kristna dopet

och det är en berättelse som säger att alla är jämlikar. Vi ska vara

rädda om vår särskilda berättelse som ger djupa rottrådar till det

som är vår grundläggande jämlikhet. Till uppdraget att vara kyrka

i vår tid hör att göra den berättelsen så levande att den hörs ända

in i migrationsministerns kontor och ut till alla kaffebord även i

Landskrona.

Samtal

3. Vi gestaltar i dopet en särskild berättelse – om en Gud som

älskar var och en som en unik person och som kommunicerar

med var och en på ett unikt sätt.

Till uppdraget att vara kyrka hör att gestalta och bära vår särskilda

berättelse om hur vi alla hör samman och om hur vi alla är jämlika.

Men till vår särskilda berättelse hör också att var och en är unikt

älskad av Gud. Gud kommunicerar med var och en på ett särskilt

och individuellt sätt. I dopet gestaltas detta bland annat med

handpåläggning och bön om Anden. Det gestaltas med nämnandet

av barnets eller dopkandidatens namn i själva dophandlingen.

När barnets namn möter Guds namn är det en person som är

ett subjekt och som i mötet med Gud tar emot sitt djupaste jag.

Runt om i Svenska kyrkan växer praktiserandet av olika vägar till

andlig fördjupning. Det kan vara pilgrimsrörelsen eller heliga danser,

det kan vara kristen djupmeditation eller andlig vägledning i

ignatiansk anda. Även inom den ignatianska spiritualiteten kallar man

sig för pilgrimer. Ingen är framme. Ingen är färdig. Och det är som det

skall vara. Vi är på väg. Vi söker och vi sökes. Ignatius, ungefär

samtida med Luther, menar att Gud kommunicerar med var och en

av oss på ett personligt sätt. Och att kristen praxis och andlig övning

handlar om att öva upp sitt urskiljande och sin lyhördhet för vad som

är Guds kommunikation med var och en av oss på ett personligt sätt. I

dopet ljuder Jesu löfte: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på

jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns

och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de

bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”

(Matt. 28:18-20) Löftet som knyts till vårt dop är ett löfte om Kristi

närvaro och Guds närvaro i vardagen. Det är ingen ny vardag och

ingen ny verklighet. Det är samma vardag och samma verklighet. Det

vi ber om är att öppna oss för Guds närvaro i våra liv. Gud är ingen

annanstans. Gud är vårt innersta och vårt yttersta som skapande,

levandegörande och livgivande Gud. Som pilgrimer låter vi oss

öppnas för denna närvaro med alla våra sinnen, det vi ser, det vi hör,

det vi känner det, det vi förnimmer på olika sätt. Vi är olika och Gud

har ett sätt att kommunicera med var och en av oss. Här och nu. I just

den situation vi är. Vi är älskade och mottagna som dem vi är, inte

som vi eventuellt kan bli. En enkel övning är att varje kväll gå igenom

alla dagens händelser och möten och att urskilja Guds omsorg och

barmhärtighet i dem. Till uppdraget att vara kyrka i vår tid hör att

inte bara göra motstånd mot individualismen utan också gå med den

så långt att en människa får tillgång till sitt djupaste jag och sin

okränkbara person i mötet med levande Gud, i mötet med Kristus, i

vägledningen av den heliga Anden. Gud kommunicerar med varje

person på ett unikt sätt. Att hjälpa människor att få tillgång till den

kommunikationen är ett av kyrkans viktigaste uppdrag. Det är det

mest individuella och det mest personliga en människa kan uppleva.

Och samtidigt är det här som vi på djupet hör samman med varandra.

Nu har jag arbetat med dopet som en särskild berättelse som vi som

kyrka förvaltar.

Det är en särskild berättelse och på samma gång en berättelse om

alla och envar.

Vi ska vara rädda om den berättelsen, hur många eller hur få vi än är.

Uppenbara för oss ditt dops hemlighet: ett enda vatten och en enda mänsklighet

2010-10-03T17:09:00.004+02:00

Anna Karin Hammar är präst i Svenska Kyrkan och blev teologie doktor 2009 på en avhandling som heter Skapelsens mysterium, skapelsens sakrament. Hon har forskat om det kristna dopet i mötet mellan tradition och situation.

Sin avhandling inleder hon med berättelsen om sitt eget dop i Norra Rörums kyrka en söndag i slutet av maj 1951. Hon var bara en månad gammal. Hennes mors och tant Martas berättelse om dopdagen, skriver hon, har följt henne genom livet.

Svenska Kyrkan är den kyrka i Sverige som både döper flest barn och flest vuxna. Bortsett från begravningar är det knappast något annat kyrkligt och existentiellt skeende i det svenska samhället som påverkar lika många människor som dop av barn i Svenska Kyrkan. Anna Karin Hammar skriver om föreställningen om en klyfta mellan Gud och världen, om en Gud enbart bortom vår värld, som ett hinder för gudatro och ett skäl att inte tro.

Hennes arbete med dopteologi leder vidare till en förståelse av vad det innebär att leva i sitt dop, av de döptas gemensamma uppdrag i kyrkan.

Till Ideellt Forums Idédagar 2010 kom hon för att hålla årets huvudföredrag. Hon talade om dopet och om uppdraget att vara kyrka i samtiden.

Det här referatet är skrivet av en av hennes åhörare Martin Garlöv, i Söderledskyrkan lördag 2 oktober. Anna Karin Hammar har ställt manuset för sitt föredrag till förfogande för publicering på den här bloggen. Läs hennes egna ord här.

När Anden sänker sig ned över Jesus då han döps av Johannes i Jordan, är det för att Jesus ska träda fram som Messias, den smorde. Senare, i Nasarets synagoga, läser han han ur Jesajas bok den profetia som handlar om honom själv. Berättelsen finns i Lukas evangelium.

För de första kristna är Jesus Kristus som den smorde. Apostlagärningarna 10:18 visar att det redan från början var en allmän trosuppfattning.

Alla som följer Jesus blir smorda i dopet. Det är ett bemyndigande som heter duga. Som vore de kungar, präster och profeter är alla döpta myndiga att handla på Guds uppdrag. Varje människa kan företräda Gud och Guds rättfärdighet, så att guds vilja blir förverkligad. Alla är kallade att hålla sitt hjärta levande, vara som de ortodoxa säger, vara skapelsen präst.

I det kristna dopet ligger en jämlikhetsrevolution, som ibland har gått förlorad i kristen förkunnelse. Likväl finns det revolutionära budskapet i Nya testamentet. I sitt brev till galaterna, kapitel 3:28 skriver Paulus: Här är ingen längre jude eller grek...

Med detta läggs grunden för demokratin. Men har då inte demokratin sin vagga i Grekland? Det kan man undra och invända, sa Anna Karin Hammar.

Demos betyder folk. Kratei betyder styra. Demokrati är när folket styr. Den form av demokrati som fanns i antiken var en direktdemokrati som inte omfattade varken kvinnor, slavar eller främlingar. De fria männens direktdemokrati kunde upprätthållas i de små städerna från det tredje århundradet före Kristi födelse.

Anna Karin Hammar lyfte fram det kristna dopet som uttryck för och ett gestaltande av en mycket starkare jämlikhetsidé. Hon talade om hur Platon som reserverade styret till de förnuftiga. Det är av stor betydelse att uppmärksamma vilka som därmed ställdes utanför. Därför har den kristna traditionen haft en avgörande betydelse för den jämlikhetsrevolutionen som ännu är pågående.

Demokratin i sin moderna form uppträder först med de nordamerikanska staternas frigörelse och självständighetsdeklarationen från 1776.

I den kristna tradition är vi menade vara varandras jämlikar, döpta till präster, profeter och kungar på samma gång. Med dopet ger en grund blir demokrati det som kan delas av alla. Dopet har genom historien uppfattats som omstörtande.

Historiens spår visar hur omstörtande det kristna dopet har varit. Och vilket motstånd som funnits.

Till exempel så tillätt inte de amerikanska slavägarna först att deras slavar döptes. När man senare accepterade dop av slavar så hade lagar stiftats så att slavarna samhällsstatus inte skulle ändras. Anna Karin hammar stödde sig på forskaren Melva Costen.

Vi i den kristna kyrkan bär och gestaltar en särskild berättelse om dopet som gör alla till jämlikar. Låt oss vara mycket rädda om den berättelsen, uppmanade Anna Karin Hammar. Till uppdraget att vara kyrka hör att berättelsen blir så levande att den hörs ända in i migrationsministerns kontor.

Smörjelsen av den döpte var en rituell handling som upphörde i Sverige i och med Olaus Petri andra dopordning på 1500-talet. Laurentius och Olaus Petri hade studerat med den tidige Martin Luther som lärare. Det gjorde att gudstjänstordning blev lik den tidigare katolska ordningen, till skillnad från de danska och norska.

Det intressanta är att de ortodoxa har bevarat smörjelsen i dopet och bara där, sa Anna Karin Hammar. Den västliga katolska traditionen använder smörjelse vid flera andra tillfällen.

Anna Thorén från Umeå frågade om det Anna Karin Hammar sagt om att vi döpta i kyrkan tillsammans gestaltar en berättelse i dopet. Är det verkligen vi och inte Gud som handlar dopet? Du talar om Gud och Kosmos, sa hon också till Anna Karin, är det någon skillnad?

Anna Karin svarade att hon gör skillnad på Gud och människa. Men inte så stor som man gjort i den västliga kristna traditionen. Ortodoxerna lyfter fram bibelordet om att Gud är den som verkar i er, både i vilja och gärning. Detta kallas synergism, förklarade Anna Karin. Ordet kommer av synergi som i t.ex. synergieffekt.

Hennes tes var att kristna i den västliga kyrkans tradition har för vana att Gud och människa som konkurrenter. Se det hellre så att både vi kristna och Gud handlar fullt i dopet. 100 procent människa och 100 procent Gud, sa Anna Karin Hammar. En del teologer talar om en kontraktiv skillnad, där Gud och människa inte är varandras konkurrenter.

I min avhandling utvecklar jag saken något, berättade Anna Karin Hammar. Jag har påbörjat en trinitarisk skapelseteologi. Jag stöder mig på den nicenska trosbekännelsen där Gud i hela sin treenighet och i alla de tre artiklarna bekänns som skaparen. För mig är allt skapat genomdrängt av Guds trinitariska kärlek. Jag kan inte röra mig i kosmos, inte i mitt eget inre utan att befinna mig på en plats som omfattas av guds kärlek.

Dopet är en manifestation av den genomströmmande kärleken, en epifania, sa Anna Karin Hammar. Jag ser dopet som ett berg som går i dagen, en källåder som brister fram i det fria, för att manifestera Guds kärlek.

En åhörare frågade hur Anna Karin ställer sig till Dag Hammarskölds ord: Icke jag. Utan Gud i mig.

Anna Karin svarade att man lugnt kan se hur Hammarsköld står i den västliga traditionen. Den finns hos Paulus, hos Martin Luther. En tradition som kan vara viktig i vissa lägen, men ensam är den för negativ i sin människosyn.

En annan åhörare frågade om detta med 100 % Gud och 100 % människa? Är det samma som att tala om människan som guds avbild. Anna Karin svarade att hon inte riktigt vet. Men visst är tanken om människan som Guds avbild är stark i den judiska tradition som den unga kyrkan tar till sig.

Det var en strid under reformationstiden om hur förstörd människan var, berättade Anna Karin Hammar. Om jaget beskrevs som en dyrbar pärla, kunde den sotas utan att förstöras? Eller fanns det pärlor så smutsade att de var helt förlorade?

Anna Karin Hammar underströk att Gud och människa inte står emot varandra. Skillnaden mellan det gudomliga och mänskliga beskrev hon som icke-kontrastiv. Bestämningarna utesluter inte varandra. Se det som jordgubbar och glass. Inte antingen eller.

Jag tror att frågan om människosyn och gudatro är beroende av ett lutherskt arv som vi kan behöva göra upp med, sa Anna Karin och pekade på skillnader mellan den lutherska teologin med hemvist vid universiteten i Lund respektive Uppsala.

Vi kristna gestaltar i dopet en berättelse om Gud som älskar var och en av oss och kommunicerar med varje människa på ett unikt sätt. Vi hör alla samman. Handpåläggning liksom att vi kallas vid vårt namn i dopet dopet gestaltar att varje människa är ett subjekt som tar emot sitt djupaste jag i mötet med Gud. Löftet i dopet är ett löfte om Kristi närvaro i en vardag som inte är ny. Det vi ber är att öppna oss för Gud i våra liv. gud är vårt innersta och yttersta.

Andlig fördjupning i vår egen tid kan ta sig olika uttryck: t.ex. som pilgrimsvandring, heliga danser, eller meditation. Ingen människa är framme, ingen är färdig, vi är alla på väg. Vi söker och vi sökes. Som pilgrimer öppnar vi oss med alla sinnen. Det vi ser, hör, känner och förnimmer

Det är en kristen praxis och att andliga övningar syftar till att öva upp sin lyhördhet för Guds kommunikation. Vi är olika och Gud har ett sätta att kommunicera med oss som de vi är. Älskade som de vi redan är - inte som de vi eventuellt kan bli.

Öva dig i att höra Guds språk. Ignatius av Loyola har gett oss en metod: att varje kväll tacka Gud för dagen som gått, gå igenom den och allt man varit med om. Alla möten, tankar, upplevelser, det man såg och hörde: Solen som sken, fågel som sjöng. Går igenom och ta det till sig. För att öva sig att ta emot Guds gåvor och för att kommunicera med Gud. Det enkelt kan det vara.

Kristen tro är egentligen inte så svårt. Ändå springer vi ofta förbi det enkla.

Det hör till uppgiften för kyrkan idag att gå med människor så att de kan få tillgång till sitt djupaste jag. Att hjälp människor också i deras individualism att få tillgång till kommunikationen med Gud.

Också detta för att vi på djupet hör samman. Dopet är en berättelse om oss alla och en var.

Där slutade Anna Karin Hammar sitt föredrag. Det här var ett referat skrivet av Martin Garlöv på plats i Söderledskyrkan lördag 2 oktober 2010. Vill du läsa vad Anna Karin verkligen hade skrivit för föredrag och vad hon sa till deltagarna i Ideellt Forums Idédagar 2010 så finner du texten här.

Svenska Kyrkans Tidning bevakade Idédagarna och fångade upp Anna Karins slutsats av den nya utmaningen för kristna i Sverige i en tid när fåtalet är medlemmar i en kyrka: "Men finessen är att just som särskilda har vi ett värdefullt bidrag till samhörigheten i världen. Det är min teologiska tes."

Rubriken på Anna Karin Hammars föredrag var: Uppenbara för oss ditt dops hemlighet: ett enda vatten och en enda mänsklighet. Ett elegant sätt att tala om dopet med ord direkt inspirerade av orden från mässan:

Kristus, du som blev ett svar på vår bön, ett bröd för vår hunger,
hjälp oss nu att vara ditt svar till dem som saknar vad vi äger i överflöd.
Hjälp oss att höra det rop som du har hört,
förstå den nöd som du har förstått,
tjäna den mänsklighet som du har tjänat.
Uppenbara för oss ditt bords hemlighet –
ett enda bröd och en enda mänsklighet.

Mikael Mogren: Kom loss. Våga släppa taget.

2010-10-01T20:05:00.004+02:00

Prästen Mikael Mogren var inledningstalare på Ideellt Forums idédagar i Svenska Kyrkan. Idédagarna samlade närmare 250 deltagare från olika delar av Svenska Kyrkan till Söderledskyrkan i Farsta församling i Stockholms stift.

Att våga släppa taget, var rubriken för Mikael Mogrens föredrag. Han hade lovat att tala om frivillighet i en ny tid. Själv använder Mikael helst ordet förtroendeanställd istället för volontär och ideell.

Inledningsvis berättade Mikael om den taxichaufför som kört honom från järnvägsstationen inne i city ut till Söderledskyrkan. En man med hög utbildning som talade flera språk. Under lång tid hade han sökt arbete i Sverige, som var hans nya hemland. Utan framgång. Nu hade han gett upp hoppet om att få arbeta med det han var utbildad för och körde taxi istället.

Mikael kontrasterade bilden av det samtida Sverige med att referera till författarinnan Fredrika Bremers reportage från sin amerikanska resa för mer än 150 år sedan. Hon frågade sig hur det kunde vara en sån schvung i den nya världen, av ett slag som hon inte hade sett i den gamla världen, i det 1800-talssverige hon var född i. Fredrika Bremer var uppväxt på ett god i Österhanninge. Patronen på Årsta slott var hennes far.

I den nya världen kunde Fredrika Bremer se hur människor slöt sig samlas man i associationer mot och för saker man ville förändra och skapa. Hur man gick samman oberoende av ställning. Något liknande var inte tänkbart i det gamla Sverige. När erfarenheter möts i nya kombinationer, då sker en utveckling, rapporterade Fredrika Bremer.

Mikael Mogren pekade på hur bristen på social rörlighet och den gränssättning som hämmar också idag är ett problem för Sverige och svenskarna. Det är mycket som sitter fast.

Den gången fanns en del av Sverige som följde Fredrika Bremers tankar, berättade Mikael. Det skapades ett nytt Sverige, tack vare de då nya folkrörelserna. Men är detta påväg bort? frågade Mikael.

Det är när Kristus kommer oss till mötes, som vi kan komma loss, sa Mikael. Låt oss hålla visionen om ett Sverige där man kommer loss levande!

Ord är inte hela världen. Men de kan vara viktiga. Idealitet är ett av de bättre orden att använda för att beskriva det oavlönade arbete som utförs av medlemmar i Svenska Kyrkan. De som jobbar med idéer är idealister. Ändå är det inte en beteckning som har en helt igenom positiv klang, menade Mikael Mogren.

Jag gillar inte ordet frivillig lika mycket. För skulle de som får lön vara ofrivilliga? Volontär är ett latinskt inlån som betyder samma sak. Det finns i engelskan och franskan. Tyskan har erenantlisht. Jag har mött det i tyska kyrkors församlingar. Ereneintlich blir på svenska äroämbetet. Vackert så, lönen är den ära jag förtjänar.

Mikael tycker att det tyska ordet skulle kunna bli förtroendeanställd på svenska: Arbetet jag utför ger mig förtroendet.

För det är mest det här med lön som skiljer de avlönade anställda medlemmarna i Svenska Kyrkan från de oavlönade, förklarade Mikael Mogren. Alla andra kostnader än löner drar det frivilliga arbetet med sig. Den förtroendeanställde kostar i rekrytering, kanske behöver en arbetsplats, definitivt bör hon få utbildning, det behövs verksamhetsmedel osv. Därför bör man kunna se i församlingens budget om det finns utrymme för förtroendeanställda eller inte.

Den som är förtroendeanställda kan vara mer kompetent än den anställda, konstaterade Mikael. Att vara avlönad betyder inte i sig att man är mer kompetent. Han gav exempel på hur han i en församling där han varit präst anlitat en jurist, expert på sitt särskilda område. Han blev förtroendeanställd i 4 minuter i taget.

Det blir fel om förtroendeanställda förväntas svara bara för de uppgifter där man är utbytbar. Det påverkar människosynen i församlingen att begränsa de oavlönades insatser till det som vem som helst kan utföra.

Bakom detta med utbytbarhet finns en teori om det som kallas bifurkation. Om organisationen fokuserar ensidigt på experter och deras ersättning, och då blir alla de andra i organisationen utbytbara. Godset hade en patron, Fredrika Bremers far, som inte var utbytbar. Statarna däremot kunde få flytta varje år, därför att de var helt utbytbara. Se här, ett exempel på extrem bifurkation.

Jag vågar väl knappt säga det, men fokuseringen på prästen riskerar att församlingen organiseras som ett gods på 1800-talet och tillämpar en utbytbarhet på dem som hamnar längst bort, sa Mikael Mogren.

Han beskrev det som en myt att det skulle finnas en mängd människor som sitter och väntar på att bli församlingens förtroendeanställda. Från sina egna studieår i USA kunde Mikael konstatera att inte ens där finns det en massa blivande frivilliga som bara står och väntar på uppgifter. Nej, det är genom en aktiv rekrytering som fler engageras.

Därför är rekrytering en så avgörande sak för frivillighet. Och rekrytering behöver få kosta tid och pengar.

Mikael Mogren vände sig till deltagarna på Idédagarna som han hade framför sig i Söderledskyrkan den här kvällen: Ni sitter nu här för att ni en gång rekryterade. Tänk efter, vem var det som rekryterade dig? I vilket sammanhang hände det? Vem var det ytterst som fick dig att bli en förtroendeanställd? Vad utmärkte den rekryteringen?

Vilken gåva hade den människa som rekryterade dig? Gåvor är inget man bara har, det är något man tränar upp. Eller hur?

Rekryteringen syftar till en handling, som har en början och ett slut. Det är handlingen som gör skillnad, som ger energi. Förberedelser, planeringstid utan handling ger ingen energi. Då bara sackar det av. Till slut blir inget på riktigt längre. Och det genomskådar människor. De slutar engagera sig och uteblir.

Ett oslagbart instrument att sätta gräns i handling är att hylla och fira, celebrera. Avslutningen på ett kort uppdrag är ett "tusen tack". Det kan vara ett handslag, en blomma, en fest. Också detta behöver synas i budgeten.

Bra genomförd rekrytering ger energi och rekryterar fler.

Ordningsföljden kan vara en annan. I slutet av ett projekt ordnas en fest. Till den bjuds också helt nya människor och bland dem kan nya rekryteras. Alltså: först firar man, en rekryteras man och för göra jobbet.

Vad är problemet? Det är vad som inte fungerar och måste åtgärdas. Att formulera problem är ett privilegium. Att beskriva hur verkligheten ser ut. Använd rätt den stora kraften i att formulera problem, som man kan göra något åt.

Taxichauffören som Mikael berättade om i sin inledning tas inte tillvara i Sverige. Det är ett problem. Hans universitetsutbildning i Frankrike och Schweiz kommer inte till användning. Det finns skäl till missnöje över detta. Det finns skäl till missnöje över mycket. Se till att missnöjet kommer loss och blir en kraft.

Mikael tog ett exempel: Det har vuxit upp en massa sly mellan huset och vägen: Ska det vara så här? frågar sig någon som ser, eller snarare inte ser ut längre.

Men händer något? Vem ser till att slyet försvinner? Förr gick man till patron och bad honom åtgärda. Och så är det även idag i en organisation som fungerar som ett gammalt gods, där riktas frågan uppåt: Någon borde göra något åt saken.

Men accepterar man inte den organisationen utan räknar med kraften underifrån, då blir det annorlunda. Det var Mikael Mogrens besked. Då handlar den som sett problemet och fått det ur sig.

Fundera över ett problem. Klura på det konkreta problemet som ligger ditt hjärta nära.

Det är dagens sanning att om problem far runt i kroppen på dig då äger problemet. Men om du får det ur dig, då äger du det. Och du inser att du behöver lösa det tillsammans med andra.

Klura på problemets art, på vilka du behöver för att lösa problemet. Det är skillnad på att tänka: vem behöver jag och inte vem behöver mig.

Du ska inte tänka på dem som har problem, utan på dem som har kraft att lösa problemen. Ta kontakt och be om ett möte. Be om en halvtimme. Då tar det inte en dag.

Gör det enkelt.

Liksom alla kan äga problem, så kan varje människa äga rekryteringen. Fråga om du kan få hjälp med ditt problem, om ni kan lösa problemet tillsammans. För visst kan det gå åt många för att lösa problemet. Släpp inte på inställningen att du ska rekrytera dem som har kraften att lösa problemet.

När du träffat några stycken problemlösare så bjuder du in till ett möte. Och du kan be dem ta med sig en till, eller två. Då får du veta om du bjudit en person som kan rekrytera. Den som kan rekrytera kan du lita på.

Den som inte kommer alls ska du inte tjata på. Släpp det. Då är hon ingen problemlösare och har inte kraften. Då får du rekrytera vidare. Om viljan inte finns, fråga andra.

Löneanställda rekryterar du i början av ett projekt. Men förtroendeanställda får du rekrytera under hela projekttiden. Där ligger en skillnad, sa Mikael Mogren.

En annan nyckel är att ha korta planeringsträffar som inte läcker energi. Lyckas du hålla tiden är det en första handlingens framgång. "Det tog inte en dag, det tog 25 min."

Låt inte mötestid pratas bort genom att människor lämnar ämnet och förlorar uppmärksamheten på problemet. Du kommer att lyckas om du inte såser bort energin på vägen.

Jag kommer just från Svenska Kyrkans kyrkomöte, berättade Mikael. 251 ledamöter och 50 anställda har varit samlade. Redan första dagen ajournerades vi i flera timmar för att det skulle göras en rösträkning. 2 timmar senare återupptogs förhandlingarna

600 arbetstimmar såsades bort. När jag kom tillbaka till plenisalen hade mitt förtroende för kyrkomötet minskat.

Tänk också på vad som blir sagt under ett möte. Det första mötet är testen på medarbetarlaget. På mötet förbereds en handling som inte får ligga för långt fram i tiden. Och ska det hända långt fram i tiden, då får man ta processen i flera steg.

Se till att människor inte känner sig svikna under processens gång. Träna på att se varandra och tacka för bidragen. Planera för tacket redan från början.

Det är inte så att du först måste försäkra sig om alla resurser och sen ska agera. Tänk tvärt om: vill du något och äger du ett problem, då får du loss resurserna. Jag lovar.

Firandet, celebrationen är betydelsefull. Tänk på ett tillfälle då du var med om ett firande som det fanns kraft i?

Det var Martin Luther som lanserade idén om det allmänna prästadömet. Dopet räcker, var hans budskap, det är vår enda vigning. Prästens vigning är en fördjupning. Vi är alla kungar och präster i detta prästadömet. Se det som en optimal egalitet, sa Mikael Mogren.

Taxichauffören som Mikael åkte med sa en sak till: I Frankrike är de vana vid att folk ser olika ut, så är det inte i Sverige.

Om vi tror på det allmänna prästadömet, så måste vi lita på varandra lika mycket. Inte bara lita på den som har jobb och lön. Vi måste kunna lite på de som är förtroendeanställda också. Det viktiga är att göra vad man lovat.

Tillräknelighet är ett krångligt ord. Kan det bero på att vi inte brukar räkna med den saken, undrade Mikael Mogren. Den som inte ställer upp, som inte gör det hon lovat, kan hon eller han verkligen få ha kvar sin uppgift? frågade Mikael. Det är lika allvarligt som om en anställd med lön uteblir. Släta över när någon uteblir istället för tala om hur många påverkades när någon uteblev, det blir en människosynsfråga.

Kan det handla om gränserna mellan dem som har arbete och får en massa förmåner som har med fritiden att göra? Till en arbetande klass. Men de som inte har arbete får inte alls dessa förmåner. Hur kan det komma sig? Det tycks gå en knivskarp gräns mellan den som har lön för sitt arbete och den som inte får. Det vore tråkigt om den gränsen gick genom församlingen, genom kyrkan.

Mikael sammanfattade:

- Äga problemet

- Rekrytera - kalla människor

- Handling

- Fest

Visioner är av stor betydelse. Så därför gäller det att församlingen präglas av en anda som ger plats för visioner.

Det handlar om vision för församlingens liv och även omen samhällsvision där människors kapacitet får komma fram. När vi kommer tillsammans, kommer det loss. När det rycks loss saker i mig själv, kompetens som jag inte visste att jag hade, då blir jag en annan.

Där slutade Mikael Mogren sitt föredrag, som var inledningen på Ideellt Forums Idédag.

Tillägg söndag 3 oktober: Carina Etander Rimborg bloggar från Idédagarna.