Handböcker från Riksantikvarieämbetet: Vårda kyrkan

Erika Hedhammar på Riksantikvarieämbetet har sett till att två böcker om att kyrkobyggnadsvård har digitaliserats. Särskilt bra eftersom de varit svåra att få tag på en tid.

Den ena boken, Att vårda en kyrka från 2004 är  utgiven hos Verbum förlag och i samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan. Den andra boken, Tiden tand är från 1999  utgiven på Riksantikvarieämbetets eget förlag.

Gå till Riksantikvarieämbetet för att läsa mer och hämta hem pdf:er

Församlingsliv i Kyrkomötet

Den här bloggen ägnar sig främst och nästan uteslutande åt livet i Svenska Kyrkans många församlingar. Finns det då skäl att uppmärksamma att kyrkomötet är samlat i Uppsala den här veckan?

Det är första gången efter senaste kyrkovalet i september 2009 som kyrkomötet är samlat. Nästan hälften av de 251 stiftsvis valda ledamöterna är nya i kyrkomötet. Sedan statskyrkan avskaffades 2000 är kyrkomötet direktvalt med de tretton stiften som valkretsar.

Den här veckan arbetar ledamöterna mesta tiden i utskott för att gå igenom 79 motioner och ett antal skrivelser. Sen skiljs man åt på fredag, för att återuppta mötet tisdag 26 oktober. Då ska ärendena debateras och avgöras.

Nätverket Livet i Svenska Kyrkan ger plats för samtal om årets kyrkomöte. I forumet har en diskussionstråd skapats och det finns redan några inlägg publicerade.

Använd gärna länkarna i den här bloggposten för att nå motionerna och skrivelserna. Sök upp de frågor som du direkt ser har med församlingslivet att göra och kommentera dem.

De offentliga delarna av kyrkomötet sänds direkt på webben och det skapas ett arkiv med inspelningar som man kan titta på i efterhand. I arkivet finns även inspelningar från tidigare kyrkomöten, flera år tillbaka.

Svenska Kyrkans Tidning följer kyrkomötet och rapporterar på sin webbplats. Tidningen Dagen skriver också. Tyvärr har kyrkokansliet stoppat visningen av "Svenska Kyrkan i media". Den smidiga tjänsten på Svenska Kyrkans gemensamma webbplats finns nu bakom id och lösen på ett intranät. Men gå till Eniros nyhetssök, eller sök nyheter med Google eller använd PSSpy för att finna artiklar i svenska massmedier om kyrkkomötet. Delvis fångar nyhetssök upp bloggar. Fler bloggar är sökbara med Knuff.

För kyrkomötet finns en grupp på Facebook och ett Twitterkonto. Några ledamöter bloggar på eget initiativ tillsammans från kyrkomötet och flera ledamöter har egna bloggar.


Fotot är en pressbild från Svenska Kyrkans bildbyrå IKON

Sök kyrkomötet med Eniro Nyhetssök

Levande gudstjänst är relevant och ger delaktighet

Olaus Petri församling utbildar medlemmarna som är volontärer i gudstjänsterna. Kyrkoherden Lasse B Stenström berättar på sin blogg Stillsam om saken:

En levande gudstjänst fogar samman oss som är där till en församling, en gemenskap. Även om jag kommer dit ensam blir jag en del i ett gemensamt vi. Men om jag inte välkomnas, inbjuds och inkluderas kan gudstjänstens betydelse begränsas till något individuellt, min gudstjänst blir min, privat.

I senaste numret av Svenska Kyrkans Tidning intervjuas prästen och forskaren Ninna Edgardh om sin senaste bok Gudstjänst i tiden av Barbro Matzols. Det ser inte ut som att artikeln är släppt till nätet, men i ledaren anknyter Brita Häll till Edgardhs bok när hon uppmanar Svenska Kyrkans folk att räta på ryggen:

Att man, som Ninna Edgardh påpekar, nedvärderar dop och övriga förrättningar som inga riktiga gudstjänster och deltagarna som inga riktiga gudstjänstfirare.

Boken är påväg ut i Svenska Kyrkan. Prästen Mikael Bedrup har redan läst och recenserar och kommenterar den på sin blogg.

Ninna Edgardh har studerat gudstjänstlivet i Svenska Kyrkan under de senaste 40 åren. Hennes bok är en forskningsrapport som hör till det pågående arbetet med att förnya Svenska Kyrkans handbok för alla slags gudstjänster. Ninna Edgardh lyfter fram hur gudstjänstlivet i Svenska Kyrkan blivit alltmer varierat och format i den lokala församlingens sammanhang. Det har skett en förflyttning från undervisning med många ord till en betoning av det gemensamma handlande, som också Lars B Stenström lyfter fram i sin bloggpost.

Ninna Edgardh ser positivt på nattvardsväckelsen i Svenska Kyrkan. En väckelse som drogs igång av den högkyrkliga rörelsen inom Svenska Kyrkan för 50 år sedan och mer. Den högkyrklighet som idag inte är så känd inom kyrkan. Det var mycket tack vare den högkyrkliga rörelsen som fler människor engagerades som myndiga medlemmar i gudstjänsten. Det rika musikliv som många tar för givet i Svenska Kyrkan idag har sina rötter i den tidiga högkyrkligheten.

Vilka är dina bästa gudstjänsterfarenheter? Vilka församlingar med levande gudstjänst kan du tipsa om? Oh vilka böcker i ämnet vill du rekommendera? Skriv en kommentar till den här bloggposten eller mejla redaktören Martin Garlöv martin.garlov@svenskakyrkan.se

Svenska Kyrkans förlag jobbar på en julbok till 2011

Nyligen har Svenska Kyrkans förlag Verbum skickat ut information till församlingarna om den julbok som nu produceras inför 2011. En tanke med att berätta om boken så långt i förväg är att församlingarna ska skapa utrymme i sina budgetar för att köpa in boken och sprida den inför nästa jul. I år kommer bönerna från Bönewebben i pocketformat kunna bli en julbok. Men Julboken 2011 är en mycket större satsning.

Verbum berättar att Julboken ska spänna över julens tema i vid mening: Ensam och sorgefull jul. Eller glad jul med god mat och gemenskap. Boken fångar högtidens fram- och baksidor med humor, värme och djup.

Flera olika skribenter är engagerade för att medverka i Julboken 2011: som den skrivande förläggaren Magnus Sundell, poeten och chefredaktören Göran Greider, etikforskaren och författaren Ann Heberlein, författaren Anna Jansson, spanaren och recensenten Göran Everdahl, den skrivande prästen Gunnar Sjöberg, prästen Olle Carlsson och ännu en spanare i SR P1, manusförfattaren Calle Norlén.

• Därför blev Gud en hjälplös baby: Julens djupaste innebörd.
• ”Allt du önskar kan du få”, en julnovell av en deckarförfattare.
• Ett julbrev från Ärkebiskopen.
• En stjärna tänds. Om julens symboler.
• Hitta rätt bland herdar och martyrer. Gudstjänstguide i juletid.
• Julen, den moderna riten: Därför gör vi som vi brukar. Om och om och om igen...
• Julklappar i mängd - köptvång eller ett sätt att visa kärlek.
• Vara kristen, gör det någon skillnad?
• Bli av med skammen, bli miljönöjd!
• Julen är bäst på film. Om julen i populärkulturen och hur vi påverkas av de (före)bilderna.
• Krubban – olika i olika kulturer.

Julboken kommer att få 200 sidor och ett "bra format". Vilket får vi säkert veta ganska snart.

Verbums avsikt är att Julboken ska kunna fungera som en församlingens utsträckta hand till fortsatt nyfikenhet på vad Svenska Kykan är och står för. Det liknar alltså mycket Lilla Boken om kristen tro, som kom ut för arton år sedan, 1992 och är en av de mest spridda böckerna i Sverige någonsin. Bara Bibeln och Sju sorters kakor har haft större spridning på svenska språket.

Det som var speciellt med Lilla Boken var att de kunde beställas av stiften och församlingar i editioner med egna sidor.

Verbum föreslår Svenska Kyrkans församlingar att låta Julboken 2011 bli ett församlingsprojekt som drivs av  anställda och frivilliga medlemmar tillsammans. Förlaget erbjuder fortlöpande information om vad som händer i arbetet med julboken. Redan nu har man lagt ut en checklista för att skapa församlingens projektplan för Julboken 2011. 

Kan Julboken 2011 bli ett redskap för församlingens missionsuppdrag? Vad tror du? Skriv en kommentar till den här bloggposten.

Harplinge-Steninge församling: På nätet kommer ledare och konfirmander närmare varandra

Med en webbplats för konfirmanderna och deras ledare, med en egen sida på Facebook kommer man varandra närmare i Harplinge-Steninge församling i Göteborgs stift. Webbplatsen och Facebooksidan används också av församlingens ungdomsgrupp och för de unga 10-13-åringarna.

För Hallandsposten berättar församlingspedagogen Håkan Widepalm om hur han tillsammans med sin arbetskamrat Klas Linder alltmer kommit att använda nätet för att kommunicera mer och bättre med ungdomarna. Håkan beskriver hur smidigt det fungerar med Facebook, där han också kan bli nådd av ungdomarna med chatten.

Carina Etander Rimborg i Härlanda församling i Göteborg har på bloggen för Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan också uppmärksammat hur Håkan och Klas använder nätet i församlingens tjänst. I samma postning berättar hon om ett par församlingar som kyrkbänkar i det offentliga rummet, i Danderyd och Partille.

Det skapas något av digitala kyrkbänkar när ledare i Svenska Kyrkan, som Klas, Håkan och andra använder de nya sociala medierna.

I en annan del av Svenska Kyrkan, i Vällingby församling används också webben i konfirmandarbetet. Det har Livet i Svenska Kyrkan bloggat om här. Och det gör också Ekerö församling, Säffle församling och Lunds domkyrkoförsamling, som Livet i Svenska Kyrkan berättade om här.

Du som har fler exempel på pedagoger och andra ledare i Svenska Kyrkan som förnyar och utvecklar kommunikation och undervisning i kyrkans tjänst får gärna skriva om det i kommentarfältet här på bloggen, eller skicka mejl till bloggredaktören Martin Garlöv martin.garlov@svenskakyrkan.se

Om låneord utan reflektion: Visst är det skillnad på medlem, gäst och kund?

Kommunikationsforskaren Jesper Falkheimer funderar i en krönika över vad det får för följder när förstaklassare inte längre kallas elever utan blir kunder. Han känner obehag när hans unga söner kommer hem från skolan och rabblar kärnvärden. Pappa Jesper ransakar också sig själv som forskare och sitt eget ordbruk.

Ordet mission har många kyrkarbetare brottats med under lång tid. Det händer att ordet ersatts med något annat. Vid tiden för Svenska Kyrkans skiljande från staten kom medlemmarna att kallas tillhöriga. Och det dröjde flera år innan det blev allmän accepterat att använda ordet medlem. Tillhörig står det fortfarande i kyrkoordningen.

Särskilt när nya ord vandrar in och ersätter gamla begrepp är det betydelsefullt att de är förstådda och accepterade av dem som förväntas bruka dem. Kunskapen om ordens ursprung och i vilka andra sammanhang de används. Och människor som ska samarbeta behöver en gemensam förståelse av ord och begrepp.

I ett svar på ett tidigare debattinlägg i Svenska Kyrkans Tidning berättar Henrik Pederby, informationschef vid det nationella kyrkokansliet i Uppsala, om det arbete han leder för att få fram en ny nationell kommunikationsstrategi. En av de fyra första vägvalen i strategin är att Svenska Kyrkan ska vara tydlig.

I vår kommunikation ska människor märka den tro vi bärs av.

När församlingsinstruktioner ska revideras eller skrivas om blir det högaktuellt att pröva orden och berätta för varandra om hur var och en tolkar begreppen som står i dokumenten som ska berätta om församlingens mål och medel.

Vad tycker du om nya och gamla ord och begrepp som Svenska Kyrkan använder? Har du exempel på hur ord från näringslivet används i församlingen? Och vad tycker du om det?  Har du exempel på låneord från något annat fält som tagits i bruk i Svenska Kyrkan under senaste tid? Och vilka kyrkliga begrepp har blivit ovanligare eller helt försvunnit? 

Ännu en lekkyrka: den längst norrut hittills i Svenska Kyrkan?

I Umeå finns Grisbackakyrkan, inte det mest vanliga namnet på ett gudligt hus i Svenska Kyrkan. Intill kyrkan kommer stiftets biskop på söndag att inviga en lekkyrka, rapporterar tidningen Spira.

Lekkyrkan påminner biskop Hans att han själv som barn lekte präst och kyrka i vedboden. Lekkyrkan på Grisbacken har stått klar en tid, men det är alltså nu på söndag som också är valdagen som biskopen kommer.

Liknande Lekkyrkor finns i flera församlingar runt om i Svenska Kyrkan, som i Hinneryd och i Slottstadens församling i Malmö och i Kvistofta utanför Helsingborg och på Kastlösa stiftgård på Öland.

Känner du till fler lekkyrkor eller kyrkor i kyrkan för barn? Skriv och berätta för martin.garlov@svenskakyrkan.se eller använd kommentarfältet här i bloggen.

Var med på Sveriges största fikapaus 27 oktober

Alltfler - de flesta? - församlingar i Svenska Kyrkan serverar rättvisemärkt kaffe. Svenska Kyrkan står bakom märkningen Fair Trade, rättvis handel. Onsdag 27 oktober manifesteras det rättvisa kaffedrickandet över hela landet. Då är det dags för Fairtrade Challenge. Förra året deltog 130.000 personer och i år är målet att ännu fler ska fika. Alla kan vara med: församlingar, butiker, föreningar, företag, arbetsplatser och människor som på egen hand bjuder på en kopp rättvist kaffe.

I Karlstad kommer Svenska Kyrkans Unga tillsammans med stiftkansliet göra vad de kan för att det ska bli 150.000 kaffedrickare eller fler. Kyrkomötet som är samlat i Uppsala kommer att fika rättvist, den här dagen också. I Kils församling i Karlstad stift räknar man med att vara 400 som fikar. Hittills har Svenska Kyrkan med gemensamma krafter planerat för 1657 fikasugna. Bara Barista-kedjan är vassare.

Hitta plats för en fikapaus nära dig på kartan och här kan du själv skapa en rättvis fikapaus.

Är São Paulo som hemma fast utomlands?

De båda prästerna Lena Brolin och Ann-Katrin Bosbach har nyligen landat i São Paulo för att leda Svenska Kyrkans arbete där. Är då livet i Svenska Kyrkan utomlands som hemma? Följ Ann-Katrins och Lenas nya blogg för läsa hur de svarar på frågan. Bloggen heter I en annan del av världen.

Församlingar som den i São Paulo och på andra platser klotet runt är tecken på att Svenska Kyrkan är en del av den världsvida kristenheten. Så är förstås också Svenska Kyrkans missionärer och biståndsarbetare som är utsända i olika världsdelar.

Kyrkans nya plats för möten och människors växt i Alsike

I Knivsta, den lilla kommunen söder om Uppsala inviger Svenska Kyrkan på söndag S:ta Maria kapell och med det lokaler för människor att mötas och växa på. Förutom förskola och skola kommer S:ta Maria i Alsike inrymma lägenheter, gruppboende, konferensanläggning och en offentlig miljö, med kök, restaurang, café, kapell, öppen förskola och gymnastiksal. De offentliga delarna av byggnaden står färdig hösten 2010.

Pastoratet har sex församlingar. Knivsta är tätorten, stationssamhället och den nya anläggningen som invigs lördag 5 september av ärkebiskop Anders. Allkristna dagstidningen Dagen berättar vad som ska hända. 

Den här bloggen Livet i Svenska Kyrkan har med en bloggpost redan i juni uppmärksammat det stora projekt Svenska Kyrkan i Knivsta arbetat med och nu i höst kommer att kunna börja skörda frukten av.

För några veckor sedan sa prästen Helene Lindström till tidningen Sigtunabygden: – Vi har fortfarande sex fungerande församlingar där vi håller gudstjänst varje söndag. Gudstjänstlivet sätter vi allra högst i det här pastoratet. Och Knivstas kyrkokamrer Lacka Linder fyllde på med: – Vi har valt att gasa istället för att bromsa.